2020-04-06 17:26  150 Dela:

”Glädjebesked att bli favorit”

Under åren har Skolporten genom utmärkelsen Skolportens favorit lyft fram en lång rad forskare som disputerat inom utbildningsvetenskap. Vi har frågat några av favoriterna vad det har betytt för dem och för Skolsverige.

Barbro Westlund. Foto: Annika af Klercker

Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet, disputerade år 2013 och blev Skolportens favorit med doktorsavhandlingen Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår.

Vad har det betytt för dig som forskare att bli utvald till Skolportens favorit?

– Att skriva en avhandling innebär för de flesta ett långt och hårt arbete, där man drivs av ett ibland nästan oförklarligt engagemang och nyfikenhet av att vilja veta mer. Resultaten vill man så klart gärna få andra att också bli intresserade av, men man vet ju aldrig i förväg hur en avhandling landar. Att få glädjebeskedet att min forskningsstudie valdes till Skolportens favorit påverkade i hög grad min vilja att sprida ännu mer kunskap om hur aktuell läsforskning kan omsättas till att gynna lärares praktik. Som en följd av att avhandlingen togs emot så väl började jag en kort tid efter disputationen att skriva ett antal böcker som vänder sig till lärare.

Vilken betydelse har den här typen av forskningsbevakning, som till exempel Skolporten gör, för lärare och andra i skola?

– Den har oerhört stor betydelse för oss som inte har tid att på egen hand bevaka aktuella forskningsresultat. Det gäller inte bara lärare, utan även oss forskare. Jag skulle inte kunna hålla mig uppdaterad på samma sätt om jag inte hade möjlighet att genom Skolporten få den senaste forskningen presenterad så här lättillgängligt. Här dyker jag också på intressant forskning som jag annars kanske hade missat eftersom det ligger lite bortom mitt eget forskningsfält.

– I ett vidare perspektiv tror jag att den här typen av forskningsbevakning ökar intresset för att få fördjupade insikter om vad som menas med att undervisningen ska vila både på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Många lärare laddar säkert ner vissa avhandlingar, särskilt de som valts till Skolportens favoriter, och läser sedan hela, eller åtminstone delar av dem. I förlängningen bidrar det till att lärare får de viktiga verktyg som behövs för att vilja – men också våga – utmana sin egen undervisning.


”Viktigt att forskning lyfts”

 

Torbjörn Ott. Foto: Jarl Silander

Torbjörn Ott, doktor i tillämpad IT med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet, disputerade år 2017 och blev Skolportens favorit med doktorsavhandlingen Mobile phones in school. From disturbing objects to infrastructure for learning.

Vad har det betytt för dig som forskare att bli utvald till Skolportens favorit?

– Min avhandling fick mycket uppmärksamhet när den kom då ämnet låg väl i tiden, något det till viss del fortfarande gör. På ett personligt plan var det så klart roligt att få en sådan här utmärkelse.

Vilken betydelse har den här typen av forskningsbevakning, som till exempel Skolporten gör, för lärare och andra i skolan?

– Det är både bra och viktigt att forskning lyfts fram i ett mer populariserat och tillgängligt format, just för att nå en större spridning. Samtidigt ser jag hur forskning allt oftare används för att stärka en redan given tes. Det märks särskilt väl inom mitt eget forskningsområde om mobiltelefon i skolan, där debatten ofta är polariserad. Det här kan givetvis inte forskare eller de som sprider forskning lastas för, utan det handlar om hur forskningen används.


”Det var avgörande för mig”

 

Anneli Frelin. Foto: Marie Hägg

Anneli Frelin, professor i didaktik vid Högskolan i Gävle, disputerade år 2010 och blev Skolportens favorit med doktorsavhandlingen Teachers’ Relational Practices and Professionality.

Vad har det betytt för dig som forskare att bli utvald till Skolportens favorit?

– Först och främst var det väldigt hedrande! Min avhandling handlar om lärares relationsarbete, så ämnet berörde många samtidigt som den fick stor spridning. Jag får faktiskt än i dag förfrågningar om att föreläsa om avhandlingen.

Vilken betydelse har den här typen av forskningsbevakning, som till exempel Skolporten gör, för lärare och andra i skolan?

– För egen del var det avgörande för att jag överhuvudtaget sökte mig från läraryrket till forskningen. Lättbegripligt presenterad forskning väckte en nyfikenhet. I dag är det ett sätt att hålla mig uppdaterad om det senaste.

Av Susanne Sawander


 Läs mer om SKOLPORTEN 20 ÅR!


För att uppmärksamma att Skolporten som företag fyller 20 år i år har vi öppnat upp senaste numret av Skolporten för fri läsning! Dessutom kan du alltid läsa bilagan Pedagogisk forskning 2019 fritt i vår app Skolporten (finns där appar finns), eller på din dator här.

Vill du bli prenumerant? Missa inte kampanjpriset:
2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!


Den årliga bilagan Pedagogisk forskning 2019 följer med Skolportens magasin till alla prenumeranter.


Du kan även köpa tryckta lösnummer av Skolporten i vår webbshop!

Sidan publicerades 2020-04-06 17:26 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-04-16 15:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Avhandling om Matematiklyftet utsedd till Skolportens favorit

I höstas disputerade Veronica Sülau med en avhandling som undersökt vad som hände när Matematiklyftet genomfördes i fyra skolor med samma huvudman, och med totalt 40 matematiklärare. Avhandlingen utsågs nyligen till favorit av Skolportens lärarpanel.

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

Teori måste kombineras med praktik i musikundervisningen

För att elever ska kunna ta till sig musikteorin i skolan behöver teorin kombineras med praktiska musikexempel. Det är också viktigt att det råder samförstånd kring de teoretiska begreppen så att elever och lärare talar samma språk.

Så lockar choklad fram lusten hos elever

Choklad vi köper i Sverige kan kosta hur lite som helst – trots att både klimatet och kakaobönder riskerar att betala ett högt pris för att den ska hamna här. Ett faktum geografiläraren Anna Pettersson använder i sin undervisning.

Rundor med fokus på undervisningskvalitet: Professionell utveckling genom kollegialt lärande för lärare

Internationellt organiseras skolutveckling ofta som kollegialt lärande, som bygger på lärares professionella samarbete. Ändå visar få studier hur kollegialt lärande positivt påverkar skolmiljöer eller elevernas lärande. En sätt att organisera lärares professionella utveckling där forskningen kunnat uppvisa positiva resultat är att använda metoden rundor med fokus på undervisningskvalitet (Quality Teaching Rounds, QTR).

Elevernas vardag på nätet – din undervisning

Att utgå ifrån elevernas medievardag är en framgångsfaktor när det gäller undervisning i källkritik, något som Skolinspektionens granskning av trettio grundskolor har kommit fram till. Boken ”Digital kompetens och källkritik i praktiken” av Lotta Bergseth och Jenny Sköld visar hur du engagerar eleverna utifrån de frågeställningar som unga möter på nätet varje dag. (webb-tv)

”Slöjd är ett ämne”

Monika Nilsson är slöjdlärare och nätverksledare i ett nystartat slöjdnätverk i Malmö. Tanken är att skapa en samsyn på bedömning och betygsättning i ämnet. På Rosengårdsskolan arbetar eleverna tematisk i slöjd i hård och mjuk slöjd, som Monika Nilsson, uttrycker det.

Digitalisering svår för unga med intellektuell funktionsnedsättning

Ungdomar och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning behöver mer stöd för att kunna vara delaktiga i den pågående snabba digitaliseringen. Det finns hinder, men också stora möjligheter, visar Kristin Alfredsson Ågren i sin avhandling.

Ungdomar som rör sig mindre skadar sig oftare

Ungdomar som är mycket fysiskt aktiva både på sin fritid och i skolan skadar sig oftare än andra i samma ålder. Men de ungdomar som rör på sig allra minst skadar sig nästan lika mycket. Det visar en ny studie vid Högskolan Kristianstad som tittar närmare på varför dessa två grupper är de mest skadedrabbade, vad som ligger bakom statistiken, och hur idrottslärarna kan förebygga.

”Hållbart efter krisen”

Efter en svår period blir våra värderingar, principer och människosyn tydligare för oss. Att reflektera över hur vi går i värderad riktning skapar gemenskap, tillit och meningsfullhet vilket kan främja psykologisk trygghet. Likaså blir kunskap om hur man bygger upp sin resiliens mer relevant än någonsin. Hur leder jag som rektor så att tillvaron blir hållbar för medarbetarna? skriver Agnes Mellstrand, leg psykolog (KBT).  

Att ställa frågor och söka svar

Att vilja, våga och ifrågasätta är grundläggande förutsättningar för utveckling. Det här formaliseras i skollagens skrivning om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I en ny kunskapsöversikt lyfter Skolverket fram aktuell kunskap om vad skollagskrivningen innebär och hur man kan arbeta.

Ny studie: Talängsliga elever skuldbelägger sig själva

Många elever tycker det känns läskigt och motigt att delta muntligt i engelskundervisningen. Dessutom är det vanligt att talängsliga barn lastar sig själva för sina svårigheter. Det visar ny forskning från Stockholms universitet.

En skola på vetenskaplig grund?

Hur ska det egentligen gå till när skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Läs ett utdrag ur temat i nya numret av Skolportens magasin.

Taktil kommunikation med barn och elever med dövblindhet

Vad är taktil kommunikation och hur använder man det i undervisningen? Samtal om språk och kommunikation för barn och unga med dövblindhet och hur viktigt det är att deras rätt till språk verkligen tas om hand och respekteras. Medverkande är Sofi Malmgren och Jessica Jägryd, båda rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. (webb-radio)

Inspiration ämnesområden i grundsärskolan

Här kommer vi att samla lektionstips och annat som kan inspirera i undervisningen. Det kommer dock inte att bli ett heltäckande material utifrån grundsärskolans kursplaner utan ska ses just som inspiration. Sidan kommer att fyllas på med jämna mellanrum och vi börjar med ett urval lektionstips och några filmer.

Med utemiljön som lärmiljö

När atriumgården på Lindängeskolan rustas upp involveras olika ämnen, hittills både hemkunskap och slöjd. Till en början engageras eleverna i förberedelseklassen, men planen är att använda utemiljön som lärmiljö i många olika undervisningssituationer framöver.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

In schools, are we measuring what matters?

The psychologist, researcher, and MacArthur Fellow Angela Duckworth believes that to make better decisions in our school systems, we need to rethink the way we measure student capabilities.

Välkommen till Studiepaketet samverkan kring placerade barn och ungas skolgång

Studiepaketet har tagits fram för att skola och socialtjänst ska kunna samarbeta och samordna sig bättre när det gäller skolgången för placerade barn och unga. Studiepaketet är ett resultat av samarbete mellan Skolverket, Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

In video classes teachers parse clues to student wellbeing

The shift from in-person to remote learning is giving some teachers unprecedented video access into their students’ homes.

Stöd i arbetet med garantin

Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten genomför insatser för att implementera Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser och för att höja kompetensen.