Elever i första klass lärde sig nya ord och utvecklade sitt språk på andra sätt i samband med aktiviteter kopplade till högläsning av bilderboken Molnbullar. (webbradio)
Läsning, interaktiva boksamtal, närvarande svar på barnens frågor och att ta tillvara alla möjligheter att interagera med barnen språkligt på förskolan främjar framtida läs- och skrivlärande, säger forskaren Stefan Samuelsson som inte anser att språkutvecklingen bör individualiseras genom särskilda insatser i förskolan.
Tid, närvaro och gemensamt fokus för barn och pedagog främjar språkutvecklingen när samtal, läsning och lek används i undervisningen på förskola. Det visar en studie med 1–3-åringar som inte har svenska som förstaspråk.
I Stenungsunds kommun pågår en särskild satsning på högläsning i förskolan. Med en bok i fokus under ett helt läsår, kryddat med sånger, lek och skapande, är målet att stärka barnens språkutveckling och öka intresset för böcker. "När de får sin bok och skriver sitt namn i den, så glittrar det i ögonen på barnen",…
Läsning kan låta små barn utforska det nya och okända, vidga sina sinnen och utveckla språket. "Läsning i förskolan kan vara allt från högläsning till att ett barn själv plockar upp och bläddrar i en bok, eller att en boks bilder projiceras för samtal", säger litteraturdidaktikern och forskaren Kristina Hermansson
I Gävlestadsdelen Sätra, ett område med hög andel flerspråkiga barn, utbildas pedagoger i skola, förskola och fritidshem i Dialogic Reading. Resultaten ger mersmak.
Alla kommunala förskolor i Sjöbo kommun har under tre år deltagit i Ifous FoU-program ”Språkutvecklande förskola”. Satsningen har stärkt det språkutvecklande arbetssättet i hela verksamheten – från de yngsta barnens första ord till de äldres intresse för bokstäver och skrivande.
En ny studie visar att barns hjärnor tolkar bilder och språk på liknande sätt. Att utgå från att instruktioner med bilder per automatik är lättare för elever att förstå än instruktioner med text är alltså vanskligt.
Store forskelle i børns sproglige udvikling kan ses allerede i to-årsalderen. Sprogforskeren peger på tre situationer, hvor simple greb kan give mere snak hos de mindste.
Forskning visar att barns hjärnor reagerar på liknande sätt när de tolkar bilder som när de tolkar talade meningar. En slutsats är att bilder inte automatiskt är enklare att förstå än ord, vilket är en vanlig uppfattning. Detta är resultatet i Hanna Lindfors avhandling.