Dela:

”Glädjebesked att bli favorit”

Under åren har Skolporten genom utmärkelsen Skolportens favorit lyft fram en lång rad forskare som disputerat inom utbildningsvetenskap. Vi har frågat några av favoriterna vad det har betytt för dem och för Skolsverige.

Barbro Westlund. Foto: Annika af Klercker

Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet, disputerade år 2013 och blev Skolportens favorit med doktorsavhandlingen Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår.

Vad har det betytt för dig som forskare att bli utvald till Skolportens favorit?

– Att skriva en avhandling innebär för de flesta ett långt och hårt arbete, där man drivs av ett ibland nästan oförklarligt engagemang och nyfikenhet av att vilja veta mer. Resultaten vill man så klart gärna få andra att också bli intresserade av, men man vet ju aldrig i förväg hur en avhandling landar. Att få glädjebeskedet att min forskningsstudie valdes till Skolportens favorit påverkade i hög grad min vilja att sprida ännu mer kunskap om hur aktuell läsforskning kan omsättas till att gynna lärares praktik. Som en följd av att avhandlingen togs emot så väl började jag en kort tid efter disputationen att skriva ett antal böcker som vänder sig till lärare.

Vilken betydelse har den här typen av forskningsbevakning, som till exempel Skolporten gör, för lärare och andra i skola?

– Den har oerhört stor betydelse för oss som inte har tid att på egen hand bevaka aktuella forskningsresultat. Det gäller inte bara lärare, utan även oss forskare. Jag skulle inte kunna hålla mig uppdaterad på samma sätt om jag inte hade möjlighet att genom Skolporten få den senaste forskningen presenterad så här lättillgängligt. Här dyker jag också på intressant forskning som jag annars kanske hade missat eftersom det ligger lite bortom mitt eget forskningsfält.

– I ett vidare perspektiv tror jag att den här typen av forskningsbevakning ökar intresset för att få fördjupade insikter om vad som menas med att undervisningen ska vila både på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Många lärare laddar säkert ner vissa avhandlingar, särskilt de som valts till Skolportens favoriter, och läser sedan hela, eller åtminstone delar av dem. I förlängningen bidrar det till att lärare får de viktiga verktyg som behövs för att vilja – men också våga – utmana sin egen undervisning.


”Viktigt att forskning lyfts”

 

Torbjörn Ott. Foto: Jarl Silander

Torbjörn Ott, doktor i tillämpad IT med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet, disputerade år 2017 och blev Skolportens favorit med doktorsavhandlingen Mobile phones in school. From disturbing objects to infrastructure for learning.

Vad har det betytt för dig som forskare att bli utvald till Skolportens favorit?

– Min avhandling fick mycket uppmärksamhet när den kom då ämnet låg väl i tiden, något det till viss del fortfarande gör. På ett personligt plan var det så klart roligt att få en sådan här utmärkelse.

Vilken betydelse har den här typen av forskningsbevakning, som till exempel Skolporten gör, för lärare och andra i skolan?

– Det är både bra och viktigt att forskning lyfts fram i ett mer populariserat och tillgängligt format, just för att nå en större spridning. Samtidigt ser jag hur forskning allt oftare används för att stärka en redan given tes. Det märks särskilt väl inom mitt eget forskningsområde om mobiltelefon i skolan, där debatten ofta är polariserad. Det här kan givetvis inte forskare eller de som sprider forskning lastas för, utan det handlar om hur forskningen används.


”Det var avgörande för mig”

 

Anneli Frelin. Foto: Marie Hägg

Anneli Frelin, professor i didaktik vid Högskolan i Gävle, disputerade år 2010 och blev Skolportens favorit med doktorsavhandlingen Teachers’ Relational Practices and Professionality.

Vad har det betytt för dig som forskare att bli utvald till Skolportens favorit?

– Först och främst var det väldigt hedrande! Min avhandling handlar om lärares relationsarbete, så ämnet berörde många samtidigt som den fick stor spridning. Jag får faktiskt än i dag förfrågningar om att föreläsa om avhandlingen.

Vilken betydelse har den här typen av forskningsbevakning, som till exempel Skolporten gör, för lärare och andra i skolan?

– För egen del var det avgörande för att jag överhuvudtaget sökte mig från läraryrket till forskningen. Lättbegripligt presenterad forskning väckte en nyfikenhet. I dag är det ett sätt att hålla mig uppdaterad om det senaste.

Av Susanne Sawander


 Läs mer om SKOLPORTEN 20 ÅR!


För att uppmärksamma att Skolporten som företag fyller 20 år i år har vi öppnat upp senaste numret av Skolporten för fri läsning! Dessutom kan du alltid läsa bilagan Pedagogisk forskning 2019 fritt i vår app Skolporten (finns där appar finns), eller på din dator här.

