Hoppa till sidinnehåll
Forskning

Guldkorn från skolforskningsåret 2024

Publicerad:15 april
Uppdaterad:17 april
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander

Hållbar undervisning, didaktiska vägval och lärares lärande. Likvärdighet, läs- och skrivundervisning samt undervisning i fritidshemmet. Det är forskningsämnen som väckte extra mycket intresse hos Lärarpanelen under 2024. Vi bad panelisterna berätta varför.

Marie Glad. Specialpedagog, biträdande rektor.

Vilken avhandling minns du starkast och varför?

– Jag minns Peter Johannessons avhandling om lärares lärande, Lärares lärande i gränslandet mellan skolans och vetenskapens praktiker. Aktionsforskning som socialt lärande, väldigt starkt. Det är inte alla studier som så tydligt lyfter fram det komplexa i att lära i grupp. Modiga lärare lär varandra om vad god undervisning innebär för dem och hur den samspelar med god studiero och engagerade elever.

Johanna Lindgren Chin. Speciallärare och specialpedagog.

Vilken avhandling minns du starkast och varför?

– Jag minns starkast avhandlingen Det undervisande fritidshemmet i lärandets tidevarv. En diskursanalytisk studie med fokus på de naturvetenskapliga och tekniska undervisningspraktikerna av Alma Memišević, därför att den belyser hur fritidshemmen alltmer är på väg att bli skola och allt längre bort från det socialpedagogiska. Samtidigt som fritidspersonalen kämpar med olika utmaningar beskrivs också i avhandlingen hur fritidshemmet kan utgöra en potentiell arena att bidra till måluppfyllelsen.

Maria Lindahl. Lärare, adjunkt och studierektor vid Umeå universitet.

Vilken avhandling minns du starkast och varför?

– Den avhandling jag minns starkast är Fröken är lik sin fröken. Om vad som påverkar lärares didaktiska vägval och formar NO-undervisningen på mellanstadiet av Lina Varg. Här identifieras sju lärarroller som antas i NO-undervisningen och belyser hur lärares erfarenheter och förväntningar kan påverka elevers lärande, vilket gör studien relevant även i andra undervisningskontexter.

Maria Edin. Lärare i matematik och NO i högstadiet.

Vilken avhandling minns du starkast och varför?

– Den avhandling jag minns bäst från år 2024 är absolut Pär Sehlströms Students with reading difficulties in upper secondary school. Educational attainment, written text quality, and self-efficacy for writing in L1 and L2. Den känns så otroligt relevant och belyser hur viktigt det är att skrivande och läsande inkluderas i undervisningen i alla gymnasieämnen för att stärka elevernas lärande och därmed förbättra elevernas resultat.

Catherine Couturier. Lärare i lågstadiet.

Vilken avhandling minns du starkast och varför?

– Den viktigaste avhandlingen för mig var Undervisningsstrategier och praktiker i förskolans undervisning för hållbar utveckling av Anders Ohlsson. Hållbar utveckling är något som jag fördjupat mig i, och något som vi inom lärarkåren behöver utveckla och hitta gemensamma strategier inför. Det är viktigt för hela vår gemensamma framtid.

Maria Bengtsson Hurtig. Lärare, specialpedagog, utvecklingsledare och förstelärare.

Vilken avhandling minns du starkast och varför?

– En viktig avhandling som kom förra året var Alexander Janssons avhandling, Likvärdighet i idrott och hälsa? Han visar hur likvärdigheten minskar i ämnet idrott och hälsa, och hur betyget alltmer speglar samhällets sociala hierarkier. Särskilt negativ bild av ämnet har flickor med utländsk bakgrund.

Johanna Lundström. Lärare i kemi och biologi i gymnasiet.

Vilken avhandling minns du starkast och varför?

– Jag fastnade för avhandlingen Envisioning chemistry education in the anthropocene av Merve Yavuzkaya. Den sticker ut genom ha fokus på betydelsen av val av ämnesinnehåll i kemi, vilket Yavuzkaya menar påverkar våra politiska och ekonomiska val. Det var en helt ny insikt för mig och som gav stöd i en del projekt med miljöanknytning som vi arbetar med på min skola.

Mari Björinder. Speciallärare och skolutvecklare.

Vilken avhandling minns du starkast och varför?

– Jag minns särskilt Lina Vargs avhandling Fröken är lik sin fröken. Om vad som påverkar lärares didaktiska vägval och formar NO-undervisningen på mellanstadiet.

– Lina Vargs avhandling är en rik källa till kunskap om läraryrkets komplexitet och de faktorer som formar undervisningen. Den uppmuntrar lärare att kritiskt granska sina egna val och skapa en undervisning som bättre möter elevernas behov och skolans mål.

Jenny Henriksson. Licputerad lärare i förskolan.

Vilken avhandling minns du starkast och varför?

– Svårt val men jag har landat i Maria Lennartsdotters avhandling Professionell komplexitet i svensk förskola. Pedagogers berättelser om förändrade villkor och uppdrag. Avhandlingen lyfter fram berättelser om förskolans villkor, uppdrag och pedagogyrkets komplexitet på ett sätt som både som både problematiserar dessa villkor och synliggör vilken roll som lärares digitala aktivism på sociala medier kan spela i sammanhanget.

Moa Ahrnbom. Lärare och förstelärare i lågstadiet.

Vilken avhandling minns du starkast och varför?

– Jag har flera favoriter men väljer Lärares lärande i gränslandet mellan skolans och vetenskapens praktiker. Aktionsforskning som socialt lärande av Peter Johannesson. Lärarna utgick ifrån verkliga problem som de upplever i klassrummet och beslutade om kompetensutvecklingens innehåll. För ett bra samarbete behöver lärarna vara nyfikna på varandras kompetenser och undersöka det man inte vet tillsammans i kollegiet. Avhandlingen ger också exempel på hur elever kan bli delaktiga i undervisningsutveckling.

NY MEDLEM: Åsa Ekholm Linder. Lärare i matematik, teknik i högstadiet. Förstelärare i matematik.

Varför vill du vara med i Lärarpanelen?

– För att jag är nyfiken på ny forskning inom skolans värld. Undervisning ska bygga på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund och det är så svårt att ta sig tid och hitta bra forskning som kan utveckla undervisningen.

Vilken skolforskning är du mest intresserad av och varför?

– Den forskning som intresserar mig mest är den som involverar grundskolan och då framför allt matematik och naturvetenskap. Det är så klart viktigt med sådant som rör undervisning generellt.

NY MEDLEM: Erik Sandgren. Lärare i idrott och hälsa, historia samt specialpedagog och speciallärare i matematik i gymnasiet.

Varför vill du vara med i Lärarpanelen?

– Det ger mig ett bra tillfälle att se bortom den egna skolvardagen och bredda mina perspektiv.

Vilken skolforskning är du mest intresserad av och varför?

– Övergripande skolutveckling är alltid kul att följa, men helst läser jag om hälsa, specialpedagogik och matematikdidaktik. Är intresserad av vad jag som lärare kan göra för att utforma en hållbar undervisning.

Hela forskningsbilagan Pedagogisk forskning 2024 läser du här nedan!

Till varje nummer av Skolportens magasin väljer Lärarpanelen ut de mest läsvärda avhandlingarna från de senaste månaderna. En av dem utses till favorit. Mer om Lärarpanelens favorit och om Lärarpanelen hittar du här!

Skolportens magasin (kräver inloggning) och samtliga forskningsbilagor (ingen inloggning krävs) hittar du i appen ’Skolporten’ (finns där appar finns) – eller på webben här!

Sedan år 2006 bevakar Skolporten systematiskt relevant forskning inom skolan och förskola. Vi intervjuar årligen drygt 100 forskare och publicerar deras forskningsresultat på Skolporten.se, i magasinet Skolporten och i digitala nyhetsbrev.

Skolportens magasin

Läs mer

Konferenser

Läs mer

Skolportens konferenser har ett starkt forskningsfokus. De innehåller en bredd av föreläsningar med inbjudna experter, riktade mot just din yrkesroll. Du väljer om du vill delta på plats under en till två dagar, eller via våra webbkonferenser. Där får du ta del av de inspelade föreläsningarna när det passar dig under en treveckorsperiod. Båda alternativen ger möjlighet att nätverka med föreläsare och kollegor från hela Sverige.

Några av våra kommande konferenser

AllaFskÅk F–3Åk 4–6Åk 7–9GyVux

ForskningSkolportens magasinLärarpanelens favorit