Erik Ravn skriver om problem-lärandegropar. Om hur elever som inte får en stege att klättra upp ur gropen med istället sätter igång en tankeprocess för att själv skaffa sig en stege eller ett sätt att ta sig upp.

STL – att skriva till sig lärande – främjar elevers inlärning mycket tack vare elevers återkoppling till varandra i det digitala skrivandet. Men också på grund av det kollegiala lärandet mellan pedagogerna. "Eleverna befäster kunskaper genom skrivandet. Det är den stora vinsten och att det är ett språkutvecklande arbetssätt, säger läraren Kristin Quist.

Att ha en egen skollogoped på skolan är relativt ovanligt. Men på Sofielundsskolan finns det tre. "Det är en ofantlig tillgång. Den kunskapen som de har är något som skolan absolut behöver och jag tror inte man riktigt kan förstå det förrän man har vågat att anställa någon i en ren logopedroll", säger Malin Pantzar,…

Att som barn ha svårt att tala och göra sig förstådd kan leda till problem ända upp i vuxen ålder – och påverka både utbildning och jobb. Två forskare vid Örebro universitet ska undersöka hur familj, vänner och pedagoger kan underlätta för förskolebarn som har problem med tal och språk.

På Sofielundsskolan arbetar logoped och lärare tillsammans i klassrummet så att fler elever ska kunna tillgodogöra sig den språkliga träningen. Fördelarna med upplägget är många, menar Jenny Hilborn, logoped, och Petra Gunnarsson, grundskollärare.

Barns förmåga att både tänka och uttrycka sig är påverkat av tillgången till ord, men förutsättningarna är olika för olika barn och skillnaderna etableras i förskoleåldern, skriver Anna Tebelius Bodin, pedagog, föreläsare, författare.

Förskolan ska bygga på lust och glädje. På barnens intressen. Samtidigt har vi mål i läroplanen som vi ska arbeta med, delar som barnen har rätt till – oavsett intressen. Hur gör vi när dessa krockar och när intresset för att skriva är svagt? Det skriver Josefin Malm, Leg. förskollärare och pedagogista, och Sofie Källhage,…

Alla barn får inte samma rika och uttrycksfulla språk. Många behöver lägga mycket energi på att prata och lyssna, läsa och skriva och förstå kommunikation, medan andra gör det utan att anstränga sig eller tänka extra, skriver Catarina Sjöberg. Leg. logoped, författare och föreläsare.

Att skapa rika förutsättningar för barns språkutveckling är inte komplicerat och behöver inte innebära stora kostnader. Pedagogikprisvinnande Moa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas beskriver hur det med små medel går att skapa en språkrik lärmiljö.

För att tidigt upptäcka språk- och kommunikationsstörningar screenas barn inom barnhälsovården vid 2,5 eller 3 års ålder. En ny studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att 3-års-screeningen med fördel kan tidigareläggas.

Tilja Sanfridsson går i två skolor. Dels i sin klass F–2 på Montessoriskolan i Bjärred och dels i den helt teckenspråkiga miljön på Östervångsskolan.

I skolor där få elever har svenska som modersmål kan det finnas barn som kan vara andra eller tredje generationen i Sverige men som talar så lite svenska att de har svårt att klara skolan.