This article explores how career guidance counsellors (CGCs) in Sweden perceive and enact conditions for the social inclusion of newly arrived students (NAS) within their professional practice. Drawing on professionalization theory (autonomy/discretion, expertise, and jurisdiction) the study examines the scope of CGCs’ professional agency in fostering inclusion. (pdf)

Många elever saknar information om sina framtida utbildnings- och yrkesval. Nu försöker forskningsprojektet Bättre Utbildningsval kartlägga hur faktorer som könsstereotyper, tillgänglig information och möten med förebilder kan forma ungas karriärsval.

Careers guidance has long been positioned as a tool to improve young people's transition from education to employment. In addition, schools and colleges in England have a statutory requirement to provide careers guidance to their students. Yet limited research has investigated how careers guidance is provided in special schools for autistic pupils. We investigated this…

Studiehandledare på modersmålet är en av skolans mest bortglömda yrkesgrupper. Om de kunde användas på ett mer genomtänkt sätt skulle det gynna både andraspråkselever och deras ämnes­lärare, menar forskaren Hennie Kesak vid Linnéuniversitetet.

Sammanlagt 87 000 finländare har varken arbets- eller studieplats, visar en ny studie, som säger att sysslolösheten ofta beror på bristande tillgång till stöd och vägledning.

Hur stöttar man bäst unga genom riskfyllda övergångar? Det har Lisbeth Lundahl och hennes medforskare tittat närmare på. ”Vägledarna har en mycket viktig roll”, säger hon.

Hur stöttar man bäst unga genom riskfyllda övergångar? Lisbeth Lundahl och hennes medforskare pekar på vägledarnas roll – och vikten av samarbete med EHT.

En nyckelfaktor för att kunna arbeta tidigt med vägledning är att de som undervisar har kunskap och intresse för frågor om skola, arbetsliv och elevernas framtid. Det säger Anders Lovén, universitetslektor vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet.

Eskilstuna och Kungsbacka kommun arbetar med VR inom undervisning och kultur. I dagsläget används tekniken främst för elever som har svårt att ta sig till skolan av olika anledningar. Framåt ser kommunerna att VR kan bidra inom studie- och yrkesvägledning. Dessutom vill de tillgängliggöra kulturupplevelser genom tekniken och göra publiken bredare.

Kan fjärrundervisning ge fler elever tillgång till studiehandledning och ändå bevara kvaliteten? Den frågan ställer sig mottagningsenheten, Språkcentrum och Center för skolutveckling i ett gemensamt projekt.

Realgymnasiet har implementerat en chattbot som svarar på presumtiva elevers frågor om utbildningen. Utöver att botten är tillgänglig dygnet runt och avlastar skolans studio- och yrkesvägledare, ger frågorna också skolan bra kunskap om vad kommande elever vill veta och vad de efterfrågar.

Kön och föräldrars utbildningsbakgrund styr elevernas gymnasieval kraftigt. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet. "Det här ger mig och mina kollegor i skolan mer kraft att arbeta med frågan om könssegregationen", säger studie- och yrkesvägledaren David Spak.