Vill du bli prenumerant? Missa inte kampanjpriset:
2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!


Den årliga bilagan Pedagogisk forskning 2019 följer med Skolportens magasin till alla prenumeranter.


Du kan även köpa tryckta lösnummer av Skolporten i vår webbshop!

Sidan publicerades 2020-04-06 17:26 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-04-16 15:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Avhandling om Matematiklyftet utsedd till Skolportens favorit

I höstas disputerade Veronica Sülau med en avhandling som undersökt vad som hände när Matematiklyftet genomfördes i fyra skolor med samma huvudman, och med totalt 40 matematiklärare. Avhandlingen utsågs nyligen till favorit av Skolportens lärarpanel.

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

​Ny forskning – så vill skolledare själva förbättra sin arbetsmiljö

I den nu aktuella rapporten föreslås åtgärder för att förbättra skolledares arbetsmiljö. Det är intervjuer med de deltagande skolledarna som ligger till grund för förslagen. Forskarna bedömer att förslagen kan främja skolledares hälsa och förbättra förutsättningarna för ledarrollen, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever. 

”Vuxna i skolan är demokratins väktare”

Det här blogginlägget kommer att handla om vad det betyder att som vuxen ha ett demokratiskt förhållningssätt i mötet med eleverna i skolan. Ett förhållningssätt som bygger på demokratin som norm, och som förutsätter att det finns vissa gemensamma, demokratiska värderingar att utgå från, skriver Gunnel Falck, Center för Skolutveckling. .

Forskning med mål att barn ska få makt att bestämma om sina liv

Målet är hitta sätt att samordna samhällets insatser för att stötta barn i svåra livssituationer. – Vi vill skapa en praxis där barnen ska vara delaktiga i frågor som rör dem själva, säger Anna Petersén, forskare i socialt arbete.

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

Forskning slår fast: Skolmaten har bidragit till bättre hälsa

Att man som barn får skolmat kan bidra till bättre hälsa, utbildning och på sikt inkomster. Det visar en ny studie som forskare från Lunds universitet har varit med och tagit fram.

Studenterna får inte lära sig hur de praktiskt kan bidra till en hållbar värld

”Vi har undersökt 15 universitet i olika länder och resultaten är nedslående. Vi behöver tänka om och fokusera på att ge studenterna praktiska verktyg,” säger Rodrigo Lozano, forskare inom industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle.

Läsning är bättre än lyssning

Barn behöver läsa mer, men framför allt behövs träning i att avkoda ord och meningar. Det gäller för många nyanlända – men också för många som är födda här, säger Tomas Riad, språkforskare och ledamot av Svenska Akademien.

”Samtalen gör skrivandet synligt”

För barn är det naturligt att talspråk och skriftspråk hänger ihop. I öppna, insiktsfulla samtal om språk och text utvecklas den språkliga medvetenheten och lusten för skrivande väcks, skriver forskaren Elisabeth Mellgren.

Ny bok sätter fokus på genus och professioner

Tandläkaren ska gärna vara man. Yrkeskvinnor förutsätts vara mer empatiska. I en ny bok diskuteras föreställningar och förväntningar som fortfarande finns kring olika professioner och hur viktigt det är att vi pratar om genus i förhållande till yrken.

Helens mall gör kvalitetsarbetet enkelt

För Helen Lenving Ekstrand är det viktigt att arbeta med långsiktiga mål och uppföljning. Bidrar samlingen verkligen till att träna eleverna på demokrati? Om inte – vad behöver hon ändra på?

Lågstadieläraren: Lästräning bör ske i begränsad mängd

En av lågstadielärarnas viktigaste utmaningar är läs- och skrivträning. Men hur mycket tid kan man lägga på det? Och hur avgörande är klasstorleken för att det går vägen? Lågstadieläraren Louise Kärrhage ser daglig lästräning som en framgångsfaktor. Men för det behöver hon föräldrarnas hjälp.

Utomhus­under­visning som en del i distans­undervisningen

Covid-19 påverkar oss alla mer eller mindre. För att minska smittspridningen är det bra att genomföra undervisning utomhus. De elever som har undervisning på distans riskerar också att sitta still i stor utsträckning och behöver uppmuntras till fysiska aktiviteter utomhus. Vistelser i naturen har enligt forskning positiva effekter på vårt fysiska och psykiska välbefinnande.

Kognitiv och språklig utveckling hos barn med Cochleaimplantat

Cochleaimplantat (CI) är ett hjälpmedel som genom elektrisk stimulering av hörselnerven kan ge personer med uttalad hörselnedsättning eller dövhet möjlighet att uppfatta ljud. Men barn med CI har en ökad risk att få en fördröjd språkutveckling. Det konstaterar forskaren Michaela Socher i sin avhandling. (s.9)

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.