Gudrun Svensson är forskare på Linnéuniversitetet och i klippet berättar hon om språkets betydelse för människans inlärning.

Fler elever än någonsin läser ett främmande språk utöver engelska i grundskolan. Men språkstudierna är ojämlikt fördelade efter kön och social klass och dessutom finns regionala skillnader. Det visar en ny avhandling i utbildningssociologi från Uppsala universitet. Den övre medelklassens studiestarka döttrar är de som i störst utsträckning väljer att läsa språk.

I projektet Språkstegen samarbetar barnhälsovården och biblioteken i Blekinge och Kronoberg för att föräldrar ska läsa mer för sina barn i tidig ålder. Inför nästa år tilldelas Språkstegen 1,3 miljoner kronor för att främja språkutvecklingen hos barn med särskilda behov och kompetenser.

Logoped och författare som har skrivit en bok om språkstimulans. Vad handlar din nya bok om?

Alla övningar lämpar sig att arbeta med inom svenskämnet. Flera av dem passar också bra till ämnesintegrerade arbetspass. Många av övningarna kan genomföras under en lektion på 60 minuter.

På Idrottsgymnasiet är de inne på fjärde året med fokus på ett språkutvecklande arbetssätt – men förstelärarna Kajsa Månsson och Åsa Falk ser inget slut på det kollegiala lärandet. "Man måste våga hålla i det långsiktigt, vi blir aldrig riktigt färdiga", säger Åsa Falk.

Tilja Sanfridsson går i två skolor. Dels i sin klass F–2 på Montessoriskolan i Bjärred och dels i den helt teckenspråkiga miljön på Östervångsskolan.

I skolor där få elever har svenska som modersmål kan det finnas barn som kan vara andra eller tredje generationen i Sverige men som talar så lite svenska att de har svårt att klara skolan.

Varför kan inte elever födda i Sverige tillräcklig svenska för att klara skolan? Vi hör om skolbarn som har ett språk på 3-4-åringsnivå. De hamnar i ett underläge från början, säger en lärare.

Grönkullaskolan i Alvesta var en typisk problemskola. En minoritet av eleverna hade godkända betyg och det var mycket bråk. Då tog skolan hjälp av forskare.

Translanguaging handlar inte om att använda flera språk tillsammans hela tiden, utan om att man som talare kan avgöra när man kan använda ett visst språk och när man kan använda språken tillsammans på ett mer integrerat sätt. Det säger Carla Jonsson, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet.

Forskningen är entydig: Ju yngre barn, desto sämre lär de sig nya språk – i skolan. Det hela handlar om hur hjärnan utvecklas. Men det finns poänger med att ändå börja språkundervisning tidigt.