Hoppa till sidinnehåll
Forskning

Höjdpunkter från skolforskningsåret 2025

Publicerad:Igår 18:21
Uppdaterad:3 min sedan
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander

År 2025 blev ett innehållsrikt skolforskningsår. Långt över hundra avhandlingar passerade Lärarpanelens granskande läsning. Vilka forskningsämnen väckte mest intresse och varför? Vi bad våra 12 lärarpanelister berätta om sitt personliga guldkorn från fjolårets digra avhandlingslista.

Vilken avhandling minns du starkast och varför?

Johanna Lindgren Chin, speciallärare och specialpedagog.

– Forskaren Martina Jordans avhandling: Motiverande samtal som relationellt verktyg för lärare i grundskolan.
– Martina Jordans avhandling bekräftade hur lärares relationer med elever kan stärkas med hjälp av motiverande samtal, MI.

Maria Lindahl, universitetsadjunkt vid Umeå universitet, arbetat på förskola under lång tid.

– Forskaren Charlotte Öhmans avhandling: Vårdnadshavares delaktighet. En del av förskolans demokratiska uppdrag.
– En intressant avhandling som vänder sig främst till dem som arbetar i förskolan, och som synliggör många komplexa och meningsfulla frågor och vårdnadshavares känsla för delaktighet. Resultaten kan ge beslutsfattare en djupare förståelse för förskolans uppdrag.

Erik Sandgren, gymnasielärare, specialpedagog, speciallärare.

– Forskaren Tove Ekelunds avhandling: Elever med särskild begåvning och dyslexi.
– Tove Ekelunds avhandling skrevs mycket lägligt för mig, den bidrog till min förståelse för dyslexi utifrån 2025 års nya diagnosdefinition. Avhandlingen är viktig då den visar hur hög begåvning kan maskera dyslexi och vice versa, och därmed dölja elevernas behov av stöd. Genom att omsätta denna kunskap i praktiken kan lärare säkerställa att elever får både de intellektuella utmaningar och det läs- och skrivstöd som behövs för att må bra och nå full potential.

Maria Edin, högstadielärare.

– Forskaren Linnea Urbergs avhandling: Om elevers motstånd i miljö- och hållbarhetsutbildning.
– Miljö- och hållbarhetsundervisning är ett högaktuellt område och något som elever möter många gånger genom sina år i skolan. Linnea Urbergs avhandling visar på förklaringar till ungdomars motstånd mot denna undervisning. Avhandlingen gav mig nya perspektiv på vad detta motstånd bottnar i, och strategier på bemötande. Helt klart läsvärd avhandling!

Catherine Couturier, lärare i lågstadiet.

– Forskaren Ingrid Bergqvists avhandling: Slöjdundervisning för hållbar utveckling inom tre arenor.
– Jag vill lyfta fram en bubblare, Ingrid Bergqvist, som skrivit en avhandling om hållbar utveckling inom slöjdundervisningen. Vi lärare måste få stöd i att undervisa mycket mer om hållbar utveckling. Utan det blir mycket annan undervisning oviktig i en värld i kris.

Maria Bengtsson Hurtig, lärare och specialpedagog, utvecklingsledare, förstelärare.

– Forskaren Tobias Richards avhandling: Sveriges skolledaromsättning. En studie om varför nya skolledare byter arbete.
– Jag minns särskilt Tobias Richards avhandling som visar att många bra rektorer lämnar eftersom förutsättningarna är omöjliga. Här finns saker att göra!

Mari Björinder, speciallärare, matematikutvecklare, NTA-samordnare.

– Forskaren Johan Forsells avhandling: Lärares och elevers erfarenheter av grupparbetsbedömning i gymnasieskolan. Möjligheter, utmaningar samt konsekvenser för validitet, reliabilitet och rättvisa.
– Den sticker ut genom sitt fokus på den utmaning det är för lärare att göra individuella bedömningar av elevers kunskaper i samband med grupparbeten. Den modell som Johan Forsell har utvecklat för säkrare bedömningsunderlag, och som innebär att elever redovisar sina resultat i tvärgrupper efter ett grupparbete, gav en värdefull insikt som jag tar med mig.

Moa Ahrnbom, lågstadielärare, mentor, förstelärare.

