”Gör skolledaren till ­pedagog”

Åsa Melander

Åsa Melander.

Ge svenska skolledare mer utrymme för att ­påverka under­visningen, skriver Åsa Melander, utbildningskonsult i Sverige och Storbritannien.

Det sägs att det i Sverige är svårt att rekrytera skolledare till skolor med tuffa förutsättningar, och lättare till skolor som anses välfungerande. I Storbritannien, där jag har arbetat med skolutveckling i tio år, är det tvärtom. När jag började arbeta i Hackney i London 2004 valde många föräldrar skolor i andra kommuner.

Fem år senare var det köer till många Hackney-skolor. Ett fokus på höga förväntningar, en skolförvaltning som styrdes av erfarna skolledare och tätt samarbete med och mellan skolorna vände utvecklingen på ett för Storbritannien unikt sätt.

Brittiska skolledare har hög press på sig för att visa resultat. Skolresultaten granskas och skolledaren förväntas kunna förklara dem: ”Varför får skola X bra resultat för flickor ur lägre socio-ekonomiska grupper, medan denna grupp på din skola, med liknande intag, har sämre resultat?” Hur skulle en svensk skolledare svara?

Skolledare i Storbritannien tillbringar det mesta av sin tid i klassrummen och med att utveckla pedagogiken. En rektor som inte förbättrar skolan inom rimlig tid får ofta sluta.

Detta är orsaken till att rekrytering i Storbritannien ofta är enklare till ”sämre” skolor: Där kan en ny skolledare lättare göra skillnad. I en skola som är outstanding är det svårare.

Ӏr det bra nog om elever
med goda förutsättningar
får ett E?”

Ansvaret är stort, men brittiska skolledare förefaller inte vara lika ensamma som sina svenska kolleger. De får stöd av före detta skolledare med lång erfarenhet, som arbetar som en critical friend. Skolledaren har därmed en självständig röst som utmanar hen – men som har samma mål: att förbättra skolan. Samarbetet mellan skolor var också stort i Hackney.

Skolor bedöms inte bara efter andel godkända, utan även efter hur stor skillnad de uppnått. En skola med sämre förutsättningar och sämre absoluta resultat kan anses bättre än en skola med goda resultat, om den har uppnått större skillnad.

Det är konstigt att många svenska skolor i ”välmående” områden självklart anses bra. Är det bra nog om elever med goda förutsättningar får ett E?

Svenska skolledare vill ägna mer tid åt pedagogisk ledning och mindre tid åt administration. En sådan förändring skulle kräva nytänkande. Brittiska skolledare rekryteras primärt på grundval av sitt pedagogiska kunnande och får under rekryteringsprocessen både undervisa och ge feedback till lärare för att visa att de kan utveckla andra.

Ofta används en erfaren rektor som referens, men beslut fattas av skolan, som prioriterar vilka erfarenheter de vill ha.

Det finns många framstående skolledare i Sverige som borde få mer utrymme för att påverka undervisningen på sina skolor, men skulle lärarna acceptera den insyn en pedagogisk arbetsledare behöver? Huruvida det vore ett positivt steg att knyta anställningstryggheten till skolresultaten är nog en onödig fråga – det är osannolikt att svenska skolledare skulle vara villiga att göra det.

Att förändra strukturer över en natt är svårt. Flera av de radikala åtgärder som genomfördes i Hackney skulle vara ännu mer kontroversiella i Sverige. Andra skulle vara möjliga – men kanske svåra. Svårt är dock inte omöjligt. Något måste göras mycket snart för att svensk skola ska lyckas förbättra utbildningen för alla elever.

Att se till att kvalificerade skolledare främst sysslar med pedagogik vore ett viktigt steg.


 

Omslag Skolporten 4 2015 megameny

Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2015, ute nu!

Inte redan prenumerant? Prenumerera här!

Sidan publicerades 2015-11-26 14:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Yrkesetiken måste synas

Marita Cronqvists avhandling är en angelägen inventering av yrkesetikens roll i lärarutbildningen, menar Skolportens lärarpanel som nu har valt ut avhandlingen som Skolportens favorit.

