In this study, we focus on the specific case of Sweden where students for several decades have had major problems mastering algebra.

Hur kan förskollärares implicita kunskap om undervisning i förskolan bidra till utveckling av förskollärares professionskunskap? Det är en av frågorna som Johan Liljestrand utforskar i sin artikel.

Mening och meningsskapande lyfts ofta fram som något centralt i definierandet av pedagogikens kunskapsområde. I artikeln presenterar Robert Ohlsson en översikt över hur mening behandlas inom olika teoretiska perspektiv med relevans för den vetenskapliga pedagogiken.

Anna Ehrlin, Ulrika Jepson Wigg har utforskat vad lärare väljer att utveckla i övergångar mellan förberedelseklass och ordinarie klass för nyanlända elever, när dessa rutiner ska formuleras i mottagandeplaner.

Artikeln granskar Skolverkets rekommendationer och råd om att använda normkritik och normkritisk pedagogik i arbetet med att främja lika villkor samt förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier i skola och förskola.

Three spaces of ethics education in the history classroom are identified in this paper, including: reasoning about the moral quality of historical actors’ conduct; the use of historical empathy (perspective-taking); and reflection of the past’s moral meaning to the present and the future.

In this paper we present the results of a survey that polled faculty from Computer Science and related disciplines about teaching practices for computer ethics at their institutions.

The article explores ethical conceptualisations of time that take the existence of the embodied other in education into consideration.

Elever som bara har ytlig kontakt med elever av utländsk härkomst tenderar att ha en negativ attityd till dessa elever. Och vice versa - vänskapliga kontakter mellan svenska ungdomar och minoriteter bidrar till mer positiva attityder.

Pernilla Ahlstrand riktar ljuset mot ett eftersatt forskningsområde – skolämnet teater på gymnasiet. Artikeln syftar till att öka förståelsen av vad det innebär att kunna samspela.

Cecilia Rosenbaum, Ulla Runesson Kempe, Anette Svensson belyser hur undervisning som syftar till att utveckla förmågan att dra slutsatser om en skönlitterär huvudpersons karaktärsdrag kan utformas.

Vilka möjligheter erbjuder en integrerad läs- och skrivundervisning eleverna att förstå barnboken och reflektera kritiskt över dess framställning? Det är en av frågorna som Robert Walldén undersökt och redogör för i sin artikel.