Dela:

”Glädjebesked att bli favorit”

Under åren har Skolporten genom utmärkelsen Skolportens favorit lyft fram en lång rad forskare som disputerat inom utbildningsvetenskap. Vi har frågat några av favoriterna vad det har betytt för dem och för Skolsverige.

Barbro Westlund. Foto: Annika af Klercker

Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet, disputerade år 2013 och blev Skolportens favorit med doktorsavhandlingen Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår.

Vad har det betytt för dig som forskare att bli utvald till Skolportens favorit?

– Att skriva en avhandling innebär för de flesta ett långt och hårt arbete, där man drivs av ett ibland nästan oförklarligt engagemang och nyfikenhet av att vilja veta mer. Resultaten vill man så klart gärna få andra att också bli intresserade av, men man vet ju aldrig i förväg hur en avhandling landar. Att få glädjebeskedet att min forskningsstudie valdes till Skolportens favorit påverkade i hög grad min vilja att sprida ännu mer kunskap om hur aktuell läsforskning kan omsättas till att gynna lärares praktik. Som en följd av att avhandlingen togs emot så väl började jag en kort tid efter disputationen att skriva ett antal böcker som vänder sig till lärare.

Vilken betydelse har den här typen av forskningsbevakning, som till exempel Skolporten gör, för lärare och andra i skola?

– Den har oerhört stor betydelse för oss som inte har tid att på egen hand bevaka aktuella forskningsresultat. Det gäller inte bara lärare, utan även oss forskare. Jag skulle inte kunna hålla mig uppdaterad på samma sätt om jag inte hade möjlighet att genom Skolporten få den senaste forskningen presenterad så här lättillgängligt. Här dyker jag också på intressant forskning som jag annars kanske hade missat eftersom det ligger lite bortom mitt eget forskningsfält.

– I ett vidare perspektiv tror jag att den här typen av forskningsbevakning ökar intresset för att få fördjupade insikter om vad som menas med att undervisningen ska vila både på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Många lärare laddar säkert ner vissa avhandlingar, särskilt de som valts till Skolportens favoriter, och läser sedan hela, eller åtminstone delar av dem. I förlängningen bidrar det till att lärare får de viktiga verktyg som behövs för att vilja – men också våga – utmana sin egen undervisning.


”Viktigt att forskning lyfts”

 

Torbjörn Ott. Foto: Jarl Silander

Torbjörn Ott, doktor i tillämpad IT med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet, disputerade år 2017 och blev Skolportens favorit med doktorsavhandlingen Mobile phones in school. From disturbing objects to infrastructure for learning.

Vad har det betytt för dig som forskare att bli utvald till Skolportens favorit?

– Min avhandling fick mycket uppmärksamhet när den kom då ämnet låg väl i tiden, något det till viss del fortfarande gör. På ett personligt plan var det så klart roligt att få en sådan här utmärkelse.

Vilken betydelse har den här typen av forskningsbevakning, som till exempel Skolporten gör, för lärare och andra i skolan?

– Det är både bra och viktigt att forskning lyfts fram i ett mer populariserat och tillgängligt format, just för att nå en större spridning. Samtidigt ser jag hur forskning allt oftare används för att stärka en redan given tes. Det märks särskilt väl inom mitt eget forskningsområde om mobiltelefon i skolan, där debatten ofta är polariserad. Det här kan givetvis inte forskare eller de som sprider forskning lastas för, utan det handlar om hur forskningen används.


”Det var avgörande för mig”

 

Anneli Frelin. Foto: Marie Hägg

Anneli Frelin, professor i didaktik vid Högskolan i Gävle, disputerade år 2010 och blev Skolportens favorit med doktorsavhandlingen Teachers’ Relational Practices and Professionality.

Vad har det betytt för dig som forskare att bli utvald till Skolportens favorit?

– Först och främst var det väldigt hedrande! Min avhandling handlar om lärares relationsarbete, så ämnet berörde många samtidigt som den fick stor spridning. Jag får faktiskt än i dag förfrågningar om att föreläsa om avhandlingen.

Vilken betydelse har den här typen av forskningsbevakning, som till exempel Skolporten gör, för lärare och andra i skolan?

– För egen del var det avgörande för att jag överhuvudtaget sökte mig från läraryrket till forskningen. Lättbegripligt presenterad forskning väckte en nyfikenhet. I dag är det ett sätt att hålla mig uppdaterad om det senaste.

