Lässtrategier kan definieras som medvetna, målinriktade försök att påverka läsarens arbete med att avkoda text, förstå ord och bygga förståelse från text. Det skriver Skolforskningsinstitutet i en översikt som sammanfattar det vetenskapliga kunskapsläget kring hur lässtrategiundervisning kan bidra till förbättrad läsförståelse (2019). 

Artikeln handlar om lärares reflektioner över språk-, skriv- och läsundervisning för yngre elever. Lärarnas målsättning är att utveckla inkluderande undervisningspraktiker. Deras intention är att förebygga, identifiera och undanröja hinder så att alla elever får förutsättningar att delta och lära i skriftspråkundervisningen.

Trots att många föräldrar värnar om de små skolorna kan undervisningen få ett rejält lyft om flera små skolor slås ihop till en stor. Det hävdar Jan Håkansson, professor i pedagogik vid högskolan i Dalarna, som studerat skillnaderna mellan skolstorlekar.

Avhandlingen publicerades i maj 2024 och undersöker hur undervisningen i naturorienterande ämnen på mellanstadiet ser ut och hur innehållet har förändrats över tid.

Vi undersöker hur exponering för nyanlända skolkamrater påverkar befintliga elevers skolresultat. (pdf)

Elever som har en större andel nyanlända skolkamrater presterar något bättre på de nationella proven än andra. Resultaten varierar dock mellan landsbygd och stad, vilket kan bero på hur skolorna anpassar undervisningsresurserna, visar en ny rapport från IFAU.

Att de allra yngsta på förskolan behöver omsorg är alla överens om. Men det är inte nog, för att utvecklas och lära sig måste de små även utmanas. Det påpekar Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet. Här är fyra grundläggande faktorer för inlärning.

Tidig läsundervisning behöver både ha fokus på avkodning av bokstäver och ord och stärka barns generella språkförståelse. Redan i förskolan kan pedagogerna lägga en bra grund, som sedan kan utvecklas i förskoleklass och årskurs 1-3. Det säger Tarja Alatalo som forskar om läsundervisning, från förskolan och upp till lågstadiet. 

Inom neurovetenskap och pedagogik har forskning visat att människors sätt att ta in och bearbeta information varierar stort beroende på vilka sinnen som engageras under inlärningstillfället, skriver Kristina Söderberg, RISE.

I denna intervjustudie undersöks litteraturundervisningen i svenska på IB-programmet ur ett lärarperspektiv. Vi intresserar oss för vad lärare som undervisar i litteratur på IB-programmet menar kännetecknar litteraturundervisningen där, utifrån ämnesinnehåll och undervisningsmetoder. Intervjustudien visar att litteraturundervisningen på IB utgår ifrån vad som kan karaktäriseras som komplexa texter, och att undervisningen präglas av djup snarare än…

En elev som lär sig hantera formler kommer långt i fysik utan att egentligen förstå så mycket av ämnet. Det menar Ebba Jacobsson, nybliven fysiklärare som ser förklaringen i att väldigt mycket innehåll i fysikkurserna ska läras ut på kort tid. 

En faktaspäckad kursplan, i kombination med en stark akademisk tradition, uppmuntrar NO-lärare att anta rollen som ”uppslagsverk”. Det finns knappt plats för en mer utforskande undervisning, konstaterar Lina Varg, vars avhandling nu har valts till Lärarpanelens favorit.