Tillsammans med forskarkollegor har Fredrik Jeppson visa hur sinnliga kroppsliga erfarenheter har betydelse för lärande för alla åldrar. En slutstats är att undervisning även för äldre elever borde anpassas i linje med yngre barns lärande där kombinationen av flera modaliteter ofta är en självklarhet.

Robert Walldén visar i sin studie av fem olika läromedel för grundskolan att de på flera sätt ger ett svagt stöd för elever att se och förstå de språkliga mönster som kännetecknar olika genrer.

Mot bakgrund av förskolans betonade pedagogiska uppdrag är syftet med studien att bidra med kunskap om hur läs- och skrivundervisning kan gestalta sig och göras meningsfull i förskolans praktik.

Elisabet Bellander, Michael Blaesild och Lisa Björklund Boistrup visar att förståelse för både matematikämnet och byggämnet kan främjas när de två ämnena integreras. Utifrån ett aktionsforskningsprojekt har de skapat en modell där de illustrerar hur matematik kan vara en del av yrkesarbetet, som ett redskap för planering och problemlösning.

Stefan Lundström och Anette Svensson har gjort en kvantitativ undersökning av hur gymnasieungdomar i årskurs två konsumerar och producerar fiktion, i skolan och på fritiden. Studien visade att kvinnor läste mer skönlitteratur och män spelade mer spel.

Maria Sundler, Cecilia Dudas och Per Anderhag redovisar kritiska aspekter för att förstå växthuseffekten och beskriver i sin studie konkret hur undervisningen kan underlätta för elevers förståelse.

Väl valda bilder och illustrationer ger även läsare med dyslexi en annan typ av läsförståelse och uppmuntrar till egna tolkningar, associationer och liknelser att hänga upp informationen på. Det visar en studie av Eva Wennås Brante och Mona Holmqvist.

Artikeln belyser hur utbildningsmarknaden skapas på en gymnasiemässa och hur marknadens principer spelas upp för öppen ridå.

Artikeln illustrerar konsekvenser av riskkapitalägda skolor genom en analys av skolkoncernen John Bauers expansion och konkurs.

I sin artikel skriver Johanna Mellén om ungdomars val och rörlighet på en föränderlig gymnasiemarknad.

Marianne Dovemark pekar i sin studie på att skolors överlevnad på en öppen marknad i mångt handlar om att konkurrera, saluföra sig och visa sin särart.

Författarna vill med artikel bidra med kunskap i det utbildningspolitiska fältet om hur likvärdighet kan förenas med andra politiska intentioner som skolval och konkurrens.