Språket ger oss identitet, gemenskap och delaktighet. Hur möter man då barn och elever med språkstörning? Fokusera på vad eleven kan, visualisera undervisningen, se till att verksamheten har kompetens och prova en sak i taget, är några goda råd i årets första nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde. (pdf)

Tre projektmedarbetare i Svenska Akademiens utvecklingsprojekt om intensivsvenska har blivit engagerade av Skolverket att skriva artiklar under temat Nyanländas språkutveckling för en så kallad kompetensutvecklingsmodul i Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet).

Hur blir då en skola bra på att möta dessa elever? Se till att lärare, rektor och elevhälsa har kompetens. Börja med att inventera skolans kompetens och hur den används, säger Anna Strömberg, logoped vid Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Selv om de ikke kan snakke eller bruke tegnspråk, kan multifunksjonshemmede barn fortelle hvordan de har det ved å bruke kroppsspråket. Likevel blir dette ofte oversett, viser ny forskning.

Att lära sig ett nytt språk är inget man gör i en handvändning. Det kräver sin tid. Men om tiden är knapp måste den användas mycket effektivt. Språkforskaren Maria Lim Falk leder projektet att utforma en intensivutbildning som siktar på att ge nyanlända ungdomar gymnasiebehörighet på bara två år.

Förmågan att lyssna, fokusera och välja ut vad som är viktigt att få ned på pränt. Det tränar eleverna i ett praktiknära forskningsprojekt om konsten att anteckna.

Språket i skolan är ett kraftfullt verktyg både för att skapa vem man är och vilka möjligheter man har i livet. Historikern Otso Kortekangas har undersökt hur samiska, och andra nordiska språk användes i nomadskolor för samer under 1900-talets första hälft.

Hur kan du genom en språk- och kunskapsutvecklande undervisning främja elevernas lärande och måluppfyllelse? Vad innebär en tillgänglig lärmiljö? Hur kan språkutvecklande arbetssätt gynna elevernas kunskapsutveckling?

Hälften av de elever som har en språkstörning är flerspråkiga. För att kunna ge dem en god lärmiljö är det viktigt med tidig upptäckt och tidigt stöd. Skolan behöver ofta stöd i att identifiera språkliga svårigheter på modersmålet.

Bakom de populära figurerna Babblarna står en formgivare i Kalmar, Anneli Tisell. Tillsammans med en professor har hon skapat ett språkpedagogiskt koncept som gjort succé i hem och på förskolor. "Nu jobbar vi faktiskt med att lansera dem internationellt", berättar Anneli Tisell.

Under förskoleåret är barnen i slutet av sin språkliga utveckling. Genom leken kan de få språkliga utmaningar och som pedagog behöver du ge dem stöd och verktyg i processen, skriver Catarina Sjöberg, Leg. logoped och författare.

Barn som börjar tidigt med främmande språk blir inte bättre på språket än de som börjar senare, visar forskning. Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, slår hål på myten.