Allt ljus på Jokkmokk

Att arbeta entreprenöriellt har gett eleverna på Bokenskolan i Jokkmokk både lust och glädje.

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan. ”Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav”, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Matematik- och tekniklärare ska undervisa om programmering

Programmering är en del av elevers digitala kompetens. Därför ska matematik- och tekniklärare på grundskolan undervisa om programmering. I början av mars beslutade regeringen om förändringar i skolans styrdokument som träder i kraft nästa läsår.

Lär dig känna igen tecken på utbrändhet

Det finns signaler på när stressen håller på att bli övermäktig, och genom att bli medveten om vilka dessa är ökar chansen för att man ska kunna dra i bromsen i tid. Forskare på Karolinska institutet har tagit fram ett självskattningstest för att folk ska få hjälp att formulera hur de mår.

Stora brister i likvärdigheten

Stora barngrupper och ökad boendesegregation gör det svårare för fritidshem att ge en likvärdig utbildning. Den slutsatsen dras i en ny avhandling där fritidshem har följts under lång tid.

Artnamnens försvarare

Författaren Tomas Bannerhed går i gång på artnamn. Naturintresset och kärleken till språket berikar varandra. Nu är han bioaktuell med filmen Korparna.

Lärares digitala kompetens ska stärkas i Norge

Fem norska högskolor och universitet får statlig finansiering under 2018-2020 för att lyfta fram digitala kompetensen på grundlärarutbildningar. De ska också bidra till yrkesverksamma lärares kompetensutveckling. Totalt rör det sig om knappt nittio miljoner norska kronor.

Karin Berg: Låt skoldebatten handla om eleverna

Snart är det valår, vilket brukar betyda ett ökat fokus på skolan. Handlar verkligen diskussionen om skolan om dem som skolan är till för – eleverna? Karin Berg argumenterar för att debatten måste skifta fokus från lärare till elever.

Mats Ekholm: Skolans värdegrund lär eleverna att leva med motsättningar

Ska elever fostras till särskilda värderingar eller innebär det att man motverkar den fria viljan och i förlängningen riskerar den liberala demokratin? Kväver man motsättningar? Mats Ekholm hävdar motsatsen; skolans värdegrundsarbete utbildar barn och unga till att leva med konflikter och finna fredliga lösningar på desamma.

En annan skola är möjlig!

Lärare och rektorer som stannar – och samarbetar. Det är receptet för en framgångsrik skola, enligt en ny bok. Tyvärr ser verkligheten ofta annorlunda ut, konstaterar specialpedagogen Monika Mattsson.

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.

Sätter fokus på utbildning, hållbar utveckling och internationellt bistånd

Utbildningsvetenskapliga fakulteten har antagit Beniamin Knutsson, verksam vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, som docent i ämnesdidaktik.

Så väcker du barns läslust – 7 tips för att få igång läsningen

Läs högt för barn redan från några månaders ålder och prata om innehållet i böckerna med dem. Det är några av de tips som läsexperten Maud Nilzén ger. ”Högläsning är fruktansvärt viktigt”, konstaterar hon.

Ensamhet i skolan ökar risken för icke godkänt

Den som saknar vänner och den som mobbar eller utsätts för mobbning löper en kraftigt utökad risk för att inte nå behörighet till gymnasiet. Det visar ny forskning från Friends och Örebro Universitet. Den helt unika studien som presenteras idag gäller betygen i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska.

Böcker

Ute må skogen ligga mörk och stum, men i sagans värld är den grön och full av märkliga varelser. Här väntar äventyr! Möt kollegor som delar med sig av sitt arbete med böcker.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.

Så väcker du barns läslust – 7 tips för att få igång läsningen

Läs högt för barn redan från några månaders ålder och prata om innehållet i böckerna med dem. Det är några av de tips som läsexperten Maud Nilzén ger. ”Högläsning är fruktansvärt viktigt”, konstaterar hon.