Hallå där, Sara Folkman

Hur påverkar Reggio Emilia förskolan?

Sara Folkman

Sara Folkman. Foto: Linnea Bengtsson

Du har granskat och analyserat lyssnande i Reggio Emilia-inspirerad pedagogik och intervjuat pedagoger och barn på förskolor. Vad har du kommit fram till?

– Ett av undersökningens mest anmärkningsvärda resultat är att pedagogerna anpassar sig till Reggio Emilia-inspirationens direktiv, även då arbetssättet ”känns fel” i mötet med barnen och att det distanserade lyssnande som praktiseras på förskolorna inte upplevs som ett genuint lyssnande av barnen. De efterfrågade ett mer nära och relationellt lyssnande av sina pedagoger.

Du arbetar själv som förskollärare. Varför blev du intresserad av just Reggio Emilia-inspirerad pedagogik?

– Förskolans verksamhet präglas i stor utsträckning av reggio-diskursens idéer och arbetssätt. Eftersom Reggio Emilia-inspirationen är så genomgripande började jag tidigt fundera över konsekvenserna för barnen, men också över vad det innebär för oss pedagoger.

Nu har du utifrån din licentiatavhandling skrivit boken Distans, disciplin och dogmer (Liber 2018), som vänder sig till blivande och yrkesverksamma inom förskolan. Hur har din forskning tagits emot av kollegor?

– Jag har framför allt fått många positiva reaktioner från pedagoger som känner igen sig i resultaten. Jag har också fått kommentarer om att pedagogerna på de undersökta förskolorna måste ha missförstått vad Reggio Emiliainspirationen står för. Men det stämmer inte. De lyssnar precis som man ”ska” enligt den Reggio Emilia-inspirerade litteraturen: Lyssnandet styrs av olika tekniker – observation, reflektion, dokumentation – som placerar dem i ett utifrånperspektiv där de iakttar och tolkar barnens aktivitet i stället för att interagera med den.

Vad har du för tips till pedagoger?

– Att våga lita till sin egen röst och ifrågasätta direktiv som känns fel. Att reflektera över och diskutera även det som uppfattas som självklart i förskolan i dag. Att fråga sig: ”Vilken praktik leder det här till?” och: ”Vad kan det betyda för förskolans barn?”

Av Mari Edman

Foto Linnea Bengtsson


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 1/2019 – Tema: Dyslexi

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-03-27 13:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-03-28 10:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Bild och Slöjd samarbetar med arkitektur från olika platser i världen

Slöjdlärarportalen publicerar här en text av Carina Jansson Lärare i Bild, Håkan Eifel Lärare i trä- och metallslöjd och Karin Svensson Lärare i textilslöjd där de berättar om ett samarbetsprojekt.

Ett omsorgsetiskt förhållningssätt i förskolan

Det här inlägget handlar om vad ett omsorgsetiskt förhållningssätt skulle kunna innebära i förskolan. Den har sin utgångspunkt i Noddings (2015) bok “Philosophy of Education”. Detta är inte en fördjupning, eller en full redogörelse för vad omsorgsetiken innebär, utan endast min tolkning av några utvalda delar av omsorgsetiken som jag tycker kan vara relevanta för oss i vårt arbete. Jag hoppas hursomhelst att detta inlägget kan fungera som en bra introduktion och underlag till vidare diskussion.

Äntligen FoU i fritidshemmet!

Nu startar Ifous ett forsknings- och utvecklingsprogram med fokus på Fritidshemmets pedagogiska uppdrag. Under tre år kommer lärare, fritidspedagoger och skolledare att arbeta tillsammans med forskare för att med praktiknära forskningsinsatser och konkret utvecklingsarbete stärka fritidshemmen så att de kan fungera som pedagogiskt komplement till skolan utan att förlora det som är unikt för fritidshemmet.

Flera språk i undervisningen hjälper elever med svag svenska

I skolor där få elever har svenska som modersmål kan det finnas barn som kan vara andra eller tredje generationen i Sverige men som talar så lite svenska att de har svårt att klara skolan.

Ny norsk doktorsavhandling om möjligheter och hinder för elevers arbete med trä i slöjden

Pauliina Maapalo disputerade den 1 november vid Fakultet for samfunns- og utdanningsvitenskap, NTNU, i Trondheim, Norge, med doktorsavhandlingen Øyeblikksbilder fra trearbeidspraksiser. Didaktiske og relasjonelle mulighetsrom for arbeid i materialet tre i kunst- og håndverksfaget. I Norge heter skolämnet Kunst- og håndverk som kan ses som en sammanslagning av de svenska skolämnena slöjd och bild.

Frida Lygnegård finalist i Forskar Grand Prix 2019

Frida Lygnegård, lektor vid Avdelningen för rehabilitering och medlem i forskningsmiljön CHILD vid Hälsohögskolan, Jönköping University, är en av finalisterna i Forskar Grand Prix 2019.

Ny norsk doktorsavhandling om möjligheter och hinder för elevers arbete med trä i slöjden

Pauliina Maapalo disputerade den 1 november vid Fakultet for samfunns- og utdanningsvitenskap, NTNU, i Trondheim, Norge, med doktorsavhandlingen Øyeblikksbilder fra trearbeidspraksiser. Didaktiske og relasjonelle mulighetsrom for arbeid i materialet tre i kunst- og håndverksfaget.

Kooperativt lärande skapar sammanhållning i klassen

På Rosenholmsskolan i Malmö stöttar eleverna varandra i sin inlärning med hjälp av kooperativt lärande. På så sätt är inte bara pedagogen ägare av kunskapen i klassrummet. ”Allt det här skapar en vi-känsla och jag ser glädjen hos eleverna”, säger Elin Strömgren, förstelärare på Rosenholmsskolan.

Ring lärarcoachen : Språkstörning i klassen

SO-läraren Karin har fått en ny elev i klassen som har en språkstörning, vilket gör Karin rådvill. Hon tycker att hon saknar både tillräckliga resurser och tid för stöttning. Karin testar olika grepp, särskild pedagogik och tips hon fått vid överlämning från elevens förra skola – en skola med särskilda resurser – men oftast hjälper det inte. Karin vet inte hur hon ska göra för att både kunna nå och stötta eleven. (webb-radio)

Obligatoriska bedömningsstöd i grundsärskolan – En uppföjning

Den här rapporten beskriver hur de obligatoriska bedömningsstöden används i grundsärskolan. Resultaten är baserade på intervjuer och en enkät till alla lärare som undervisar elever som är mottagna i grundsärskolans årskurs 1.

Digitala verktyg i skolans värld – Del 2

Möjligheter, farhågor och frågetecken kring användningen av digitala verktyg. Hur stödjer ni personalen i arbetet med digitala verktyg?

Slängd mat kartläggs i kommunerna

För första gången kartläggs hur mycket mat som går till spillo i storköken på svenska förskolor, skolor och äldreboenden.

Ny historisk studie av pedagogik i Sverige från 1940-talet och framåt

Pedagogik är en akademisk disciplin som ofta ifrågasatts i svensk offentlig debatt samtidigt som den ansetts central för skola och samhälle. Trots det finns förhållandevis få vetenskapshistoriska studier av ämnet. I ett nytt forskningsprojekt vill Anna Larsson, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, tillsammans med forskare vid Stockholms universitet och Södertörns högskola utforska den akademiska pedagogikens utmärkande drag och samhälleliga roll från 1940-talet och framåt.

Forskare i fyra länder ska granska omtvistade reformer

Forskning om utbildningsreformer har ökat kraftigt de senaste 50 åren och har varit uppdelad efter länder, ämnen och teorier. Johannes Westberg, professor i pedagogik vid Örebro universitet, har fått 1,2 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att i ett nätverk underlätta för det som saknas: jämförande studier.

Elever med erfarenhet av robotar kritiska till att ha dem i klassrummet

Digitaliseringen och samhällets snabba tekniska utveckling har bidragit till diskussioner och tester av pedagogiska robotar i skolan. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att elever med erfarenhet av robotar som läser av och analyserar känslor är mer negativa till dem än elever som inte träffat på dessa robotar tidigare.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

Så kan skolnärvaro främjas

Att skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos unga hänger ihop har uppmärksammats under de senaste åren. En ny forskningsöversikt har sammanställt kunskapsläget för vilka faktorer som främjar skolnärvaro.

Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform

A new study has examined a reform of the Swedish school system; a reform centred on the introduction of grades and increased use of testing, especially standardised national tests, in the 6th and 7th school year. The reform had an indirect effect on psychosomatic symptoms and life satisfaction for these pupils. The negative effects of the reform were generally stronger for girls.

Elever med erfarenhet av robotar kritiska till att ha dem i klassrummet

Digitaliseringen och samhällets snabba tekniska utveckling har bidragit till diskussioner och tester av pedagogiska robotar i skolan. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att elever med erfarenhet av robotar som läser av och analyserar känslor är mer negativa till dem än elever som inte träffat på dessa robotar tidigare.

In the Principal’s Office: Clark Elementary’s Isley shares strategies to develop teachers

Virginia elementary-school principal Anna Isley says building leadership skills of teachers can help boost retention rates and improve student performance. Isley, who began her career as a teacher, says connecting with other teachers in her first year set her on the path to success.