Dela:

Hur blir man en bra ledare i klassrummet?

Jonas Nilsson, i början av hösten 2020 utkom din och Martin Karlbergs Handbok i klassrumsledarskap som har rönt stor uppmärksamhet. Varför blev du intresserad av ledarskap?

Jonas Nilsson. Foto: Julia Donka

– När jag spelade fotboll reflekterade jag över olika tränarstilar och märkte att det som fungerar bäst är när tränaren lyckas skapa en förståelse på djupet för övningarna som ska göras. Dessa tankar tog jag med mig när jag för 20 år sedan började arbeta som lärare. Jag jobbade i sju år i ett utsatt område. Det var tufft och jag mötte ”eld med eld”, men märkte snart att det var meningslöst att skälla på utåtagerande elever. Så jag funderade över varför eleven utmanar mig. Finns det något i mitt ledarskap som triggar?

I boken påpekar ni att ledarskap inte bara är en talang, utan något som lärare kan lära sig. Hur vet ni det?

– Mitt eget ledarskap var inte optimalt från början. Dessutom har jag många kollegor som vittnar om samma sak, det vill säga att de blir bättre ledare och lärare med åren.

Forskningsreferenserna är många, men hur mycket av bokens innehåll är baserat på egna erfarenheter?

– Jag har börjat i praktiken och utgår från beprövad erfarenhet. Martin har kompletterat med vad forskningen säger om varför det ledarskap som jag beskriver i boken fungerar.

Hur ser ett bra klassrumsledarskap ut?

– Först och främst ska det vara en lugn och trygg miljö med trevlig stämning, utan mobbning och kränkningar. Det ska vara högt i tak och eleverna ska våga uttrycka sig. När eleverna följer läraren, då är ledarskapet gott.

Ni ger konkreta råd och metoder för hur en lärare kan ta ledarrollen. Vilka är de viktigaste?

– Trygghet, tydlighet och goda relationer är otroligt viktiga förutsättningar. Som lärare ska vi ge eleverna tydliga ramar med konsekvenser och undervisningen ska ha en tydlig riktning. Trovärdighet handlar så klart om att vi måste ha ett kunskapsdjup, men även om att vi ska vara mänskliga och inte vara rädda för sidospår eller att svara på elevernas, ibland perifera, frågor och funderingar.

– Goda relationer skapar vi främst under lektionstid när vi engagerar oss i elevernas kunskapsutveckling och verkligen visar att vi är där för dem. Detta med att stärka relationen är extra viktigt för elever som är misstänksamma mot auktoriteter.

Av Mari Edman


SKOLPORTEN NR 6 2020

Skolporten nr 6/2020.

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 6/2020, ute nu!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

PSST. Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Vi har en ny uppdaterad app! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-01-26 14:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Komplex vardag präglar lärarrollen

Lärarnas ledarroll handlar om att hantera komplexa situationer där olika men lika viktiga intressen stundom krockar. "En balansgång”, säger Maria Olsson som i en forskningscirkel studerat lärarnas syn på sin egen ledarroll.

Arbetsglädjen stark drivkraft hos lärare

Anna-Carin Bredmar har studerat läraryrkets positiva sidor. ”Lärarna beskriver glädjen som en funktion i yrket, en kraft som skapar möjligheter och utveckling”, säger hon.

De lär sig konsten att läsa visuellt

I drygt två år har de båda lärarna drivit forsknings- och utvecklingsprojektet ”Läsning med bilden som resurs” på Eriksdalsskolan på Södermalm. De har låtit eleverna se, analysera och skriva om bilder regelbundet. ”Vilken lyx att verkligen få grotta ner sig”, säger läraren Mia-Lena Gusterman.

Forskaren: Detta får lärarna att stanna

Arbetshälsa, motivation och stöd från kollegorna. Det är faktorer som kan få lärare att stanna i jobbet, enligt ny forskning från Karolinska institutet. ”Det här är en arbetsgrupp där man kräver mycket men som man inte värnar om”, säger doktoranden Jeffrey Casely-Hayford.