– Forskaren Martina Jordans avhandling: Motiverande samtal som relationellt verktyg för lärare i grundskolan.
– Hon belyser hur motiverande samtal (MI) kan fungera som ett verktyg för att stärka både elevers studiemotivation och klassrumsklimat. Studien är viktig eftersom den visar att lärares relationella förhållningssätt kan utvecklas och integreras i undervisningen.

Åsa Ekholm Linder, lärare, förstelärare.

– Forskaren Johan Forsells avhandling: Lärares och elevers erfarenheter av grupparbetsbedömning i gymnasieskolan. Möjligheter, utmaningar samt konsekvenser för validitet, reliabilitet och rättvisa.
– Det är viktigt att förstå svårigheterna med att bedöma grupparbeten. Grupparbeten görs i alla åldrar och alla lärare behöver tänka över hur de ska utformas på bästa sätt.

NYA MEDLEMMAR I LÄRARPANELEN!

NY MEDLEM: Cristian Abrahamsson, kommunlektor, förstelärare, utvecklingsledare i förskolan.

Varför vill du vara med i Lärarpanelen?

– Det är ett roligt sätt att hålla sig nära aktuell forskning och få bidra till att den sprids.

Vilken skolforskning är du mest intresserad av och varför?

– Just nu är jag mest intresserad av forskning som rör undervisningskvalitet, det är en av mina uppgifter som kommunlektor att titta särskilt på det. Annars läser jag gärna forskning om matematik- och NO-didaktik.

NY MEDLEM: Inga-Lill Mårtensson, högstadielärare, utvecklingslärare.

Varför vill du vara med i Lärarpanelen?

– Här får jag serverat ny forskning och håller mig à jour på ett enkelt sätt, samtidigt som jag får möjlighet att reflektera i en grupp. Vidare gillar jag att vi får lyfta fram och sprida det vi anser är viktigt – ett bra sätt att kunna påverka agendan i debatten om skolan samt belysa det som betyder något för våra elever.

Vilken skolforskning är du mest intresserad av och varför?

– Mitt stora intresse är praktiknära forskning som tar sin utgångspunkt i utmaningar som lärare och elever upplever i klassrummet. Professionsutveckling är ett område som jag varit nyfiken på ända sedan jag gick på lärarhögskolan och förstod hur avgörande det är med ett reflekterande och nyfiket förhållningssätt till lärande. Att utveckla kvalitet och själv utvecklas, för elevernas skull, har varit mitt fokus sedan jag började arbeta som lärare, i både stort och smått.

NY MEDLEM: Rickard Janveden, gymnasielärare.

Varför vill du vara med i Lärarpanelen?

– Det är ett roligt sätt att ta del av den forskning som publiceras. Det går alltid att lära sig något oavsett innehåll, och dessutom kan jag tipsa mina kollegor om intressanta avhandlingar.

Vilken skolforskning är du mest intresserad av och varför?

– Jag brinner både för undervisning och att skapa en hållbar skolsituation, så forskning som kretsar kring detta kommer jag att läsa med stort intresse.

Artikeln är tidigare publicerad i forskningsbilagan Pedagogisk forskning 2025. Hela bilagan läser du här nedan!

Till varje nummer av Skolportens magasin väljer Lärarpanelen ut de mest läsvärda avhandlingarna från de senaste månaderna. En av dem utses till favorit. Mer om Lärarpanelens favorit och om Lärarpanelen hittar du här!

Skolportens magasin (kräver inloggning) och samtliga forskningsbilagor (ingen inloggning krävs) hittar du i appen ’Skolporten’ (finns där appar finns) – eller på webben här!

Sedan år 2006 bevakar Skolporten systematiskt relevant forskning inom skolan och förskola. Vi intervjuar årligen drygt 100 forskare och publicerar deras forskningsresultat på Skolporten.se, i magasinet Skolporten och i digitala nyhetsbrev.

Skolportens magasin

Läs mer

Konferenser

Läs mer
Konferens i Stockholm

Källkritik i AI-tider

Välkommen till en dag med fokus på källkritik i undervisningen! Ta del av föreläsningar om bland annat sociala medier och AI samt källkritik i tider av krig och AI-slop. Delta på plats i Stockholm den 14 oktober eller via webbkonferensen 21 oktober – 13 november. Boka din plats till bästa pris idag!

Läs mer och boka din plats här

Några av våra kommande konferenser

AllaFskÅk F–3Åk 4–6Åk 7–9GyVux

ForskningSkolportens magasinLärarpanelens favorit