Det är ganska sällan som femton- och sextonåringar funderar kring orden i språket, och att orden faktiskt är en spegel av det samhälle som vi lever i. Lektionen med nyordslistan är inskickad av Linda Sonesson, Svedala.

Jessica Mellgrens elever använder "heartmaps", en visuell och konkret mall, för att hitta motivation till eget skrivande. Att utgå från en heartmap kan vara ett sätt att stötta eleverna att hitta motivation och sin egna röst, och ett sätt att komma närmare sina tankar och känslor.

Läraren Jennie Rosén upplever att det blir en viss dödtid i klassrummet för de som kommer in först, vilket ibland skapar en oro. Därför finns en färdig startuppgift för varje lektion när eleverna kommer in: Skriva dialoger.

När det kommer till att lära sig svenska kan sammansatta ord vara en svårighet. I en ny avhandling undersöks hur gymnasieelever med svenska som modersmål, respektive flerspråkiga elever med svenska som andraspråk, tolkar sammansättningar av olika slag.

Genom "Thieves" får man en modell som hjälper en att närma sig en text eller ett kapitel. Den gör att man får en överblick över texten innan man börjar läsa, skriver Jenny Edvardsson, Kristianstad, om strategin.

Elevernas uppgift är att skriva mikronoveller till Edward Munchs Skriet. Genom att först genomföra "bildpromenader" (se tips) skapas ett gemensamt ordförråd då eleverna tillsammans sätter ord på det de ser. Lektionstips av Jennie Rosén, Oxievångsskolan, Malmö.

Ta en promenad i din närmiljö. Fotografera längs vägen. Titta på bilderna och fundera på vilka tankar och känslor du får av dina bilder. Skriv dessa med tre rader! Lektionstips av Malin Larsson, Stockholm.

Boken Klassrumsinteraktion och flerspråkighet – ett kritiskt perspektiv, av Jenny Rosén och Åsa Wedin, tar upp frågan om hur man ska ta vara på de många språk som finns i dagens klassrum. Men det ställer stora krav, menar Skolledarens recensent, Helena Enquist.

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Hur bra har den svenska integrationskontexten varit på att främja balanserad tvåspråkighet hos vuxna barn till turkiska invandrare? Det har Memet Aktürk Drake, universitetslektor vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet, undersökt i sin artikel.

Feedback som ges av läraren medan eleven fortfarande är inne i sin skrivprocess har bäst effekt. Det visar en ny forskningsöversikt från Skolforskningsinstitutet.

Om du hade möjligheten att en dag få välja att vakna upp som en helt ny person – vem hade du valt? Annika Sjödahl tipsar om en lektion där eleverna inträder i en valfri roll kopplat till aktuell läsning.