Dela:

”Glädjebesked att bli favorit”

Under åren har Skolporten genom utmärkelsen Skolportens favorit lyft fram en lång rad forskare som disputerat inom utbildningsvetenskap. Vi har frågat några av favoriterna vad det har betytt för dem och för Skolsverige.

Barbro Westlund. Foto: Annika af Klercker

Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet, disputerade år 2013 och blev Skolportens favorit med doktorsavhandlingen Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår.

Vad har det betytt för dig som forskare att bli utvald till Skolportens favorit?

– Att skriva en avhandling innebär för de flesta ett långt och hårt arbete, där man drivs av ett ibland nästan oförklarligt engagemang och nyfikenhet av att vilja veta mer. Resultaten vill man så klart gärna få andra att också bli intresserade av, men man vet ju aldrig i förväg hur en avhandling landar. Att få glädjebeskedet att min forskningsstudie valdes till Skolportens favorit påverkade i hög grad min vilja att sprida ännu mer kunskap om hur aktuell läsforskning kan omsättas till att gynna lärares praktik. Som en följd av att avhandlingen togs emot så väl började jag en kort tid efter disputationen att skriva ett antal böcker som vänder sig till lärare.

Vilken betydelse har den här typen av forskningsbevakning, som till exempel Skolporten gör, för lärare och andra i skola?

– Den har oerhört stor betydelse för oss som inte har tid att på egen hand bevaka aktuella forskningsresultat. Det gäller inte bara lärare, utan även oss forskare. Jag skulle inte kunna hålla mig uppdaterad på samma sätt om jag inte hade möjlighet att genom Skolporten få den senaste forskningen presenterad så här lättillgängligt. Här dyker jag också på intressant forskning som jag annars kanske hade missat eftersom det ligger lite bortom mitt eget forskningsfält.

– I ett vidare perspektiv tror jag att den här typen av forskningsbevakning ökar intresset för att få fördjupade insikter om vad som menas med att undervisningen ska vila både på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Många lärare laddar säkert ner vissa avhandlingar, särskilt de som valts till Skolportens favoriter, och läser sedan hela, eller åtminstone delar av dem. I förlängningen bidrar det till att lärare får de viktiga verktyg som behövs för att vilja – men också våga – utmana sin egen undervisning.


”Viktigt att forskning lyfts”

 

Torbjörn Ott. Foto: Jarl Silander

Torbjörn Ott, doktor i tillämpad IT med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet, disputerade år 2017 och blev Skolportens favorit med doktorsavhandlingen Mobile phones in school. From disturbing objects to infrastructure for learning.

Vad har det betytt för dig som forskare att bli utvald till Skolportens favorit?

– Min avhandling fick mycket uppmärksamhet när den kom då ämnet låg väl i tiden, något det till viss del fortfarande gör. På ett personligt plan var det så klart roligt att få en sådan här utmärkelse.

Vilken betydelse har den här typen av forskningsbevakning, som till exempel Skolporten gör, för lärare och andra i skolan?

– Det är både bra och viktigt att forskning lyfts fram i ett mer populariserat och tillgängligt format, just för att nå en större spridning. Samtidigt ser jag hur forskning allt oftare används för att stärka en redan given tes. Det märks särskilt väl inom mitt eget forskningsområde om mobiltelefon i skolan, där debatten ofta är polariserad. Det här kan givetvis inte forskare eller de som sprider forskning lastas för, utan det handlar om hur forskningen används.


”Det var avgörande för mig”

 

Anneli Frelin. Foto: Marie Hägg

Anneli Frelin, professor i didaktik vid Högskolan i Gävle, disputerade år 2010 och blev Skolportens favorit med doktorsavhandlingen Teachers’ Relational Practices and Professionality.

Vad har det betytt för dig som forskare att bli utvald till Skolportens favorit?

– Först och främst var det väldigt hedrande! Min avhandling handlar om lärares relationsarbete, så ämnet berörde många samtidigt som den fick stor spridning. Jag får faktiskt än i dag förfrågningar om att föreläsa om avhandlingen.

Vilken betydelse har den här typen av forskningsbevakning, som till exempel Skolporten gör, för lärare och andra i skolan?

– För egen del var det avgörande för att jag överhuvudtaget sökte mig från läraryrket till forskningen. Lättbegripligt presenterad forskning väckte en nyfikenhet. I dag är det ett sätt att hålla mig uppdaterad om det senaste.

Av Susanne Sawander


 Läs mer om SKOLPORTEN 20 ÅR!


För att uppmärksamma att Skolporten som företag fyller 20 år i år har vi öppnat upp senaste numret av Skolporten för fri läsning! Dessutom kan du alltid läsa bilagan Pedagogisk forskning 2019 fritt i vår app Skolporten (finns där appar finns), eller på din dator här.

Vill du bli prenumerant? Missa inte kampanjpriset:
2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!