En lärplattform som både stöttar i vardagen och utvecklar dig som lärare

Vi behöver alla lära om och lära nytt ibland. Och det livslånga lärandet är betydelsefullt både för dig som individ men också för att organisationer ska klara av förändringar i samhället. I Helsingborg finns sen en tid lärplattformen Hbg Learns där all utbildning finns samlad på en plats. Jessica Clarenbeck är mycket positiv till upplägget.

Stor kartläggning: Det får lärare att stanna i yrket

En negativ bild av läraryrket och den kommande lärarbristen fick forskarlaget att vända fokus. Deras studie visar vad som får lärare att stanna i yrket. ”Tyngdpunkten måste läggas på att förbättra kvarvaron genom att skapa ett hållbart arbetsliv för lärare”, säger doktoranden Jeffrey Casely-Hayford.

10 mest lästa avhandlingarna år 2021

Här är de tio mest lästa avhandlingarna på Skolportens webb förra året.

Lärarens 5 tips: Så arbetar du med stammande elever

90 000 svenskar stammar – av de många barn. Men det är ont om böcker om ämnet som bygger på egna erfarenheter. Här är läraren Tove Selvåg Drotts råd till lärare som har stammande elever.

Föreläsningsserien Läroplanerna i fokus

Läroplanerna i fokus är en föreläsningsserie som handlar om aktuella teman i de ändrade läroplanerna och kursplanerna. Föreläsningarna vänder sig främst till dig som är lärare, men de kan även vara intressanta för dig som är rektor eller skolchef.

”Utvecklingssamtal ledda av elever har stark effekt”

Utvecklingssamtal i skolan är en riskabel tillställning som ibland kantrar. För att få till bra samtal krävs en hel del av både lärare, elev och föräldrar, menar läraren Anna Sterlinger Ahlring.

Då är risken störst att frånvaron i skolan ökar: ”Relationen med lärarna avgörande”

Vid skolstadieövergångar är det störst risk att elever får mer skolfrånvaro, det menar Vera Rolf som är en del av Västerås stads närvaroteam. ”I många fall är det just relationerna med lärarna som gör att eleverna är i skolan och vid en övergång byts oftast lärarna ut”, förklarar hon.

Guide till källkritik för lärare

Varje dag möts vi av information från olika källor och det kan vara svårt att veta om det går att lita på det vi läser och lyssnar till. Källkritik hjälper att avgöra vad som är trovärdigt. Källkritik är också ett redskap för att utveckla källtillit, det vill säga förmågan att identifiera tillförlitliga källor. Med goda kunskaper i ämnet underlättas arbetet med både källkritik och källtillit.

Skolan ska utvecklas genom samarbete – Rektorer och lärare är inte överens om förutsättningarna

Senare års skolutveckling har fokus på en utvecklad samverkan mellan verksamma i skolan och mellan skola och akademi. Ny forskning visar att rektorer och lärare inte är överens om de mest grundläggande villkoren för kvalitet i undervisningen.

“Jag vill att alla elever ska tycka att teknik är roligt”

Ingela Bursjöö, lektor och lärare på Montessoriskolan Elyseum ställer frågor till Hassene Ben Habbouche, som är lärare i teknik och NO på Svartedalsskolan. Hassene har skapat en webbsida om teknik och programmering som andra lärare kan använda och inspireras av i sin undervisning.

Lärarens tips: Aldrig för tidigt att prata om Förintelsen

Det är bra att börja undervisa om Förintelsen redan före årskurs nio – och gärna genom skönlitteraturen. Det menar svenskläraren Jennie Rosén som har flera tips i Lektionsbanken.

Naturvetenskap i förskolan – samma material men olika undervisning?

Det är vanligt att lärare i såväl förskola som skola använder förproducerade material i undervisningen. Elin Erikssons avhandling handlar om vilka möjligheter till lärande som skapas när förskollärare använder materialet Naturvetenskap och teknik för alla (NTA).

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)