Dela:

Hallå där, Sara Folkman

Hur påverkar Reggio Emilia förskolan?

Sara Folkman

Sara Folkman. Foto: Linnea Bengtsson

Du har granskat och analyserat lyssnande i Reggio Emilia-inspirerad pedagogik och intervjuat pedagoger och barn på förskolor. Vad har du kommit fram till?

– Ett av undersökningens mest anmärkningsvärda resultat är att pedagogerna anpassar sig till Reggio Emilia-inspirationens direktiv, även då arbetssättet ”känns fel” i mötet med barnen och att det distanserade lyssnande som praktiseras på förskolorna inte upplevs som ett genuint lyssnande av barnen. De efterfrågade ett mer nära och relationellt lyssnande av sina pedagoger.

Du arbetar själv som förskollärare. Varför blev du intresserad av just Reggio Emilia-inspirerad pedagogik?

– Förskolans verksamhet präglas i stor utsträckning av reggio-diskursens idéer och arbetssätt. Eftersom Reggio Emilia-inspirationen är så genomgripande började jag tidigt fundera över konsekvenserna för barnen, men också över vad det innebär för oss pedagoger.

Nu har du utifrån din licentiatavhandling skrivit boken Distans, disciplin och dogmer (Liber 2018), som vänder sig till blivande och yrkesverksamma inom förskolan. Hur har din forskning tagits emot av kollegor?

– Jag har framför allt fått många positiva reaktioner från pedagoger som känner igen sig i resultaten. Jag har också fått kommentarer om att pedagogerna på de undersökta förskolorna måste ha missförstått vad Reggio Emiliainspirationen står för. Men det stämmer inte. De lyssnar precis som man ”ska” enligt den Reggio Emilia-inspirerade litteraturen: Lyssnandet styrs av olika tekniker – observation, reflektion, dokumentation – som placerar dem i ett utifrånperspektiv där de iakttar och tolkar barnens aktivitet i stället för att interagera med den.

Vad har du för tips till pedagoger?

– Att våga lita till sin egen röst och ifrågasätta direktiv som känns fel. Att reflektera över och diskutera även det som uppfattas som självklart i förskolan i dag. Att fråga sig: ”Vilken praktik leder det här till?” och: ”Vad kan det betyda för förskolans barn?”

Av Mari Edman

Foto Linnea Bengtsson


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 1/2019 – Tema: Dyslexi

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-03-27 13:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-03-28 10:27 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer