Här kan NPF-elever få stöd
Forskning visar att folkhögskolan är bra på att möta elever med tidigare skolmisslyckanden. På Sundsgårdens folkhögskola får elever med NPF nya möjligheter.
Pia Möller är utbildad lärare i svenska och kursföreståndare för Allmän kurs Asperger/AST på Sundsgårdens folkhögskola som ligger en mil söder om Helsingborg, strax utanför Råå fiskeläge. Naturen och havet som bara är några meter bort ger en känsla av lugn. Här går elever som har en autismspektrumdiagnos. Kursens mål är att ge eleverna förutsättningar att nå grundläggande behörighet för högskola, universitet eller yrkeshögskola och komplettera tidigare gymnasieutbildning.
Varje elev på Sundsgårdens folkhögskola har en mentor för samtal och uppföljning, berättar kursföreståndaren Pia Möller. Foto: Erika Weiland
Cirka 14 procent av eleverna lämnar i dag grundskolan utan gymnasiebehörighet, och stängs därmed ute från högskoleförberedande utbildningar och från att gå ett nationellt yrkesprogram. Enligt forskningsrapporten Neuropsykologiska svårigheter – så kan adhd påverka barn och unga i skolan, utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten, kan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, skapa särskilda utmaningar för elever att nå skolans kunskapsmål. Det kan bero på bristande anpassningar och ett socialt utanförskap där elever upplever sig missförstådda av omgivningen.
Eleverna på Sundsgården är över 18 år och de flesta har provat att gå på gymnasiet. Många elever har varit utbrända och periodvis inte gått till skolan alls. Klassen har plats för tjugo studerande och alla har individuella studieplaner och scheman. Undervisning sker i halvklass och varje elev får en mentor för samtal och uppföljning, berättar Pia Möller.
DET FINNS FLERA förklaringar till att elever inte uppnår godkända betyg på gymnasiet. En är att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis adhd, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom har svårare att klara sin skolgång.
– Det finns mycket i en skoldag som inte har med själva undervisningen att göra som kan ta mycket energi och som gör att eleven blir trött och har svårt att sortera intryck och information, säger Pia Möller.
På Sundsgårdens folkhögskola får eleverna kunskaper om autismspektrumdiagnoser, träning av sin kommunikativa förmåga och personalen arbetar för att stärka elevernas självkännedom och självkänsla. En skillnad mot andra skolformer är att folkhögskolan har möjlighet att plocka in annat på schemat som profilämnen, där eleverna inte bedöms, utan där de i stället ges möjlighet att utveckla fler strategier och färdigheter för livet.
De flesta som går på folkhögskolan klarar sina studier. Några kan dock behöva ett fjärde år.
– Eleverna är lite äldre, och det är både en för- och nackdel. Många har negativa erfarenheter med sig från sin tidigare skolgång. Man kanske är rädd för att misslyckas, och man har med sig gamla strategier för att undvika svåra situationer.
JOEL HEDEGAARD är doktor i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, och har forskat om vuxenstuderande med högfungerande autism. Bland annat har han studerat hur anpassningar i utbildningen kan utformas för att passa en grupp som ofta har dåliga erfarenheter, och ibland även ett sämre mående, som en konsekvens av sin tidigare skolgång.
I forskningsstudien Folk High School as a supportive environment for participants with highfunctioning autism konstaterar han, tillsammans med kollegorna Martin Hugo och Cecilia Bjursell, att folkhögskolorna verkar vara en stödjande och inkluderande miljö för deltagare med högfungerande autism. Det visar framför allt erfarenheterna som eleverna i studien gjort, men också personalens och rektorernas berättelser.
Joel Hedegaard menar att folkhögskolan har lyckats skapa en miljö där individen går före ämnet. Lärarna där är också generellt bra på att möta elever som andra skolformer inte riktigt har lyckats med.
– Naturligtvis är lärarna intresserade av, och kunniga inom sina ämnen, men de är primärt intresserade av individerna. På folkhögskolor har eleverna dessutom själva valt att studera och det påverkar också, säger han.
FOLKHÖGSKOLAN har dessutom sen många år tillbaka fått ett förstärkningsbidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten som ska användas för att inkludera elever med olika funktionsnedsättningar eller funktionsvariationer. Med bidraget har folkhögskolan anställt personal som stöttar och hjälper eleverna att klara undervisningen.
Folkhögskolans struktur innebär också att det fungerar att ha mindre undervisningsgrupper.
− Då är det klart att det blir lättare att fokusera på och prioritera enskilda individer när det inte är trettio elever utan kanske femton, menar Joel Hedegaard.
Tips!
- Försök att se vad som ligger bakom elevens beteende. Skapa en trygg situation för individen. Trygghet och relationer är nödvändigt för alla elever. Utan trygghet – inget lärande.
- Lyssna in och hitta olika vägar att förklara. Lärare är skolade att analysera och reflektera och vill gärna ha öppna frågor. Men elever med NPF behöver veta vad läraren vill.
- Det är viktigt med en tydliggörande pedagogik. Läraren behöver motivera varför eller få individen att själv förstå.
Källa: Pia Möller
Ny utredning på gång
I somras presenterade den förra regeringen den statliga utredningen Fler vägar in i arbetslivet. Senast i juni år 2024 ska utredaren Johanna Giota, professor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, lämna förslag som ger alla ungdomar bättre förutsättningar att slutföra studierna och förbereda sig för arbetslivet. I utredningen nämns även elever med NPF och deras möjligheter att nå skolans kunskapsmål.
Källa: Regeringen
Skolporten nr 6 2022.
Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 6/2022.
Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!
Sidan publicerades 2023-04-12 11:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2023-04-17 16:05 av Moa Duvarci Engman
