Hoppa till sidinnehåll
Ledarskap

Hur blir man en bra ledare i klassrummet?

Publicerad:2021-01-26
Uppdaterad:2023-09-01
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman

Jonas Nilsson, i början av hösten 2020 utkom din och Martin Karlbergs Handbok i klassrumsledarskap som har rönt stor uppmärksamhet. Varför blev du intresserad av ledarskap?

Jonas Nilsson. Foto: Julia Donka

– När jag spelade fotboll reflekterade jag över olika tränarstilar och märkte att det som fungerar bäst är när tränaren lyckas skapa en förståelse på djupet för övningarna som ska göras. Dessa tankar tog jag med mig när jag för 20 år sedan började arbeta som lärare. Jag jobbade i sju år i ett utsatt område. Det var tufft och jag mötte ”eld med eld”, men märkte snart att det var meningslöst att skälla på utåtagerande elever. Så jag funderade över varför eleven utmanar mig. Finns det något i mitt ledarskap som triggar?

I boken påpekar ni att ledarskap inte bara är en talang, utan något som lärare kan lära sig. Hur vet ni det?

– Mitt eget ledarskap var inte optimalt från början. Dessutom har jag många kollegor som vittnar om samma sak, det vill säga att de blir bättre ledare och lärare med åren.

Forskningsreferenserna är många, men hur mycket av bokens innehåll är baserat på egna erfarenheter?

– Jag har börjat i praktiken och utgår från beprövad erfarenhet. Martin har kompletterat med vad forskningen säger om varför det ledarskap som jag beskriver i boken fungerar.

Hur ser ett bra klassrumsledarskap ut?

– Först och främst ska det vara en lugn och trygg miljö med trevlig stämning, utan mobbning och kränkningar. Det ska vara högt i tak och eleverna ska våga uttrycka sig. När eleverna följer läraren, då är ledarskapet gott.

Ni ger konkreta råd och metoder för hur en lärare kan ta ledarrollen. Vilka är de viktigaste?

– Trygghet, tydlighet och goda relationer är otroligt viktiga förutsättningar. Som lärare ska vi ge eleverna tydliga ramar med konsekvenser och undervisningen ska ha en tydlig riktning. Trovärdighet handlar så klart om att vi måste ha ett kunskapsdjup, men även om att vi ska vara mänskliga och inte vara rädda för sidospår eller att svara på elevernas, ibland perifera, frågor och funderingar.

– Goda relationer skapar vi främst under lektionstid när vi engagerar oss i elevernas kunskapsutveckling och verkligen visar att vi är där för dem. Detta med att stärka relationen är extra viktigt för elever som är misstänksamma mot auktoriteter.

Av Mari Edman


SKOLPORTEN NR 6 2020
Skolporten nr 6/2020.

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 6/2020, ute nu!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera

PSST. Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Vi har en ny uppdaterad app! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep
Digital temaföreläsning

Hållbar utveckling i förskolan

Skolportens digitala temaföreläsningar med Cecilia Caiman. Föreläsningarna utvecklar undervisningen för hållbar utveckling utifrån både ett ekologiskt perspektiv och genom estetiska lärprocesser. Ta del av innehållet mellan 14 maj–18 juni!
Läs mer & boka
Fsk
15 maj – 19 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev