Dela:

”Glädjebesked att bli favorit”

Under åren har Skolporten genom utmärkelsen Skolportens favorit lyft fram en lång rad forskare som disputerat inom utbildningsvetenskap. Vi har frågat några av favoriterna vad det har betytt för dem och för Skolsverige.

Barbro Westlund. Foto: Annika af Klercker

Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet, disputerade år 2013 och blev Skolportens favorit med doktorsavhandlingen Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår.

Vad har det betytt för dig som forskare att bli utvald till Skolportens favorit?

– Att skriva en avhandling innebär för de flesta ett långt och hårt arbete, där man drivs av ett ibland nästan oförklarligt engagemang och nyfikenhet av att vilja veta mer. Resultaten vill man så klart gärna få andra att också bli intresserade av, men man vet ju aldrig i förväg hur en avhandling landar. Att få glädjebeskedet att min forskningsstudie valdes till Skolportens favorit påverkade i hög grad min vilja att sprida ännu mer kunskap om hur aktuell läsforskning kan omsättas till att gynna lärares praktik. Som en följd av att avhandlingen togs emot så väl började jag en kort tid efter disputationen att skriva ett antal böcker som vänder sig till lärare.

Vilken betydelse har den här typen av forskningsbevakning, som till exempel Skolporten gör, för lärare och andra i skola?

– Den har oerhört stor betydelse för oss som inte har tid att på egen hand bevaka aktuella forskningsresultat. Det gäller inte bara lärare, utan även oss forskare. Jag skulle inte kunna hålla mig uppdaterad på samma sätt om jag inte hade möjlighet att genom Skolporten få den senaste forskningen presenterad så här lättillgängligt. Här dyker jag också på intressant forskning som jag annars kanske hade missat eftersom det ligger lite bortom mitt eget forskningsfält.

– I ett vidare perspektiv tror jag att den här typen av forskningsbevakning ökar intresset för att få fördjupade insikter om vad som menas med att undervisningen ska vila både på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Många lärare laddar säkert ner vissa avhandlingar, särskilt de som valts till Skolportens favoriter, och läser sedan hela, eller åtminstone delar av dem. I förlängningen bidrar det till att lärare får de viktiga verktyg som behövs för att vilja – men också våga – utmana sin egen undervisning.


”Viktigt att forskning lyfts”

 

Torbjörn Ott. Foto: Jarl Silander

Torbjörn Ott, doktor i tillämpad IT med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet, disputerade år 2017 och blev Skolportens favorit med doktorsavhandlingen Mobile phones in school. From disturbing objects to infrastructure for learning.

Vad har det betytt för dig som forskare att bli utvald till Skolportens favorit?

– Min avhandling fick mycket uppmärksamhet när den kom då ämnet låg väl i tiden, något det till viss del fortfarande gör. På ett personligt plan var det så klart roligt att få en sådan här utmärkelse.

Vilken betydelse har den här typen av forskningsbevakning, som till exempel Skolporten gör, för lärare och andra i skolan?

– Det är både bra och viktigt att forskning lyfts fram i ett mer populariserat och tillgängligt format, just för att nå en större spridning. Samtidigt ser jag hur forskning allt oftare används för att stärka en redan given tes. Det märks särskilt väl inom mitt eget forskningsområde om mobiltelefon i skolan, där debatten ofta är polariserad. Det här kan givetvis inte forskare eller de som sprider forskning lastas för, utan det handlar om hur forskningen används.


”Det var avgörande för mig”

 

Anneli Frelin. Foto: Marie Hägg

Anneli Frelin, professor i didaktik vid Högskolan i Gävle, disputerade år 2010 och blev Skolportens favorit med doktorsavhandlingen Teachers’ Relational Practices and Professionality.

Vad har det betytt för dig som forskare att bli utvald till Skolportens favorit?

– Först och främst var det väldigt hedrande! Min avhandling handlar om lärares relationsarbete, så ämnet berörde många samtidigt som den fick stor spridning. Jag får faktiskt än i dag förfrågningar om att föreläsa om avhandlingen.

Vilken betydelse har den här typen av forskningsbevakning, som till exempel Skolporten gör, för lärare och andra i skolan?

– För egen del var det avgörande för att jag överhuvudtaget sökte mig från läraryrket till forskningen. Lättbegripligt presenterad forskning väckte en nyfikenhet. I dag är det ett sätt att hålla mig uppdaterad om det senaste.

Av Susanne Sawander


 Läs mer om SKOLPORTEN 20 ÅR!


För att uppmärksamma att Skolporten som företag fyller 20 år i år har vi öppnat upp senaste numret av Skolporten för fri läsning! Dessutom kan du alltid läsa bilagan Pedagogisk forskning 2019 fritt i vår app Skolporten (finns där appar finns), eller på din dator här.

Vill du bli prenumerant? Missa inte kampanjpriset:
2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!


Den årliga bilagan Pedagogisk forskning 2019 följer med Skolportens magasin till alla prenumeranter.


Du kan även köpa tryckta lösnummer av Skolporten i vår webbshop!

Sidan publicerades 2020-04-06 17:26 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-04-16 15:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Avhandling om Matematiklyftet utsedd till Skolportens favorit

I höstas disputerade Veronica Sülau med en avhandling som undersökt vad som hände när Matematiklyftet genomfördes i fyra skolor med samma huvudman, och med totalt 40 matematiklärare. Avhandlingen utsågs nyligen till favorit av Skolportens lärarpanel.

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

Så bidrar studier i svenska till migranters inkludering

Det finns en stark vilja hos migranter i Sverige att inkluderas i samhället, de betraktar språket som ”nyckeln” till inkludering och utbildningsinsatserna ses som viktiga för att lära sig svenska, men också för att få stöd och hjälp i vardagen. Det visar forskning från Linköpings universitet.

Pandemins läxa: Personliga möten kan inte ersättas

Digitalisering över en natt? Eller väl förberedda för fjärr- och distansundervisning? En förändrad skola ser vi i alla fall efter snart tre terminer med en pandemi. Men om vi hamnar i en verklig kris – hur beredda är vi då med ett starkt decentraliserat skolsystem? En erfarenhet står dock fram tydligt – vikten av det personliga mötet och stödet från kolleger är omistligt, menar professor Jonas Linderoth.

Att leda ett normkritiskt projekt för första gången

På torsdag är det dags, då startar det normkritiska projekt som jag ska leda på Tröskans förskola. Som processtödjare i normkritik ska jag vägleda och stötta mina kollegor att utveckla sin kompetens inom det valda området kön och genus. Projektet innehåller både fortbildningar, hemläxor och reflektioner i arbetslagen.

Grundaren: ”Dela med dig av dina lektionstips!”

Det hade redan dykt upp en del lärartips på sociala medier när Fredrik Sandström började skissa på Lektionsbanken och idéerna som skulle göra den unik.

Gott exempel: Parkskolan i Svalöv öppnade NPF-verkstad

Attention fick ett inspirerande mail från Anders Stålhandske som tillsammans med sina kollegor Madeleine Scharnell och Örjan Andersson startat upp en NPF-verkstad på skolan där han jobbar. Ett gott exempel som är väl värt att sprida under skolkampanjen tänkte vi och ställde lite frågor till honom.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

7 råd: Så möter du elever med prestationsångest

Ibland händer det att prestationsångest kommer i vägen för undervisningen, också för yngre elever. Hur kan man stötta på bästa sätt? Här är psykologen Martin Forster råd till lärare som möter elever med prestationsångest.

Ny bok ska stärka lärarens position

Ambitionen är att sätta ord på principer som kan hjälpa lärare att utveckla det egna lärarskapet. Vi tror att det finns ett behov av ett gemensamt språkbruk för den typen av professionella reflektioner, säger Max Scheja.

Använd kroppen och bli en bättre lärare

Lärare är som artister på en scen. Men det är ingen lätt match att ställa sig framför 28 elever och få det att funka. Här berättar vi hur du lyckas med hjälp av kroppsspråket. Och hur du kan styra upp när klassen stökar.

Sanningen om kroppsspråkets betydelse: ”Ren myt”

Kroppsspråket är viktigare än ordet. Nja, det är en seglivad myt som har spridits som en ”råttan i pizzan”-sägen. Här är sanningen bakom den forskningen.

Grönska på skolgården är viktigt för leken

Oredigerade platser, som skog och grönområden, har ett högt lekvärde, visar ny forskning. Här upplever barn att de själva bestämmer över leken. ”Vi har inte rätt att bygga bort sådana platser”, säger pedagogikforskaren Maria Hammarsten.

Lärarens röst har stor påverkan på elever

Rösten är ett mångfacetterat verktyg. Förutom orden vi säger ­förmedlar den också vem vi är och hur vi mår. När undervisningen sker digitalt skalas mycket av kroppsspråket bort, och rösten blir ännu viktigare. Så lär du dig att använda den effektivare.

Professorn: Våga skrämma barnen!

Barnlitteratur som skapar rädslor är bra, tycker professorn Björn Sundmark. Det väcker insikter och existentiella tankar som kan hjälpa dem att hantera rädslor i det verkliga livet. Mesiga böcker … nej, de är inget att ha.

7 tips – så vårdar du din lärarröst

Ungefär 15 procent av svenska lärare har problem med rösten. Lärare är den vanligaste patientgruppen på logopedmottagningarna. Detta är känt sedan länge. Ändå erbjuds röst- och talvård bara på ett fåtal av landets lärarutbildningar – trots all forskning som visar att det leder till förbättringar.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.