Allt fler gymnasieskolor erbjuder undervisning på engelska i flera ämnen. Det har väckt diskussioner om svenska språkets ställning och farhågor om att elevers produktiva svenska inte ska utvecklas. Men det motbevisas i en ny avhandling.

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Vilken roll ska litteraturundervisningen spela i skolan? I en ny avhandling vid Umeå universitet av Gustav Borsgård fördjupas svaren på den frågan.

Många av dagens högskolestudenter känner sig lika förvirrade som jag gjorde under de första studieåren. Det visar både forskning och mina egna erfarenheter som skrivhandledare vid Åbo Akademi, skriver Jane Wingren, universitetslärare på Språkcentret vid Åbo Akademi.

Att läsa skönlitteratur har länge varit en självklar del av svenskundervisningen, filmens roll har däremot varit oklar. Hur skapar elever mening av fiktion i de två medierna? Det har Simon Wessbo studerat i sin doktorsavhandling.

Läs- och skrivundervisningen bedrivs enligt beprövade metoder och på ett likartat sätt i landets olika skolor. IFAU kartlägger i en ny rapport den språk-, läs- och skrivutvecklande undervisningen i svenska och SO-ämnena i grundskolan 2015–2018.

I denna rapport beskrivs metoder inom språk-, läs- och skrivundervisning i den svenska grundskolan med hjälp av en enkät ställd till lärare i svenska och SOämnena åren 2015–2018. Enkätsvaren visar att lärare använder sig av många olika undervisningssätt för att främja elevers läs- och skrivutveckling. (pdf)

Det händer att Charlotta Hemlin snöar in sig totalt på grammatik. Ett område som kan få henne att fastna är possessiva reflexiva pronomen, där det finns ett undantag som frångår den vanliga tumregeln – vilket brukar ställa till det.

Annika Agélii Genlott analyserar i sin avhandling vad som krävs för att digitaliseringen ska bidra till en genomgripande pedagogisk utveckling i skolan. Hur kan en undervisning som drar nytta av digitaliseringen och förbättrar elevernas lärande designas på vetenskaplig grund? Vilka krav ställer det på skolans organisation, på ledarskap på olika nivåer och på lärares kompetensutveckling?