Sju av hundra barn lär sig inte sitt modersmål som förväntat. Christina Reuterskiöld, ny professor i logopedi vid LiU, forskar om barns språkutveckling. Hon kommer senast från en mångårig karriär vid New York University.

På en innerstadsskola pratade vissa elever förortsslang, trots att de aldrig bott i förorten. ”Kulturell appropriering”, menade andra elever. En avhandling har undersökt ungdomars syn på vad som är bra och dåligt språk.

Det lingvistiska landskapet i Norrbotten blev en utmärkt utmaning för den språkligt intresserade läraren Theres Brännmark. Hon är doktorand och utgår från en region i vårt land där alla våra tre nationella minoritetsspråk, finska, meänkieli och samiska, är en del av vardagen.

Vårt sätt att prata påverkar hur vi uppfattar varandra och omvärlden. Men hur ska vi då prata för att inkludera olika kulturer och identiteter? Förändrar vi något om vi ändrar på språket? Ny forskning följer diskussionerna hos politiskt aktiva ungdomar i en innerstadsskola. Med språket som verktyg ifrågasätter unga samhällets normer, men det skapar också…

Students in a North Carolina school district's World Language program are learning languages, including Arabic and Spanish, while exploring the various cultural backgrounds and countries of origin of the program's more than 115 teachers, such as Jinghong Qi, who teaches Chinese and is originally from China.

Vad händer med språkelevers ordförråd och textlängd vid användning av Googles översättningsverktyg? Det har Kent Fredholm, fil. dr i pedagogiskt arbete och romanska språk, studerat närmare.

Hur kan en forskarskola för språklärare se ut? I en ny antologi delar tio lärare med sig av sin forskning om lärande, undervisning och bedömning av språk. Alla har de deltagit i en nationell forskarskola i de främmande språkens didaktik, FRAM.

Språk och matematik hör ihop, vilket blir extra påtagligt i arbetet med andraspråkselever. Lärarna Carolina Öystilä och Maria Engmark på Hjulsta grundskola har forskat kring det området i flera år och börjar närma sig ett effektivt arbetssätt.

I en ny studie undersökts det norska instrumentet Tidig Registrering av Språkutveckling, TRAS, utvecklat för att bedöma språkkunskaper hos barn i förskoleålder.

Forskarna Ann Nordberg och Katharina Jacobsson har undersökt hur förskollärare och specialpedagoger kartlägger barns språk och kommunikation i förskolan, samt hur de ser på begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Kroppsspråk och kulturtypiskt minspel kan vara en viktig ingrediens när man ska lära sig ett nytt språk, enligt språkforskaren Corina Löwe. Men den delen av undervisningen har gått förlorad på grund av pandemin och skolans distansarbete.

Att jämka barns språkliga ­svårigheter och för­utsättningar i en likvärdig verksamhet är svårt. Hos Göteborgs förskolor hittar vi stora olikheter – men också stora framgångar.