Specialpedagogiska skolmyndigheten erbjuder fjärrundervisning i svenskt teckenspråk till elever som är döva eller har hörselnedsättning samt elever som har syskon eller föräldrar som är döva eller har hörselnedsättning från hela Sverige. Det betyder att elever kan få undervisning i svenskt teckenspråk oavsett vart de bor.

För att nå framgång i historieämnet måste elever kunna läsa, tolka och producera alltmer ämnesspecifika texter. Men vilka texter elever behöver kunna hantera på olika stadier framgår sällan av skolans styrdokument. Arbete med ämnestexter ses olyckligt nog som något självklart, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Educators should consider ways to help students recognize and curb implicit bias, writes Jacquelyn Whiting, a high-school library media specialist in Connecticut. In this commentary, she shares a lesson that helps students to recognize their own bias by focusing on language.

A Texas school district is using technology to bridge language gaps between teachers and students. WT2 earpieces -- worn by teachers and students -- translate what the other is saying into their own language.

Personal på förskolor behöver mer stöd för att kunna möta barn som pratar minoritetsspråk. Det visar en ny avhandling på Karlstads universitet.

"Vad sa du fröken?" är ett kartläggningsmaterial för bedömning av nybörjarelevers tal och språk. Materialet vänder sig till specialpedagoger med fördjupade kunskaper inom tal och språk, lågstadielärare, förskollärare med flera.

MDH etablerar sig på språkforskningskartan när forskare från över tjugo olika länder samlas för att diskutera interaktion i språkundervisning, språkinlärning och språkanvändning, ett nytt forskningsfält och en framtidskompetens både i klassrummen och på arbetsmarknaden.

Det finns en spänning mellan den högre utbildningens internationaliseringsuppdrag och den svenska förvaltningstraditionen. Det visar en ny studie där universitetens språkpolicyer jämförts.

I skolans ämnesundervisning är språk och skriftspråk viktiga redskap för elevers meningsskapande. Frågan är på vilket sätt sådana olika redskap används i olika skolämnen? I en ny avhandling vid Umeå universitet visar Monica Egelström att i skolår 4-6 kan skolämnen variera i vilka resurser för meningsskapande elever möter. Därmed vilka möjligheter till literacyutveckling elever möter…

Vi vuxna är viktiga språkliga förebilder i förskolan. Därför behöver vi bli medvetna om vårt eget sätt att språka och kommunicera och hur det direkt påverkar barnen sätt att språka och kommunicera. Hur kan man säkerställa att man är en språklig förebild? skriver Josefin Malm, Leg. förskollärare och pedagogista, och Sofie Källhage Leg. förskollärare och…

Digital kompetens lyfts fram i läroplanerna för skolan. Men ute i klassrummen väger ännu det talade och skrivna ordet tyngst i bedömningen av texter som också innehåller symboler, bild och ljud. Språklärare behöver inkludera och värdesätta det multimodala språket, menar forskare i Göteborg och Kristianstad.