Dela:

”Glädjebesked att bli favorit”

Under åren har Skolporten genom utmärkelsen Skolportens favorit lyft fram en lång rad forskare som disputerat inom utbildningsvetenskap. Vi har frågat några av favoriterna vad det har betytt för dem och för Skolsverige.

Barbro Westlund. Foto: Annika af Klercker

Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet, disputerade år 2013 och blev Skolportens favorit med doktorsavhandlingen Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår.

Vad har det betytt för dig som forskare att bli utvald till Skolportens favorit?

– Att skriva en avhandling innebär för de flesta ett långt och hårt arbete, där man drivs av ett ibland nästan oförklarligt engagemang och nyfikenhet av att vilja veta mer. Resultaten vill man så klart gärna få andra att också bli intresserade av, men man vet ju aldrig i förväg hur en avhandling landar. Att få glädjebeskedet att min forskningsstudie valdes till Skolportens favorit påverkade i hög grad min vilja att sprida ännu mer kunskap om hur aktuell läsforskning kan omsättas till att gynna lärares praktik. Som en följd av att avhandlingen togs emot så väl började jag en kort tid efter disputationen att skriva ett antal böcker som vänder sig till lärare.

Vilken betydelse har den här typen av forskningsbevakning, som till exempel Skolporten gör, för lärare och andra i skola?

– Den har oerhört stor betydelse för oss som inte har tid att på egen hand bevaka aktuella forskningsresultat. Det gäller inte bara lärare, utan även oss forskare. Jag skulle inte kunna hålla mig uppdaterad på samma sätt om jag inte hade möjlighet att genom Skolporten få den senaste forskningen presenterad så här lättillgängligt. Här dyker jag också på intressant forskning som jag annars kanske hade missat eftersom det ligger lite bortom mitt eget forskningsfält.

– I ett vidare perspektiv tror jag att den här typen av forskningsbevakning ökar intresset för att få fördjupade insikter om vad som menas med att undervisningen ska vila både på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Många lärare laddar säkert ner vissa avhandlingar, särskilt de som valts till Skolportens favoriter, och läser sedan hela, eller åtminstone delar av dem. I förlängningen bidrar det till att lärare får de viktiga verktyg som behövs för att vilja – men också våga – utmana sin egen undervisning.


”Viktigt att forskning lyfts”

 

Torbjörn Ott. Foto: Jarl Silander

Torbjörn Ott, doktor i tillämpad IT med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet, disputerade år 2017 och blev Skolportens favorit med doktorsavhandlingen Mobile phones in school. From disturbing objects to infrastructure for learning.

Vad har det betytt för dig som forskare att bli utvald till Skolportens favorit?

– Min avhandling fick mycket uppmärksamhet när den kom då ämnet låg väl i tiden, något det till viss del fortfarande gör. På ett personligt plan var det så klart roligt att få en sådan här utmärkelse.

Vilken betydelse har den här typen av forskningsbevakning, som till exempel Skolporten gör, för lärare och andra i skolan?

– Det är både bra och viktigt att forskning lyfts fram i ett mer populariserat och tillgängligt format, just för att nå en större spridning. Samtidigt ser jag hur forskning allt oftare används för att stärka en redan given tes. Det märks särskilt väl inom mitt eget forskningsområde om mobiltelefon i skolan, där debatten ofta är polariserad. Det här kan givetvis inte forskare eller de som sprider forskning lastas för, utan det handlar om hur forskningen används.


”Det var avgörande för mig”

 

Anneli Frelin. Foto: Marie Hägg

Anneli Frelin, professor i didaktik vid Högskolan i Gävle, disputerade år 2010 och blev Skolportens favorit med doktorsavhandlingen Teachers’ Relational Practices and Professionality.

Vad har det betytt för dig som forskare att bli utvald till Skolportens favorit?

– Först och främst var det väldigt hedrande! Min avhandling handlar om lärares relationsarbete, så ämnet berörde många samtidigt som den fick stor spridning. Jag får faktiskt än i dag förfrågningar om att föreläsa om avhandlingen.

Vilken betydelse har den här typen av forskningsbevakning, som till exempel Skolporten gör, för lärare och andra i skolan?

– För egen del var det avgörande för att jag överhuvudtaget sökte mig från läraryrket till forskningen. Lättbegripligt presenterad forskning väckte en nyfikenhet. I dag är det ett sätt att hålla mig uppdaterad om det senaste.

Av Susanne Sawander


 Läs mer om SKOLPORTEN 20 ÅR!


För att uppmärksamma att Skolporten som företag fyller 20 år i år har vi öppnat upp senaste numret av Skolporten för fri läsning! Dessutom kan du alltid läsa bilagan Pedagogisk forskning 2019 fritt i vår app Skolporten (finns där appar finns), eller på din dator här.

Vill du bli prenumerant? Missa inte kampanjpriset:
2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!


Den årliga bilagan Pedagogisk forskning 2019 följer med Skolportens magasin till alla prenumeranter.


Du kan även köpa tryckta lösnummer av Skolporten i vår webbshop!

Sidan publicerades 2020-04-06 17:26 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-04-16 15:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Avhandling om Matematiklyftet utsedd till Skolportens favorit

I höstas disputerade Veronica Sülau med en avhandling som undersökt vad som hände när Matematiklyftet genomfördes i fyra skolor med samma huvudman, och med totalt 40 matematiklärare. Avhandlingen utsågs nyligen till favorit av Skolportens lärarpanel.

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

Reagera snabbt på frånvaron

Det kan drabba vilken elev som helst. Det man vet är att frånvaro ofta leder till mer frånvaro. Därför är tidiga insatser avgörande för att förhindra långvarig frånvaro, menar Malin Gren Landell, psykolog och forskare.

Efterlyses: traumakompetens

Man har länge trott att små barn inte drabbas lika hårt av trauman som vuxna. Forskning visar att det är fel. Nu krävs ny kompetens i förskolan.

De ska inspirera flickor att behålla intresset för teknik

Med Lego, papper och penna ska flickor i mellanstadiet lösa teknikproblem. Volvo och Örebro universitet satsar gemensamt på att få fler unga tjejer att behålla teknikintresset eftersom forskning visar att det är i mellanstadiet som tjejer tappar sitt intresse för teknik.

Forskningsutblick: Framgångsrikt elevhälsoarbete är ett lagarbete för hela skolan

Elevhälsa är inte ett substantiv, det är ett görande. I en välfungerande skola elevhälsar alla hela tiden i skolans alla miljöer och med alla nivåer sammankopplade. Ska vi kunna nå en hälsofrämjande skola för alla barn och elever så behövs även en hälsosam arbetsplats för alla som arbetar inom skolan. Det hör ihop.

Fritidshemslärares erfarenheter av extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet

I den här skriften skriver Marina Wernholm, lektor i pedagogik, om fritidshemslärares erfarenheter med extra anpassningar och särskilt stöd. Läsaren får en beskrivning av vad fritidshemslärare ser som viktiga förutsättningar för att kunna erbjuda extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet. (pdf)

Månadens forskare: Ricardo Goncalves

Månadens forskare Ricardo Goncalves forskning behandlar en minoritetsgrupp i våra verksamheter – män i förskolan. Just nu ligger fokus på fysisk beröring i mötet mellan manliga förskollärare och barn i förskolan. En av slutsatserna av forskningen är att beröring bör integreras som en varaktig pedagogisk handling.

Forskning visar att elevernas läsförståelse blev bättre

Eleverna som deltog i läsprojektet ”Läsa äger” fick inget lästapp under sommarlovet. Tvärtom ökade deras läsförståelse något och även ordförrådet ökade för de äldre barnen. Det visar forskning från Linnéuniversitetet.

Podcast: Varför prioriterar vi bort vetenskapen i förskolan?

Varför värderar vi inte vetenskapen högre i förskolan? Och vi som knappt har tid att sköta dokumentationen, när ska vi hinna förkovra oss i den senaste forskningen? (webb-radio)

Allt fler elever saknas i klassrummen. Kan hemmasittare vara med i VR i stället?

Om man inte kan delta i undervisningen på plats – kanske virtuell närvaro kan vara ett alternativ. ”Tekniken som vi har i dag räcker inte riktigt, så frågan är hur vi kan öka känslan av närvaro”, säger Eva Mårell-Olsson, forskare i pedagogik.

”Då halkar du efter – det är den bistra sanningen”

Ju mer unga läser, desto bättre blir ordförrådet och desto svårare texter förstår de. En positiv spiral – eller en virvlande karusell som är svår att hoppa på i farten. För vad händer när våra barn inte läser?

Forskningsutblick: Akademisk självuppfattning och upplevelser av inkludering

Hur en elev ser på sin egen inlärningsförmåga och känsla av att vara inkluderad har en enorm påverkan på elevens utveckling och psykiska mående. Trots den stora satsningen som gjorts på inkluderande skolor visar ny forskning att elever i behov av särskilt stöd fortfarande upplever sig mindre inkluderade än övriga elever.

Ruhi Tyson: ”Hur eniga är vi om vetenskaplig grund egentligen?”

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet riskerar bli ideologiska termer om vi använder dem utan att veta vad vi menar, skriver Ruhi Tyson, lektor i pedagogik.

Fokus på styrkor rustar eleverna

Med styrkeballonger och styrketräd lyfter eleverna på Nyhemsskolan saker som de är bra på. Lärarna utgår från positiv psykologi för att öka elevernas välmående. ”Det knyter an till alla ämnen”, säger Linda Andersson, mellanstadielärare.

Psykisk hälsa bland ungdomar – forskning kring resurser och riskfaktorer

Kristina Carlén, adjunkt i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Skövde har i sin forskning undersökt resurser och riskfaktorer som påverkar psykisk hälsa bland ungdomar. Projektet kommer att leda till att synliggöra olika faktorer som är betydelsefulla för att arbeta hälsofrämjande, exempelvis inom skolan.  

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”