Dela:

Från sfi till Komvux

Andelen nyanlända med låg utbildning växer. Därför har Malmö stad dragit igång en kampanj för att locka fler att studera vidare. På Komvux Södervärn läser sfi-elever in grundläggande matematik med flerspråkigt stöd.

LJUDBOKEN klickas igång. Tio uppmärksamma par öron lyssnar till de första meningarna i Arkan Assads roman Stjärnlösa nätter.

Läraren Nafi Zanjani pausar och går igenom de ord som kan vara svåra. När hon är säker på att alla förstår övergår hon till dagens uppgift.

– Författaren till boken kommer från Irak. Nu ska ni få undersöka hur mycket det kostar att resa till Irak. Kostar det 100 kronor?

Ariba Tareen räcker upp handen.

– Mer, kanske 20 gånger mer, säger hon.

Nafi Zanjani skriver ”100 x 20 = 2 000” på tavlan.

– Jag tror att det kostar 6 000, säger Omer Abdurahman.

Läraren Nafi Zanjani har tillsammans med andra lärare besökt sfi-klasser för att värva elever till sina matematikkurser på grundnivå på komvux. Hon pratar själv både dari och persiska.

En kort diskussion uppstår, på svenska och på arabiska, pashto och dari. Under tiden skriver Nafi Zanjani en rad ord på tavlan: mer, mindre, pengar, kostar, tillsammans – begrepp som är viktiga för de matematiska resonemangen. För i det här klassrummet på Heleneholmsskolan, som är en del av Komvux Södervärn, går undervisningen i matematik och svenska hand i hand.

– Det är jättebra att lära sig både och samtidigt. Jag vill bli sjuksköterska och det blir lättare för mig att studera vidare om matten redan är avklarad, säger Ariba Tareen, som aldrig fick någon undervisning i matematik när hon som barn gick i skolan i Afghanistan.

I MALMÖ SAKNAR mer än var sjätte vuxen person gymnasieutbildning. Det är fler än genomsnittet i landet och fler än i de andra storstadsregionerna.

Trots högkonjunktur och minskad arbetslöshet har gruppen lågutbildade fortfarande svårt att få jobb.

– Till följd av att många nyanlända har kommit har vi fler som läser sfi, svenska för invandrare, än någonsin. Många av dem är lågutbildade. Samtidigt vet vi hur viktigt det är med gymnasieutbildning för att du ska få jobb, säger Maria Sjögren Öhrn, som är rektor på Komvux Södervärn.

I dag slutar många skolan när de är färdiga med sfi:n. Kanske för att komvux kräver studielån, för att en föräldraledighet kommer emellan eller för att självförtroende saknas. I hopp om att minska glappet mellan sfi och komvux har Malmö stad nu dragit igång en kampanj för att få fler att läsa den grundläggande vuxenutbildningen.

NAFI ZANJANI, som både är behörig gymnasielärare, speciallärare och förstelärare, har tillsammans med sina kolleger besökt sfi-klasser för att värva elever till matematikkurserna på grundnivå på komvux. I dag har skolan 11 grupper som läser matte på A1- till D4-nivå.

– Vissa har god utbildning men behöver få den validerad. Andra har knappt gått i skolan men kan ändå en hel del matte utan att veta om det. En del elever kan inte ens det grundläggande, som hur klockan fungerar, säger hon.

Nafi Zanjani pratar både dari och persiska. Eftersom möjligheten till flerspråkig undervisning är en förutsättning för hela satsningen har även en modersmålsstödjare i arabiska, dari och persiska, Mona Ramezani, anställts som resurs i matteklasserna.

– Min utgångspunkt är kommunikationen med eleverna. Som pedagog är det lika mycket min uppgift att förstå dem som att de ska förstå mig, säger Nafi Zanjani.

Hennes pedagogik tar avstamp i elevernas önskan att lösa matteuppgifterna. I deras vilja att behärska en kunskap de känner att de behöver, vare sig det handlar om att studera vidare, få jobb eller helt enkelt klara sig i samhället. Ur den viljan föds i sin tur behovet av att kunna använda sina färdigheter på svenska. Men på vägen dit kan språken blandas.

– Det står ingenstans att du måste klara dina uppgifter på svenska för att bli godkänd.

LÄNGST NER I klassrummet sitter Nora Hotek. När hon flydde från Afghanistan hade hon inte gått en enda dag i skolan. Nu ljudar hon sig igenom en av matteuppgifterna. Hon ler lite blygt.

– Jag har lärt mig att läsa och skriva på svenska, men jag förstår inte alla orden. När jag började på den här kursen förra månaden visste jag inte vad plus och minus var.

Nu – berättar hon stolt med hjälp av bänkgrannen som tolkar från pashto – kan hon gå till affären och handla helt själv, utan att känna sig dumförklarad eller riskera att bli lurad.

– Jag vill lära mig mer och allra helst få börja jobba i förskolan. Och så vill jag kunna hjälpa mina barn med läxorna när de blir större, säger Nora Hotek.

Av Hanna Welin

Foto Aline Lessner

Forskaren: ”Lektionerna måste kännas meningsfulla”

Flerspråkig stöttning, lärare med rätt kompetens och en undervisning som utgår ifrån elevernas resurser och kunskap de behöver, är alla avgörande faktorer för en framgångsrik vuxenutbildning. Det menar Qarin Franker, lektor i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet.

– Än i dag är det mycket ovanligt att det finns organiserat språkstöd på sfi-utbildningarna. Trots att forskningen redan för 20 år sedan kunde visa hur språklig trygghet underlättar lärandet, säger hon.

Sedan 2016 är sfi en del av komvux. En av orsakerna till omläggningen var att göra det lättare att kombinera sfi med annan utbildning.

– Att exempelvis läsa matematik samtidigt med språkstudierna kan öka motivationen, särskilt om det finns en direkt användbarhet för kunskaperna, något som driver vuxnas lärande.

Målet med Malmö stads kampanj är att minska glappet mellan sfi och komvux och få fler att läsa den grundläggande vuxenutbildningen.

Lektionerna måste kännas meningsfulla och ge eleverna konkreta verktyg. Och, betonar Qarin Franker, de behöver ledas av pedagoger med rätt kompetens.

– Det krävs mycket av en lärare för att få med sig vuxna elever. Fler måste få chansen att vidareutbilda sig på de universitetskurser som finns och möjlighet att tillsammans i arbetslag utveckla en metodik och didaktik som passar just de här eleverna.

 

 

 

 

 

Malmös satsning

Grundkurserna på komvux i matematik är flerspråkiga och öppna för alla. Via kampanjer på stan och besök i klasser rekryteras sfi-elever, de flesta från B- och C-nivå. Förhoppningen är att fler sfi-elever så småningom också ska börja läsa grundläggande engelska och samhällskunskap parallellt med svenskan. Dessutom finns en önskan om att erbjuda praktikplatser och samarbeten med yrkesskolorna.

 

Av Hanna Welin

Foto Aline Lessner


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 3 2018: Tema Skolan och valet 2018

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Artikeln publicerades i sin helhet i magasin Skolporten nr 3/2018

Sidan publicerades 2018-06-13 14:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-06-18 16:28 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.