Dela:

”Lek är en bra social träning”

NORRKÖPING

På Grebyskolan F–3 har fritidspedagogerna aktionsforskat för att ta reda på hur leken kan användas som ett pedagogiskt verktyg.

Eva Edsgården och Marie Ekeroth Mahrs. Foto: Niclas Fasth.

Måste alla barn alltid få vara med och leka? Det var en av de frågor som fritidspedagogerna ställde när de 2016, handledda av forskaren Lina Lago från Linköpings universitet, intervjuade sina elever om hur de såg på lek.
– Det är en vanlig uppfattning att leken ska vara öppen för alla, men i intervjuerna såg vi att det inte stämmer. Vi kan behöva värna om lek i en liten grupp, för att få med ett barn som är utanför eller behöver träna mer, säger fritidspedagogen Marie Ekeroth Mahrs, som deltog i projektet.
Med utgångspunkt från intervjuerna diskuterade personalen sedan hur lekar som fritidshemmet redan arbetade med kunde utvecklas till pedagogiska verktyg, som tränar de förmågor som anges i läroplanen.
– Vi fick tid att reflektera och pröva saker som är svåra att få till annars när verksamheten bara rullar på. Det gav oss ett fokus och en medvetenhet om vad, hur och varför vi leker, säger Marie Ekeroth Mahrs.
Diskussionerna ledde till ett systematiskt arbete med ”lekens lotteri”, där eleverna lottades in i 20 minuter långa aktiviteter, som pedagogerna hade valt utifrån gruppens behov och förutsättningar. På det sättet fick barnen pröva nya saker och leka med andra barn än de brukade.

För att aktivera rastlösa elever arbetade personalen också med lekerbjudanden i form av rekvisita för olika rollekar. Samtidigt användes sällskapsspel för att öva uthållighet och lära eleverna att slutföra något.
– När barnen vi jobbade med kom till mellanstadiet fick vi höra att de var så fantastiska på att leka. De stod inte bara och försökte se tuffa ut, utan var trygga i att lek var något bra, säger Marie Ekeroth Mahrs.
Själv har Marie Ekeroth Mahrs insett att leken ger träning i att ta sociala kontakter, lyssna och lösa konflikter. Den skapar också en trygghet i gruppen, vilket stärker elevernas självkänsla. Därför arbetar personalen i dag mer med att förbättra förutsättningarna för leken.
– Barn som är duktiga lekare klarar sig oftast lättare än andra när de kommer högre upp i åldrarna. Du lär dig många användbara saker, och om du inte har med dig dem så kan du få problem, säger hon.
Skolans rektor Eva Edsgården menar att aktionsforskningsprojektet, som varade i ett och ett halvt år, har gett fritidspedagogerna en större samsyn på sitt uppdrag. Det har också fått grundskollärarna att inse att även fritidspedagogerna har en läroplan att följa, som syftar till att utveckla olika förmågor hos barnen.

Insikten att skolans personalgrupper har bristande kunskap om varandras verksamheter har gjort att Grebyskolan har hoppat på ett nytt aktionsforskningsprojekt, som handlar om hur samverkan mellan fritidspedagoger, grundskollärare och förskollärare kan förbättras.
– Projektet går ut på att förstå vad de andra gör och ta reda på hur fritidshemmet med hjälp av lek kan fortsätta att utveckla det som barnen tränar på i skolan. På så sätt kanske vi kan bli ännu bättre på att stötta elever som behöver utveckla sina förmågor, säger Eva Edsgården.

Fakta/Maries och Evas tips

  • Gräv där du står. Det gör projektet mer överkomligt och föder sedan nya idéer.
  • Ange tydliga mål för fritidshemmet och sätt av tid för kompetensutveckling.
  • Samarbeta med en utomstående person som kan tillföra nya perspektiv.

Av: Av Staffan Eng

Foto: Niclas Fasth


Skolporten nr 5/2019.

Denna artikel är en del av tema fritidshemmet och publicerad i senaste numret av Skolportens magasin – ute nu!

Tema: Fritidshemmet

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2019-11-05 15:06 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser