Hallå där Lill Langelotz: Är inte lärare experter på att handleda?

Varför har du skrivit boken Kollegialt lärande i praktiken. Kompetensutveckling eller kollektiv korrigering? (Natur & Kultur) – just nu?

– Jag blev tillfrågad av två förlag när min avhandling om lärares kompetensutveckling genom kollegial handledning kom i mars 2014. Dessutom är kollegialt lärande något som används som ett mantra i skolan för tillfället, som om det är svaret på skolans ”problem”.

Och det är det inte?

– Nej. Det beror på vad man vill uppnå med det kollegiala lärandet. Självklart kan det vara bra att utvecklas tillsammans.

– Men just nu pratar man om kollegialt lärande som om det är en enda sak, även när det är till exempel toppstyrt. Föreställningen om lärares behov av ständig kompetensutveckling påverkas bland annat av starka marknadsdiskurser. Det finns många som gärna vill hjälpa till att öka lärarnas kompetens och tjäna en slant. Slå upp vilken lärartidning som helst – där görs det reklam för olika kurser i kollegialt lärande och handledning.

Är inte lärare experter på att handleda?

– Jo, kanske. Men det har betydelse vilken relation man har till varandra. Ta till exempel de som utses till förestelärare och med det kanske får handledningsuppdrag.

– De är oftast väldigt duktiga i klassrummet med elever, men man kan inte ta för givet att de också är bra på att utbilda sina kollegor. Och det är inte alla som är bekväma med att få och ta kritik av sina arbetskamrater. Ibland tänker jag: ”Kan inte lärare bara få tid att undervisa, och då gärna tillsammans?” Vad krävs för att det kollegiala lärandet ska vara bra och utvecklande?

– Att lärarna får möjlighet att vara med och påverka vilket lärande som de ska ägna sig åt. Det finns olika sätt att göra det på. Man kan säga att kollegialt lärande är ett paraplybegrepp för varierande former av lärande och kunskapsutveckling på en arbetsplats.

Varför intresserar det dig så mycket?

– För att jag är så nyfiken på hur man kan utvecklas som lärare. Jag tror dessutom att man måste samarbeta. Hur är det ordspråket lyder? ”Det krävs en hel by för att fostra ett barn.” Elevernas lärande är ett kollektivt ansvar.

Av Mari Edman 

FOTO: ANNIKA AF KLERCKER


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 6 2017. 


NYHET! Nu kan du köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play

Vill du prenumerera? Prova på-pris: 2 nr/99 kr! 

Sidan publicerades 2017-12-22 10:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Får smartphones unga att må dåligt?

Smartphones har skapat en generation som mår psykiskt sämre. Det hävdar den amerikanske forskaren Jean Twenge. Men hon får mothugg.

”Anpassa förutsättningarna för andraspråkselever”

Ska språkkunskaperna slå igenom i bedömningen i samtliga skolämnen på gymnasiet? Elever som läser svenska som andraspråk (SVA) får ingen extra anpassning när de ska bedömas i övriga ämnen. Alma Rojas Beskow hävdar att det vore rimligt med exempelvis utökad tid i bedömningssituationer för att möjliggöra en rättvis kunskapsbedömning.

Pedro De Bruyckere: Det finns ett litet korn av sanning i varje lögn – Multipla intelligenser

Pedro de Bruyckere, forskare och lärarutbildare från Gent, tar sig an nästa av de mest seglivade myterna om inlärning och undervisning, den om multipla intelligenser.

Rätt till reträtt

De störs lätt och behöver hjälp med strukturen. På Brinellgymnasiet i Nässjö får 13 elever med bland annat autism särskilt stöd och har en egen arbetsplats mellan lektionerna i sina vanliga klasser.

Tillsammans gör de skillnad i klassrummet

Logopeden Karin Enqvist har flyttat sitt kontor från Tierps centrala enhet för språkliga insatser till Ol Andersskolan i Skärplingen. På skolan jobbar hon tätt tillsammans med specialpedagogen Ann-Charlotte Simonsson och lärarna för att hitta skräddarsydda lösningar för varje elev – och för att öka lärarnas medvetenhet kring språkstörning. Här berättar logopeden, specialpedagogen och läraren om sitt gemensamma projekt.

Tystnar utan rätt hjälp

Mellan 1 och 2 procent av förskolebarnen har en grav språkstörning, ytterligare 5 till 7 procent har en lätt till måttlig. Ibland upptäcks det inte förrän långt upp i skolåldern.

På jakt efter orden

På Delfinen i Nacka är det fyrkantigt. Spontana utflykter är uteslutna. Här tar sig åtta barn med grav språkstörning steg för steg mot ett viktigt mål: att förstå och göra sig förstådda.

Forskarskola med inriktning specialdidaktik breddar kunskapen

I början av november 2017 kom beskedet att Vetenskapsrådet har anslagit närmare 40 miljoner till forskarskolan Special Education for Teachers Educators. Den fyraåriga forskarskolan som har Malmö universitet som huvudlärosäte är en stor och värdefull satsning för att öka den specialpedagogiska kompetensen hos lärarutbildare.

Stora förändringar trots en trög start

För några år sedan ökade antalet elever på Tullskolan i Karlskrona dramatiskt. En stor andel av dessa hade någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Ganska snart insåg skolledningen att varken miljön eller det gamla sättet att arbeta fungerade längre. Med hjälp av SIS-medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten startade de projektet Stödjande strukturer.

Förskollärares barnsyn kan motverka eller förstärka könsstereotyper

Om barn börjar visa intresse för något naturvetenskapligt så kan de vuxna stimulera eller hämma intresset. De vuxnas syn på vad som passar flickor och pojkar kan vara det som avgör vilket gensvar barnen får. I en studie fick förskollärarstudenter identifiera och resonera om sådana situationer.

Uppdrag om förslag på framtida utbildningssatsning för lärare i nationella minoritetsspråk

Redovisning av uppdrag om förslag på en framtida utbildningssatsning för lärare i nationella minoritetsspråk. (pdf)

Hundar hjälper barn med autism

Hundar kan hjälpa barn med till exempel autism där andra insatser inte hjälpt. Tim har både diagnosen adhd och autism. Tack vare en vårdhund har han ingen frånvaro alls i skolan.

Stressade ungdomar riskerar att inte få rätt hjälp

Den ökande psykiska ohälsan ökar bland unga, och när samhället sätter in insatser gäller det att rätt person får rätt hjälp. Men så är det inte alltid.

PISA to measure global competence

The Programme for International Student Assessment for the first time will measure global competence this year.

Otrygg social situation ofta orsak till självskador

Att göra sig illa är inte det största problemet för ungdomar som skadar sig själva. Skadorna är snarare en konsekvens av andra problem och i de allra flesta fall handlar det om att ungdomarna befinner sig i instabila och otrygga sociala miljöer. Det konstateras i en avhandling från Umeå universitet.

Five ways artificial intelligence will shape the future of universities

Within a few short years, universities may well have changed beyond all recognition. Here are five ways that AI will help to change and shape the future of universities and higher education for the better.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?