I denna artikel undersöks möjligheter och utmaningar vad gäller att utveckla kritisk litteracitet för vuxna som deltar i sfi, studieväg 1.

This article presents the qualitatively different ways as the preschool teachers' statements connected to physics and how the teaching of physics changes during four work team planning sessions.

The current issue presents 16 papers that explore play, fun, adventure, excitement and creativity in early childhood education in all its forms. The issue takes a broad exploration of the multitude of ways that intrinsic motivation is embedded in children’s learning and the ways in which educators can start with the embodied and emotional relationship with learning as described at the beginning of this Editorial.

This randomised controlled trial experimental study compared the effectiveness of using two different types of visualisation – self-constructed visualisation (SCV) and passively received visualisation (PRV) – to help children with attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) solve mathematical word problems.

Using simulation models calibrated with administrative data for all primary and lower secondary schools in Stockholm, Sweden, Selcan Mutgan and Eduardo Tapia assess the potential impact of school closure on ethnic school segregation.

The study set out to explore different mathematical difficulties among 877 second-grade children and to test the effect of memorization versus conceptual practices with number combinations.

The aim of the present theoretical analysis is threefold. First, we examine the concept of deep learning in light of the three fundamental questions “why”, “what”, and “how” and make assessments concerning its status in contemporary literature.

Huvudsyftet med artikeln är att fördjupa kunskapen om vilka uppfattningar om läsundervisningens faktiska förhållanden som går att urskilja i svenska folkskollärares berättelser under 1940-talen.

Syftet med artikeln är att öka kunskapen om hur policy om anpassningar förhandlas och iscensätts i grundskolans klassrum relaterat till lärares uppdrag att stödja och bedöma alla elevers kunskapsutveckling.

Denna artikel undersöker hur skolan kan utgöra en plats som tar hänsyn till digitaliseringens påverkan och samtidigt verka för lärares och elevers kommunikativa och mellanmänskliga möten.

Studiens syfte är att analysera hur mångfald bland elever konstrueras genom skolpersonals diskursiva praktiker och med vilken inverkan på realiseringen av målet om likvärdighet.

This paper investigates how to reduce the theory-practice gap by making research the object of discussion for researchers and practitioners. The study is situated in the wicked problem of using digital technology in mathematics education