Hoppa till sidans innehåll
Forskningsstudie

Hallå där, Sara Folkman

Publicerad:2019-03-27
Uppdaterad:2023-09-01
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman

Hur påverkar Reggio Emilia förskolan?

Sara Folkman
Sara Folkman. Foto: Linnea Bengtsson
Du har granskat och analyserat lyssnande i Reggio Emilia-inspirerad pedagogik och intervjuat pedagoger och barn på förskolor. Vad har du kommit fram till? – Ett av undersökningens mest anmärkningsvärda resultat är att pedagogerna anpassar sig till Reggio Emilia-inspirationens direktiv, även då arbetssättet ”känns fel” i mötet med barnen och att det distanserade lyssnande som praktiseras på förskolorna inte upplevs som ett genuint lyssnande av barnen. De efterfrågade ett mer nära och relationellt lyssnande av sina pedagoger. Du arbetar själv som förskollärare. Varför blev du intresserad av just Reggio Emilia-inspirerad pedagogik? – Förskolans verksamhet präglas i stor utsträckning av reggio-diskursens idéer och arbetssätt. Eftersom Reggio Emilia-inspirationen är så genomgripande började jag tidigt fundera över konsekvenserna för barnen, men också över vad det innebär för oss pedagoger. Nu har du utifrån din licentiatavhandling skrivit boken Distans, disciplin och dogmer (Liber 2018), som vänder sig till blivande och yrkesverksamma inom förskolan. Hur har din forskning tagits emot av kollegor? – Jag har framför allt fått många positiva reaktioner från pedagoger som känner igen sig i resultaten. Jag har också fått kommentarer om att pedagogerna på de undersökta förskolorna måste ha missförstått vad Reggio Emiliainspirationen står för. Men det stämmer inte. De lyssnar precis som man ”ska” enligt den Reggio Emilia-inspirerade litteraturen: Lyssnandet styrs av olika tekniker – observation, reflektion, dokumentation – som placerar dem i ett utifrånperspektiv där de iakttar och tolkar barnens aktivitet i stället för att interagera med den. Vad har du för tips till pedagoger? – Att våga lita till sin egen röst och ifrågasätta direktiv som känns fel. Att reflektera över och diskutera även det som uppfattas som självklart i förskolan i dag. Att fråga sig: ”Vilken praktik leder det här till?” och: ”Vad kan det betyda för förskolans barn?” Av Mari EdmanFoto Linnea Bengtsson
Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 1/2019 – Tema: Dyslexi Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! Prenumerera NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!
ForskningsstudiePedagogiska inriktningarFörskola
Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Engelska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till Skolportens årliga fortbildning Engelska för högstadiet och gymnasiet. Delta på plats i Stockholm 3–4 februari eller via webbkonferensen 12 februari–12 mars. Är ni 5 personer eller fler på webbkonferensen? Kontakta oss för grupprabatt!
Läs mer och boka
Åk 7–Vux
3–4 feb 2027