Dela:

Här kan NPF-elever få stöd

Forskning visar att folkhögskolan är bra på att möta elever med tidigare skolmisslyckanden. På Sundsgårdens folkhögskola får elever med NPF nya möjligheter.

Pia Möller är utbildad lärare i svenska och kursföreståndare för Allmän kurs Asperger/AST på Sundsgårdens folkhögskola som ligger en mil söder om Helsingborg, strax utanför Råå fiskeläge. Naturen och havet som bara är några meter bort ger en känsla av lugn. Här går elever som har en autismspektrumdiagnos. Kursens mål är att ge eleverna förutsättningar att nå grundläggande behörighet för högskola, universitet eller yrkeshögskola och komplettera tidigare gymnasieutbildning.

Varje elev på Sundsgårdens folkhögskola har en mentor för samtal och uppföljning, berättar kursföreståndaren Pia Möller.

Varje elev på Sundsgårdens folkhögskola har en mentor för samtal och uppföljning, berättar kursföreståndaren Pia Möller. Foto: Erika Weiland

Cirka 14 procent av eleverna lämnar i dag grundskolan utan gymnasiebehörighet, och stängs därmed ute från högskoleförberedande utbildningar och från att gå ett nationellt yrkesprogram. Enligt forskningsrapporten Neuropsykologiska svårigheter – så kan adhd påverka barn och unga i skolan, utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten, kan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, skapa särskilda utmaningar för elever att nå skolans kunskapsmål. Det kan bero på bristande anpassningar och ett socialt utanförskap där elever upplever sig missförstådda av omgivningen.

Eleverna på Sundsgården är över 18 år och de flesta har provat att gå på gymnasiet. Många elever har varit utbrända och periodvis inte gått till skolan alls. Klassen har plats för tjugo studerande och alla har individuella studieplaner och scheman. Undervisning sker i halvklass och varje elev får en mentor för samtal och uppföljning, berättar Pia Möller.

DET FINNS FLERA förklaringar till att elever inte uppnår godkända betyg på gymnasiet. En är att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis adhd, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom har svårare att klara sin skolgång.

– Det finns mycket i en skoldag som inte har med själva undervisningen att göra som kan ta mycket energi och som gör att eleven blir trött och har svårt att sortera intryck och information, säger Pia Möller.

På Sundsgårdens folkhögskola får eleverna kunskaper om autismspektrumdiagnoser, träning av sin kommunikativa förmåga och personalen arbetar för att stärka elevernas självkännedom och självkänsla. En skillnad mot andra skolformer är att folkhögskolan har möjlighet att plocka in annat på schemat som profilämnen, där eleverna inte bedöms, utan där de i stället ges möjlighet att utveckla fler strategier och färdigheter för livet.

De flesta som går på folkhögskolan klarar sina studier. Några kan dock behöva ett fjärde år.

– Eleverna är lite äldre, och det är både en för- och nackdel. Många har negativa erfarenheter med sig från sin tidigare skolgång. Man kanske är rädd för att misslyckas, och man har med sig gamla strategier för att undvika svåra situationer.

JOEL HEDEGAARD är doktor i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, och har forskat om vuxenstuderande med högfungerande autism. Bland annat har han studerat hur anpassningar i utbildningen kan utformas för att passa en grupp som ofta har dåliga erfarenheter, och ibland även ett sämre mående, som en konsekvens av sin tidigare skolgång.

I forskningsstudien Folk High School as a supportive environment for participants with highfunctioning autism konstaterar han, tillsammans med kollegorna Martin Hugo och Cecilia Bjursell, att folkhögskolorna verkar vara en stödjande och inkluderande miljö för deltagare med högfungerande autism. Det visar framför allt erfarenheterna som eleverna i studien gjort, men också personalens och rektorernas berättelser.

Joel Hedegaard menar att folkhögskolan har lyckats skapa en miljö där individen går före ämnet. Lärarna där är också generellt bra på att möta elever som andra skolformer inte riktigt har lyckats med.

– Naturligtvis är lärarna intresserade av, och kunniga inom sina ämnen, men de är primärt intresserade av individerna. På folkhögskolor har eleverna dessutom själva valt att studera och det påverkar också, säger han.

FOLKHÖGSKOLAN har dessutom sen många år tillbaka fått ett förstärkningsbidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten som ska användas för att inkludera elever med olika funktionsnedsättningar eller funktionsvariationer. Med bidraget har folkhögskolan anställt personal som stöttar och hjälper eleverna att klara undervisningen.

Folkhögskolans struktur innebär också att det fungerar att ha mindre undervisningsgrupper.

− Då är det klart att det blir lättare att fokusera på och prioritera enskilda individer när det inte är trettio elever utan kanske femton, menar Joel Hedegaard.

Tips!

  • Försök att se vad som ligger bakom elevens beteende. Skapa en trygg situation för individen. Trygghet och relationer är nödvändigt för alla elever. Utan trygghet – inget lärande.
  • Lyssna in och hitta olika vägar att förklara. Lärare är skolade att analysera och reflektera och vill gärna ha öppna frågor. Men elever med NPF behöver veta vad läraren vill.
  • Det är viktigt med en tydliggörande pedagogik. Läraren behöver motivera varför eller få individen att själv förstå.
    Källa: Pia Möller

Ny utredning på gång

I somras presenterade den förra regeringen den statliga utredningen Fler vägar in i arbetslivet. Senast i juni år 2024 ska utredaren Johanna Giota, professor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, lämna förslag som ger alla ungdomar bättre förutsättningar att slutföra studierna och förbereda sig för arbetslivet. I utredningen nämns även elever med NPF och deras möjligheter att nå skolans kunskapsmål.
Källa: Regeringen

Av Soledad Cartagena


Skolporten nr 6 2022.

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 6/2022.

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!

Sidan publicerades 2023-04-12 11:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2023-04-17 16:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Rektor i fokus

Välkommen till Skolportens konferens för dig som är rektor i grundskolan, på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen! Under två dagar får du ta del av aktuell forskning och praktiska exempel som kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll. Du får också möjlighet att möta kollegor från hela landet. Boka din plats idag till lägsta pris!

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 30 november–1 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–12 januari. Boka din plats till lägsta pris idag!

Hur kan skolan stötta pojkarna?

Fredrik Zimmerman, universitetslektor i pedagogik, gör upp med teorin om att pojkar lyckas sämre i skolan på grund av en antipluggkultur. "Om pojkar får det pedagogiska stöd de behöver så gör de sina uppgifter", säger han.

Lärarpanelens favorit: ”Mobilförbud är inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson, vars avhandling nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

Mobilförbud i svenska skolan funkar inte, enligt forskning

Numera är det förbjudet att använda mobiltelefoner för annat än skolarbete i klassrummet. Men förbudet fungerar inte, enligt en ny avhandling. Elever hittar sätt att smyga in telefoner i klassrummet, bland annat.

Ny forskning: Mobilförbud i skolan fungerar inte

Sedan den 1 augusti i år är det förbjudet att använda mobilen för annat än skolarbete i klassrummen. Men en avhandling vid Göteborgs universitet slår fast att lagen är problematisk, oavsett förbud så används mobilerna ändå. Både lärare och elever berättar att de hittar vägar för att kringgå reglerna, säger forskaren Anita Grigic Magnusson i ett pressutskick.

Mobilförbud i skolan fungerar inte

Sedan den första augusti 2022 är det förbjudet att använda mobiler för annat än skolarbete i klassrummet. En avhandling från Göteborgs universitet visar att lagen är problematisk. Dels behöver eleverna mobilen i skolarbetet, dels hittar eleverna sätt att ändå ta med sig mobilen in i klassrummet.

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

”Eleverna tycker om att läsa nu”

Karin Herlitz, lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium, lägger tid på att introducera en bok och skapa intresse för den innan klassen ens vet vad den ska läsa.

”Syftet är att systematiskt föra vidare engagemang”

Sedan år 2009 har Sjöstadsskolan i Stockholm använt learning study-modellen, ett verktyg för att kollektivt analysera och förbättra undervisningen för att höja elevernas kunskaper och resultat.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser