– Varför tror man fortfarande att ”yrkeskunnigheten sitter enbart i handen”? Utan kopplingen till hjärnan fungerar förstås inte handen och det finns mycket yrkeskunnande som är komplext och har språkliggjorts och finns i olika typer av texter, säger forskaren Viveca Lindberg som menar att även de aspekterna av yrkeskunnandet måste synliggöras tydligare för både lärare…

I en ny doktorsavhandling vid Högskolan Väst presenterar Ngoc Buu Cat Nguyen ett värdebaserat ramverk för undervisningsanalys och en instrumentpanel som är utvecklad för att hjälpa lärare som arbetar med småskaliga onlinekurser för yrkesarbetande studenter.

Studien handlar om yrkeslärares arbete med specialpedagogisk verksamhet i svenska yrkesutbildningar.

Att välja yrkesprogram är lika självförverkligande som för den som väljer högskoleförberedande program, enligt forskaren Alexandru Panican. Det är först när det synsättet etableras som fler kommer välja yrkesprogram, med följden att arbetslösheten minskar.

Arbetsintegrerat lärande har fått stor uppmärksamhet inom utbildningsforskningen – men sammanblandas ofta med arbetsintegrerad utbildning. En ny forskningsartikel reder ut begreppen.

Arbetsintegrerat lärande är ett fenomen som har fått stor uppmärksamhet inom utbildningsforskningen. Men vad betyder det egentligen? Och varför missförstås konceptet så ofta?

Svårigheter i matematik kan inte enbart lösas med mer insatser i ämnet. "Vi måste tänka större och arbeta med elevernas personliga utveckling", säger forskaren Karoline Holmgren.

Forskere har undersøkt ulike former for samarbeid og om dette har noe å si for om kandidatene får relevant jobb.

Matematik används inom många yrken, men kan komma till uttryck på olika sätt. I en ny studie undersöks om och hur elever upplever matematik som en aspekt av yrkeskunnande på gymnasiets Naturbruksprogram med inriktning djurvård.

Unga människor riskerar att få sämre löneutveckling under flera år om de haft ett jobb i Stockholms stads sommarjobbprogram. Unga män och de som har gått yrkesförberedande gymnasieprogram påverkas mest, enligt en ny rapport.

Undervisningen i samhällskunskap skiljer sig mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program på gymnasiet. Det betyder att en del elever inte får viktiga kunskaper om demokrati, enligt en ny avhandling.

Elever på yrkesprogram har inte bara färre timmar samhällskunskap än elever på högskoleförberedande program, de har också en annan typ av undervisning. "Hur ska de kunna fostras till demokratiska medborgare när de inte behöver lära sig om politiska ideologier?" frågar sig forskaren Evelina Möllenborg.