Av Susanne Sawander


 Läs mer om SKOLPORTEN 20 ÅR!


För att uppmärksamma att Skolporten som företag fyller 20 år i år har vi öppnat upp senaste numret av Skolporten för fri läsning! Dessutom kan du alltid läsa bilagan Pedagogisk forskning 2019 fritt i vår app Skolporten (finns där appar finns), eller på din dator här.

Vill du bli prenumerant? Missa inte kampanjpriset:
2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!


Den årliga bilagan Pedagogisk forskning 2019 följer med Skolportens magasin till alla prenumeranter.


Du kan även köpa tryckta lösnummer av Skolporten i vår webbshop!

Sidan publicerades 2020-04-06 17:26 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-04-16 15:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Avhandling om Matematiklyftet utsedd till Skolportens favorit

I höstas disputerade Veronica Sülau med en avhandling som undersökt vad som hände när Matematiklyftet genomfördes i fyra skolor med samma huvudman, och med totalt 40 matematiklärare. Avhandlingen utsågs nyligen till favorit av Skolportens lärarpanel.

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Särbegåvade mörkar för att passa in

En antologi visar att särskilt begåvade elever i den svenska skolan kan mörka begåvning för att inte riskera att hamna utanför.  ”Ibland beskrivs det som att de bara sitter och väntar som hungriga fågelungar, men så är det ju inte,” säger Caroline Sims, forskare i ämnet vid Högskolan i Gävle.

Ny forskning: Effekter för barn med föräldrar som dricker för mycket.

En nypublicerad vetenskaplig artikel beskriver omfattningen av negativa effekter i livssituationen hos barn som berättat att de påverkats av att deras föräldrar dricker för mycket. Risken för negativa effekter finns inte bara bland de barn som upplever många problem av deras föräldrars drickande.

Vägledning i yngre åldrar – 4 frågor till Anders Lovén

En nyckelfaktor för att kunna arbeta tidigt med vägledning är att de som undervisar har kunskap och intresse för frågor om skola, arbetsliv och elevernas framtid. Det säger Anders Lovén, universitetslektor vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet.

Forskaren: Våga utmana kollegornas åsikter

På ett och samma fritidshem kan det kollegiala samtalet se helt annorlunda ut i det ena arbetslaget jämfört med det andra, konstaterar Sanna Hedrén i sin avhandling. Här är några av hennes tips för att göra samtalen så bra som möjligt.

Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Recept för inkludering: Lärare som samarbetar

Lärare som jobbar tillsammans, och som systematiskt ­anpassar undervisningen så att alla elever kan ta till sig den – det är receptet för en inkluderande och lyckad skola, visar Balli Lelinges, doktor i pedagogik, nya forskning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Att synliggöra ett fritidspedagogiskt förhållningssätt

Vad är kärnan i fritidshemmets undervisning, hur kan fritidspedagogiska förhållningssätt synliggöras och utvecklas och vad kräver det för lärarposition? Sådana frågor har varit utgångspunkt för det ULF-projekt som presenteras i denna artikel.

”Lärarnas utvecklingsarbete är motorn i forskningen”

Forskning hjälper oss dra nytta av kunskaperna som lärare utvecklar i sin undervisning, så vi kan förstå hur arbetssätt och metoder fungerar i olika kontexter. ”Lärarnas jobb med att utveckla undervisningen är motorn i forskningen”, säger Camilla Björklund, professor i pedagogik och vetenskaplig ledare för Göteborgs Stads utbildningsområde

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie utförd av forskare vid bland annat Åbo Akademi bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna.

Forskning: Med erfarna lärare höjs resultaten

Ju mer erfarna lärarna är på en skola, desto bättre presterar eleverna. Det visar ny forskning.

Våga utmana kollegornas åsikter

På ett och samma fritidshem kan det kollegiala samtalet se helt annorlunda ut i det ena arbetslaget jämfört med det andra, konstaterar Sanna Hedrén i sin avhandling. Här är några av hennes tips för att göra samtalen så bra som möjligt.

Medling kan minska ungdomsbrottslighet

Möten mellan brottsoffer och förövare är en outnyttjad resurs som skulle kunna förhindra att ungdomar hamnar i en kriminell livsstil. Det säger Lottie Wahlin, universitetslektor i socialt arbete, som forskat om medling och nu har bidragit till en ny bok som ifrågasätter varför inte metoden används mer.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie utförd av forskare vid bland annat Åbo Akademi bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser