Att lösa rutinuppgifter är vanligare inom matematikundervisningen i Sverige jämfört med att lösa problem. Varför är det så när problem utan känd lösningsmetod skapar bättre förutsättningar för att lära sig matematik? "Det finns en motsättning mellan kort- och långsiktiga fördelar", säger matematikprofessor Johan Lithner.

Att låta yngre elever utforska algebraiska uppgifter tillsammans i klassrummet har ett särskilt värde för att främja elevernas matematiska tänkande, menar läraren och forskaren Sanna Wettergren.

Nu är den nya versionen av Swedish Edtest, en nationell arena för att värdera och välja digitala lärresurser, här. Det innebär ökade möjligheter att ha koll på att digitala läromedel väljs på vetenskaplig grund, utifrån pedagogiskt värde och lärarnas syfte med undervisningen, skriver forskningsinstitutet Ifous.

IBIS-modellen bygger på kartläggning och dokumentation som inte slukar resurser utan i stället frigör dem. Vi pratar med forskningsledaren Martin Karlberg.

To danske forskere er med i et internationalt forskningsprojekt, som undersøger, hvordan lærere kan under­vise i kontroversielle emner. De kan allerede nu pege på, hvilke de didaktiske tilgange som virker bedst.

Ofta tror vi att elever förstår tiobassystemet, fast de egentligen inte gör det, konstaterar forskaren Marie Björk. Nu har hon ringat in ett par aspekter som kan göra undervisningen enklare.

These design strategies can help support relationship-building and active learning in a team-teaching environment.

Teacher-tested strategies designed to minimize the need to repeat instructions in class.

Historieundervisning kan ge ökande insikter om vad rörelse, migration och kulturmöten har betytt. Det visar Maria Johanssons avhandling om interkulturella perspektiv på historieundervisningen somnyligen valts till favorit av Lärarpanelen.

I ett forskningsprojekt har lärare med hjälp av modern teknik kunnat analysera hur de rörde sig i klassrummet. Syftet var att utveckla deras undervisning. Stockholm Science and Innovation School såg flera fördelar och fortsätter nu att använda tekniken även efter projektet.

Hur gör man leken till en del av undervisningen? Ordna inte bara organiserade lekar, bejaka också barns spontana initiativ till lek. Och hjälp dem att vidareutveckla lekarna. Det menar Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling som forskat om hur man kan arbeta ”lekresponsivt”. 

Programmering har ännu inte fått någon tydlig roll i matematikundervisningen, konstaterar Ana Fuentes i en ny avhandling. "För att reformen ska få större genomslag kan uppgifter om programmering behöva finnas med i de nationella proven", säger hon.