Dela:

Hur blir man en bra ledare i klassrummet?

Jonas Nilsson, i början av hösten 2020 utkom din och Martin Karlbergs Handbok i klassrumsledarskap som har rönt stor uppmärksamhet. Varför blev du intresserad av ledarskap?

Jonas Nilsson. Foto: Julia Donka

– När jag spelade fotboll reflekterade jag över olika tränarstilar och märkte att det som fungerar bäst är när tränaren lyckas skapa en förståelse på djupet för övningarna som ska göras. Dessa tankar tog jag med mig när jag för 20 år sedan började arbeta som lärare. Jag jobbade i sju år i ett utsatt område. Det var tufft och jag mötte ”eld med eld”, men märkte snart att det var meningslöst att skälla på utåtagerande elever. Så jag funderade över varför eleven utmanar mig. Finns det något i mitt ledarskap som triggar?

I boken påpekar ni att ledarskap inte bara är en talang, utan något som lärare kan lära sig. Hur vet ni det?

– Mitt eget ledarskap var inte optimalt från början. Dessutom har jag många kollegor som vittnar om samma sak, det vill säga att de blir bättre ledare och lärare med åren.

Forskningsreferenserna är många, men hur mycket av bokens innehåll är baserat på egna erfarenheter?

– Jag har börjat i praktiken och utgår från beprövad erfarenhet. Martin har kompletterat med vad forskningen säger om varför det ledarskap som jag beskriver i boken fungerar.

Hur ser ett bra klassrumsledarskap ut?

– Först och främst ska det vara en lugn och trygg miljö med trevlig stämning, utan mobbning och kränkningar. Det ska vara högt i tak och eleverna ska våga uttrycka sig. När eleverna följer läraren, då är ledarskapet gott.

Ni ger konkreta råd och metoder för hur en lärare kan ta ledarrollen. Vilka är de viktigaste?

– Trygghet, tydlighet och goda relationer är otroligt viktiga förutsättningar. Som lärare ska vi ge eleverna tydliga ramar med konsekvenser och undervisningen ska ha en tydlig riktning. Trovärdighet handlar så klart om att vi måste ha ett kunskapsdjup, men även om att vi ska vara mänskliga och inte vara rädda för sidospår eller att svara på elevernas, ibland perifera, frågor och funderingar.

– Goda relationer skapar vi främst under lektionstid när vi engagerar oss i elevernas kunskapsutveckling och verkligen visar att vi är där för dem. Detta med att stärka relationen är extra viktigt för elever som är misstänksamma mot auktoriteter.

Av Mari Edman


SKOLPORTEN NR 6 2020

Skolporten nr 6/2020.

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 6/2020, ute nu!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

PSST. Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Vi har en ny uppdaterad app! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-01-26 14:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Komplex vardag präglar lärarrollen

Lärarnas ledarroll handlar om att hantera komplexa situationer där olika men lika viktiga intressen stundom krockar. "En balansgång”, säger Maria Olsson som i en forskningscirkel studerat lärarnas syn på sin egen ledarroll.

Arbetsglädjen stark drivkraft hos lärare

Anna-Carin Bredmar har studerat läraryrkets positiva sidor. ”Lärarna beskriver glädjen som en funktion i yrket, en kraft som skapar möjligheter och utveckling”, säger hon.

Specialpedagogik för grundskolan Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bl.a. engelskundervisning för elever med dyslexi och språkstörning, digitala verktyg för tillgänglig lärmiljö i matematik och hur lärmiljön i idrott kan anpassas för elever med npf. Välkommen!

Lärare i yrkesämnen Webbkonferens

Ny satsning för dig som undervisar i yrkesämnen på gymnasiet och i vuxenutbildningen! Föreläsningar om bl. a. yrkeslärarens dubbla identiteter och dolda expertis, stöd till elever med NPF för fungerande APL, språkutvecklande arbetssätt, samt systematiskt utvecklingsarbete i yrkesämnen.

Lärarnas betydelse i den praktiknära didaktiska forskningen

Karim Hamza är universitetslektor och docent i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet, och forskningsledare för projektet RiskEdu II.

NO-biennalen ger lärare inspiration i undervisningen

Med utställningar, föreläsningar, experiment och workshops får lärare i grundskolan under två dagar inspiration och undervisningsidéer inom biologi, fysik och kemi. Konferensen NO-biennalen hålls 5-6 april i Aula Nordica vid Umeå universitet.

Forskarkonferens om lärande

Hallå där Angelika Kullberg, universitetslektor vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, och en av de ansvariga när Göteborgs universitet står som värd för den internationella konferensen EARLI SIG 9, på temat Different horizons: setting directions for phenomenographic research, som genomförs på Pedagogen 24-26 augusti.

Nya vägar för att utbilda fler lärare i Umeå från hösten

Den viktigaste åtgärden för att långsiktigt förbättra situationen i skolan är fler utbildade lärare. Till hösten startar därför Lärarhögskolan vid Umeå universitet ett antal kompletterande pedagogiska utbildningar. Det skriver rektor Lena Gustafsson, prorektor Anders Fällström och Maria Löfgren, rektor för Lärarhögskolan på VK Debatt.

Resultatdialog 2012 – Forskning för hjärna, lärande och praktik

För åttonde året i rad arrangerade Vetenskapsrådet konferensen Resultatdialog 2012. Niklas Pramlings forskning om metaforer i grundläggande naturkunskap visar att det är pedagogerna och lärarna som för in detta sätt att tala.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.

Samsyn ger tryggare skoldag

Fyra grundskolor i Tranemo kommun har utvecklat ett gemensamt arbetssätt för mindre stress och mer glädje. Nya pedagogiska verktyg, tydliga strukturer och rutiner gör skoldagen tryggare för alla.