Den årliga bilagan Pedagogisk forskning 2019 följer med Skolportens magasin till alla prenumeranter.


Du kan även köpa tryckta lösnummer av Skolporten i vår webbshop!

Sidan publicerades 2020-04-06 17:26 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-04-16 15:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Avhandling om Matematiklyftet utsedd till Skolportens favorit

I höstas disputerade Veronica Sülau med en avhandling som undersökt vad som hände när Matematiklyftet genomfördes i fyra skolor med samma huvudman, och med totalt 40 matematiklärare. Avhandlingen utsågs nyligen till favorit av Skolportens lärarpanel.

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

Leka med en kompis roligare än Youtube

Alla förskolor ska arbeta med digitala verktyg, men hur det ska gå till finns inga klara regler om. Samtidigt säger WHO att riktigt små barn inte ska använda digitala medier. Vad säger forskningen och vad säger barnen själva?

Skolinspektionens sanktioner träffar bredvid målet

Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet för att se till att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till att alla barn och elever ska få lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla elever når minst godkänt i alla ämnen. Men leder den här granskningen till en bättre skola i Sverige?

Så kan idrottslärare bli bättre på att hantera övervikt hos elever

Idrottslärare försöker på olika sätt inkludera överviktiga barn i undervisningen, men risken finns att strategierna slår fel. Det visar en studie där forskare har intervjuat 24 idrottslärare som arbetar på högstadie- och gymnasieskolor i Sverige.

Elevers egna strategier döljer deras lärande för lärarna

Elevers egna sätt att använda digital teknik och mobiltelefoner riskerar att göra det svårare för lärare att bedöma hur de klarar skolan och att identifiera deras behov av stöd. Det visar en artikel från Mittuniversitetet som publicerats i den internationella tidskriften ”Educational Review”.

Forskaren vid Mittuniversitet i Sundsvall: Detta fick eleverna tillbaka till skolan

Vad är det som gör att en elev som älskat att gå i skolan slutar att göra det? För första gången har en svensk studie tagit reda på hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever omfattande och lång skolfrånvaro.

Elever navigerar mellan undervisning och sociala medier i klassrummet

Elever som har sina smarttelefoner påslagna under lektionstid anstränger sig aktivt för att anpassa funktionerna i applikationerna och sättet de använder dem på till den pågående undervisningen. Applikationerna blir en del av klassrummet då eleverna använder dem för att kommunicera med varandra under lektionstid. Det är slutsatserna av en unik undersökning vid Åbo Akademi som fokuserade på användningen av applikationen Snapchat.

”Det är inte du, det är organisationen”

”Vi kommer inte runt den ökade stressen genom att skicka första linjen-chefen på kurs. Vi måste skifta perspektiv från chefen själv, det handlar om att rigga organisationen”, säger Annika Härenstam, professor i arbetsvetenskap.

Hanna Sjögren: Är föräldrars skolval förenligt med barns rätt att möta en mångfald elever?

Barnkonventionen har blivit svensk lag, men i det svenska skolsystemet finns flera värdemässiga krockar inbyggda. Ett exempel är föräldrars rätt att välja skola, vilket har bidragit till skolsegregationen, skriver Hanna Sjögren, lärare och forskare vid Malmö universitet.

Typiskt pojkiga pojkar och flickiga flickor finns inte – ny forskning understryker likheterna mellan könen

Kommentarer som ”pojkar är pojkar” eller ”typiskt flickigt” har nog så gott som alla hört någon gång, men det finns inga vetenskapliga belägg för dem, visar ny forskning vid Helsingfors universitet.

Mycket kvar för att personer med hörselnedsättning ska känna sig inkluderade

Många miljöer är dåligt anpassade för personer med hörselnedsättning. Det gäller bland annat skolor och sociala miljöer. De som bestämmer borde tänka mer på att anpassa miljöer för personer med hörselnedsättning. (s.10-12)

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Vad har betydelse för en lyckad integration i skolan?

Vad är viktigt när nyanlända elever ska integreras i det svenska utbildningssystemet och vad innebär egentligen en lyckad integration? Ali Osman, docent i pedagogik, förklarar vad som både kan hjälpa och försvåra integration.

Forskaren: Detta får lärarna att stanna

Arbetshälsa, motivation och stöd från kollegorna. Det är faktorer som kan få lärare att stanna i jobbet, enligt ny forskning från Karolinska institutet. ”Det här är en arbetsgrupp där man kräver mycket men som man inte värnar om”, säger doktoranden Jeffrey Casely-Hayford.

Varför låter vissa som infödda talare och andra inte?

Språkbegåvning, en mer introvert personlighet och vistelsetiden i landet. Det är tre faktorer som spelar störst roll för hur inföddlikt svenskar i Frankrike talar. Fynden är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Second Language Research.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.