Att anpassa undervisningen och samtidigt inkludera alla i klassrumsarbetet, innebär en utmaning för lärarna och ställer frågan på sin spets om hur arbete med social hållbarhet kan främjas.

Förekomsten av poesi inom svenskämnet på lärarutbildningarna skiljer sig markant åt på landets olika lärosäten. Karolina Petterssons studie visar att lärarutbildare anser att poesin får stå tillbaka till förmån för mer prosaorienterade texter.

Författarna belyser hur arbete med berättelser inom ramen för vad som kallas Bildning för hållbar utveckling, kan ge svenskämnet en mer framträdande roll i ämnesövergripande undervisning.

Med denna uppsats vill författarna lyfta fram nya perspektiv relaterade till hur närvaron och frånvaron av sekundära intersubjektiva gemenskaper kan påverka de yngsta barnens upplevelser av deltagande i förskolevardagen.

I denna studie analyseras föräldrars erfarenheter och förmedlade barnperspektiv på högläsning av personliga böcker för förskolebarn.

I denna studie undersöks barns beskrivningar av att sluta i fritidshem med fokus på institutionell ordning och institutionella gränser mellan skola, fritidshem och hem.

Artiklen præsenterer et længerevarende aktionsforskningsstudie med deltagelse af pædagogisk personale og børn i fem danske daginstitutioner, som udviklede nye bud på pædagogik for bæredygtighed.

I den här studien är syftet att undersöka hur erfarna förskollärare beskriver de historiska förändringar som skett under deras yrkesliv vad beträffar synen på fysisk kontakt mellan pedagoger och barn.

I denne artikkelen undersøker Nassira Essahli Vik hvordan språkkartlegging av flerspråklige barn påvirker pedagogen og den pedagogiske praksisen.

Syftet med artikeln är att bredda och fördjupa förståelsen för hur dokumentation gestaltas i de finländska och svenska styrdokumenten i relation till förskolläraruppdraget.

Att som nyanländ möta ämnesspecifika begrepp i konkreta situationer visar, förutom utvecklandet av slöjdkunskaper, även på slöjdundervisningens möjligheter att bidra till nyanlända elevers språkutveckling i stort.

This study chrono-logically investigates teachers’ professional knowledge in relation to the digitally ‘boosted’ educational landscape caused by the Covid-19-pandemic.