This article examines how public welfare institutions in Denmark are reconfigured into knowledge factories. Since the 1990s, Denmark has sought to export “welfare” solutions as a way of extracting knowledge on social practices already happening in institutions of the welfare state for economic purposes.

This study targets hitherto largely understudied empirical processes and activities through which certain ideas and imaginaries are being commercialised and used by corporate actors in the global Early Childhood Education and Care (ECEC) industry. The aim is to analyse and critically discuss representations of the Scandinavian ECEC regime in the context of ECEC export.

The aim of this study was to investigate the effect of an online training programme comprising the main paradigms and resources of the Zones of Regulation™ curriculum on teachers' sense of self-efficacy when managing autistic pupils' self-regulation needs in the mainstream primary school classroom.

The results indicate that there is a mismatch between what the staff consider as impactful CPD and the CPD to which they have most access. School leaders and SENCos are key people in delivering CPD in schools, and the findings of this study show that it is important to provide them with appropriate skills and…

This article contributes to the understanding of the potential of digital curriculum support instruments to shape relations between hard and soft modes of governance.

Artikeln gör en jämförande undersökning av ramvillkoren i finska, norska och svenska nationella läroplaner för barns existentiella och religiösa funderingar i förskolan. 

Sedan undervisning fick en mer framträdande position i den svenska reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 18) har lärare i såväl förskola som förskollärarutbildning kämpat med att tolka konceptet. När 2011 års skollag trädde i kraft några år tidigare fick förskolans arbete med normer och värden en starkare ställning. Mot bakgrund av detta blir det intressant…

I denna artikel riktas uppmärksamhet mot användning av digitala verktyg som en del av lärares undervisning i – och därmed förskoleklasselevers möjlighet till lärande av – matematik.

I denna artikel beskrivs en studie om barns berättelser med digital teknik i fysisk rörelse och förflyttning i närmiljön, och hur det kan utgöra ett undervisningsinnehåll i förskolans verksamhet.

I denna artikel beskrivs förskolebarns deltagande i aktiviteter där digitala resurser i form av kameror används i förskolan. Samtliga barn blir medskapare genom tillgång till de digitala resurserna och resultatet visar att tid blir en viktig aspekt.

I den här studien visar artikelförfattarna hur möten mellan den digitala världen och naturen genomkorsas och bildar en helhet i barns meningsskapande. Mer specifikt handlar artikeln om förskolebarns utforskande av fjärilars liv.

Hur kan en digital läsresurs som Polyglutt gynna flerspråkande i förskolan? Analysen av läsresursen visar att det finns en potential att lyssna på böcker på både svenska och ett stort antal andra språk som finns representerade i den svenska förskolan.