Dataspel, sociala plattformar och fanfiction har radikalt förbättrat engelskkunskaperna hos svenska tonåringar. Men fångar skolan upp all denna kunskap som de får på fritiden? "Vi lärare skulle kunna göra mer för att bygga en bro till all den engelska de lär sig utanför klassrummet", säger engelskläraren och forskaren Paul Morris.

Att arbeta med ämnesspråket i varje ämne gynnar alla elever. "Lärarna märker att eleverna lär sig mer effektivt! Och eleverna själva märker att de kan", säger Ewa Bergh Nestlog, professor i svenska.

Svenska ungdomar har blivit bättre på läsförståelse i akademisk engelska. Samtidigt har de blivit sämre på läsförståelse i akademisk svenska. Det visar en studie som har analyserat resultat från Högskoleprovet.

Fiske på älven, eld i kåtan eller bastubad. Barnen i Charlottendals förskola i Luleå får både ta del av sina kulturer och bada i meänkieli, samiska och finska.

Differentiated tasks can help ensure that all learners in the classroom are engaged, including those who are ready for more challenges.

Google Translate og andre oversættelsesværktøjer skaber stor frustration blandt sproglærere. Men hvad synes eleverne? Det sætter en ny undersøgelse skarp på.

Nydalaskolan har i snart två år drivit projektet IT & språkstöd. Det riktas till nyanlända elever som behöver extra stöd i just de två områdena. "Grundtanken är att ökad kompetens inom digital teknik hjälper eleverna att tillgodogöra sig det svenska språket", förklarar Kamila Edin och Zinab Taki som driver projektet.

En maktdemonstration – eller hjälp­samhet. Att rätta någon som lär sig svenska kan tas emot på olika sätt. Språk­forskaren Karin Sheikhi ger tips för att hjälpa någon med det nya språket.

There’s a place for lessons involving robots in every grade and every subject—not just science and math but English and social studies too.

Sju av hundra barn lär sig inte sitt modersmål som förväntat. Christina Reuterskiöld, ny professor i logopedi vid LiU, forskar om barns språkutveckling. Hon kommer senast från en mångårig karriär vid New York University.

På en innerstadsskola pratade vissa elever förortsslang, trots att de aldrig bott i förorten. ”Kulturell appropriering”, menade andra elever. En avhandling har undersökt ungdomars syn på vad som är bra och dåligt språk.

Det lingvistiska landskapet i Norrbotten blev en utmärkt utmaning för den språkligt intresserade läraren Theres Brännmark. Hon är doktorand och utgår från en region i vårt land där alla våra tre nationella minoritetsspråk, finska, meänkieli och samiska, är en del av vardagen.