”Jag drevs av nyfikenhet och ville bidra till att utveckla undervisningen inom hållbar utveckling. Jag har alltid haft ett starkt intresse för miljöfrågor, men upplevde ofta att det var svårt att engagera eleverna”, säger Nina Christenson, docent i naturvetenskapernas didaktik vid Karlstads universitet.

Att urskilja elevers individuella kunskaper utifrån grupparbeten är en utmaning för lärare. I sin forskning har Johan Forsell utvecklat en modell för ett säkrare bedömningsunderlag vid grupparbeten i skolan. Nu har hans avhandling valts till Lärarpanelens favorit.

Religionskunskap är ett ämne där elever möter frågor om tro, livsåskådning och värderingar – frågor som ibland väcker starka känslor.

Arbetssättet ”Den utforskande spiralen” hjälper elever, lärare och rektorer på Hästhagsskolan att få syn på lärandet. Men det är ingen ”quick fix” utan snarare en ledstång att hålla i och en inställning för att utmana tankarna.

Undervisning om hållbar utveckling kan väcka såväl ointresse som motstånd och polarisering i klassen, visar en ny avhandling. "Det är svåra utmaningar för lärarna men de känner sina elever och förstår oftast vad motståndet beror på", säger forskaren Linnea Urberg.

Hur utvecklar vi undervisningen med hjälp av forskning? Den frågan behandlas i en serie webbinarier som arrangeras av Göteborgs utbildningsområde läsåret 2025-26. Det första webbinariet går nu att se här på Lärtorget. I filmen reder Camilla Björklund ut vad begreppen ”vetenskaplig grund” och ”vetenskapligt förhållningssätt” innebär för dig som arbetar i klassrum eller i barngrupp. (webb-tv)

Jönköpings kommuns satsning på språkutveckling har nu följts upp i rapporten Från insikt till handling, som sammanfattar de tre första åren av arbetet. Satsningen startade 2022 och syftar till att ge alla elever en trygg språklig grund i förskolan och de tidiga skolåren.

Ett nytt sätt att undervisa om Israel/Palestina konflikten i Malmö - har resulterat i ökad förståelse och minskade spänningar bland eleverna, enligt en ny forskningsstudie. ”Jag trodde inte att vi skulle se sådana tydliga skillnader”, säger David Rosenlund, docent vid Malmö universitet och som lett forskningsstudien.

Undervisning som låter elever i förskoleklass öva på att snabbt bestämma antal gynnar deras förståelse för hur antal och tal kan sättas samman och delas upp, visar Catarina Wästerlid i en ny avhandling.

Dakota Lagercrantz, forskare vid Linköpings universitet, studerar hur böcker som Sagan om ringen eller Oryx & Crake kan användas i klimatundervisningen. Tidigare forskning visar att fiktion kan vara ett bra verktyg för att engagera elever, och göra klimatförändringar mer begripliga.

Om 1700-talsfilosofen Jean-Jacques Rousseau aldrig hade levt, hade den svenska skolan då sett ut som den gör idag? Och skulle Astrid Lindgren ha skrivit sina Pippiböcker? Frågar du docent Marianne Molander Beyer blir svaret: Knappast!

Bilderboken är en konstform som ofta förknippas med yngre barn. I sin doktorsavhandling visar Katrina Åkerholm att bilderboken också kan vara ett fruktbart litteraturval i undervisningen på årskurs 7–9 och i gymnasiet.