Studiens syfte är att analysera textsekvenser som innehåller formuleringar med helhet i de tre finländska småbarnspedagogiska styrdokumenten. Dessutom diskuterar vi hur utbildningen av lärare inom småbarnspedagogik kan tydliggöra dessa helheter för studenterna.
Skrivundervisningen för vuxna som läser svenska som andraspråk påverkas av tids- och resursbrist. Med få lektioner, korta kurser och stora skillnader i elevernas bakgrund är det en utmaning för lärarna att ge den breda och djupgående undervisning som styrdokumenten efterfrågar.
Sverige är sämst, av de nordiska länderna, på att skriva in rörelse och fysisk aktivitet i styrdokument för förskolan. Många barn riskerar att aldrig få utveckla sin rörelseförmåga, med både besvär och smärta som livslånga konsekvenser.
I de senaste styrdokumenten för fritidshem framgår att fritidshem ska bedriva undervisning samt att det finns ett kompletterande uppdrag där verksamheten ska planeras och genomföras så att eleverna tränar vissa förmågor. Men om undervisningen ska bidra till lärande måste fritidsläraren vara medveten om hur elever lär sig, besitta vissa ämneskunskaper samt bedriva en undervisning som ökar elevers förståelse, skriver Marie Karlsson och Fredrik Jeppsson.
I de senaste styrdokumenten för fritidshem framgår att fritidshem ska bedriva undervisning samt att det finns ett kompletterande uppdrag där verksamheten ska planeras och genomföras så att eleverna tränar vissa förmågor. Men om undervisningen ska bidra till lärande måste fritidsläraren vara medveten om hur elever lär sig, besitta vissa ämneskunskaper samt bedriva en undervisning som…
För att nå framgång i historieämnet måste elever kunna läsa, tolka och producera alltmer ämnesspecifika texter. Men vilka texter elever behöver kunna hantera på olika stadier framgår sällan av skolans styrdokument. Arbete med ämnestexter ses olyckligt nog som något självklart, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.
Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.
Som stöd till huvudmän, rektorer och lärare finns styrdokument och riktlinjer för hur undervisningen av nyanlända ska gå till. Frågan är om dokumenten ger det stöd som behövs? Maria Lim Falk och Gustav Westberg har undersökt det.
Att kritisera styrdokument är lätt. Att konstruera dem betydligt svårare. Anette Jahnke undrar vad vi kan lära av den debatt som varit kring kunskapskraven och vad krävs för att skapa en process, där vi blir bättre på att skapa bra styrdokument.
Trenden mot mål- och resultatstyrning och marknadstrenden förstärker varandra, så att fokus hamnar på det enkelt mätbara medan skolans breda mål glöms bort. Det visas i ett forskningsprojekt vid Umeå universitet.