Dela:

Hur blir man en bra ledare i klassrummet?

Jonas Nilsson, i början av hösten 2020 utkom din och Martin Karlbergs Handbok i klassrumsledarskap som har rönt stor uppmärksamhet. Varför blev du intresserad av ledarskap?

Jonas Nilsson. Foto: Julia Donka

– När jag spelade fotboll reflekterade jag över olika tränarstilar och märkte att det som fungerar bäst är när tränaren lyckas skapa en förståelse på djupet för övningarna som ska göras. Dessa tankar tog jag med mig när jag för 20 år sedan började arbeta som lärare. Jag jobbade i sju år i ett utsatt område. Det var tufft och jag mötte ”eld med eld”, men märkte snart att det var meningslöst att skälla på utåtagerande elever. Så jag funderade över varför eleven utmanar mig. Finns det något i mitt ledarskap som triggar?

I boken påpekar ni att ledarskap inte bara är en talang, utan något som lärare kan lära sig. Hur vet ni det?

– Mitt eget ledarskap var inte optimalt från början. Dessutom har jag många kollegor som vittnar om samma sak, det vill säga att de blir bättre ledare och lärare med åren.

Forskningsreferenserna är många, men hur mycket av bokens innehåll är baserat på egna erfarenheter?

– Jag har börjat i praktiken och utgår från beprövad erfarenhet. Martin har kompletterat med vad forskningen säger om varför det ledarskap som jag beskriver i boken fungerar.

Hur ser ett bra klassrumsledarskap ut?

– Först och främst ska det vara en lugn och trygg miljö med trevlig stämning, utan mobbning och kränkningar. Det ska vara högt i tak och eleverna ska våga uttrycka sig. När eleverna följer läraren, då är ledarskapet gott.

Ni ger konkreta råd och metoder för hur en lärare kan ta ledarrollen. Vilka är de viktigaste?

– Trygghet, tydlighet och goda relationer är otroligt viktiga förutsättningar. Som lärare ska vi ge eleverna tydliga ramar med konsekvenser och undervisningen ska ha en tydlig riktning. Trovärdighet handlar så klart om att vi måste ha ett kunskapsdjup, men även om att vi ska vara mänskliga och inte vara rädda för sidospår eller att svara på elevernas, ibland perifera, frågor och funderingar.

– Goda relationer skapar vi främst under lektionstid när vi engagerar oss i elevernas kunskapsutveckling och verkligen visar att vi är där för dem. Detta med att stärka relationen är extra viktigt för elever som är misstänksamma mot auktoriteter.

Av Mari Edman


SKOLPORTEN NR 6 2020

Skolporten nr 6/2020.

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 6/2020, ute nu!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

PSST. Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Vi har en ny uppdaterad app! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-01-26 14:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Komplex vardag präglar lärarrollen

Lärarnas ledarroll handlar om att hantera komplexa situationer där olika men lika viktiga intressen stundom krockar. "En balansgång”, säger Maria Olsson som i en forskningscirkel studerat lärarnas syn på sin egen ledarroll.

Arbetsglädjen stark drivkraft hos lärare

Anna-Carin Bredmar har studerat läraryrkets positiva sidor. ”Lärarna beskriver glädjen som en funktion i yrket, en kraft som skapar möjligheter och utveckling”, säger hon.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Din första matematiklektion – i skolår 1

I den här resursen är det du som lär dig om barnen. Lektionen kan givetvis upprepas många gånger och eleverna kommer att göra ny val varje gång. Om du arbetar i F-klass har du underlag för flera veckor!

Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI)

I den här systematiska kartläggningen beskrivs undervisning i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) som adresseras inom ramen för forskningsstudier. Syftet är att ge lärare kunskap om och inspiration till undervisningen.

En lärplattform som både stöttar i vardagen och utvecklar dig som lärare

Vi behöver alla lära om och lära nytt ibland. Och det livslånga lärandet är betydelsefullt både för dig som individ men också för att organisationer ska klara av förändringar i samhället. I Helsingborg finns sen en tid lärplattformen Hbg Learns där all utbildning finns samlad på en plats. Jessica Clarenbeck är mycket positiv till upplägget.

De lär sig konsten att läsa visuellt

I drygt två år har de båda lärarna drivit forsknings- och utvecklingsprojektet ”Läsning med bilden som resurs” på Eriksdalsskolan på Södermalm. De har låtit eleverna se, analysera och skriva om bilder regelbundet. ”Vilken lyx att verkligen få grotta ner sig”, säger läraren Mia-Lena Gusterman.

Forskaren: Detta får lärarna att stanna

Arbetshälsa, motivation och stöd från kollegorna. Det är faktorer som kan få lärare att stanna i jobbet, enligt ny forskning från Karolinska institutet. ”Det här är en arbetsgrupp där man kräver mycket men som man inte värnar om”, säger doktoranden Jeffrey Casely-Hayford.

Stor kartläggning: Det får lärare att stanna i yrket

En negativ bild av läraryrket och den kommande lärarbristen fick forskarlaget att vända fokus. Deras studie visar vad som får lärare att stanna i yrket. ”Tyngdpunkten måste läggas på att förbättra kvarvaron genom att skapa ett hållbart arbetsliv för lärare”, säger doktoranden Jeffrey Casely-Hayford.

10 mest lästa avhandlingarna år 2021

Här är de tio mest lästa avhandlingarna på Skolportens webb förra året.

Lärarens 5 tips: Så arbetar du med stammande elever

90 000 svenskar stammar – av de många barn. Men det är ont om böcker om ämnet som bygger på egna erfarenheter. Här är läraren Tove Selvåg Drotts råd till lärare som har stammande elever.

”Utvecklingssamtal ledda av elever har stark effekt”

Utvecklingssamtal i skolan är en riskabel tillställning som ibland kantrar. För att få till bra samtal krävs en hel del av både lärare, elev och föräldrar, menar läraren Anna Sterlinger Ahlring.

Föreläsningsserien Läroplanerna i fokus

Läroplanerna i fokus är en föreläsningsserie som handlar om aktuella teman i de ändrade läroplanerna och kursplanerna. Föreläsningarna vänder sig främst till dig som är lärare, men de kan även vara intressanta för dig som är rektor eller skolchef.

Då är risken störst att frånvaron i skolan ökar: ”Relationen med lärarna avgörande”

Vid skolstadieövergångar är det störst risk att elever får mer skolfrånvaro, det menar Vera Rolf som är en del av Västerås stads närvaroteam. ”I många fall är det just relationerna med lärarna som gör att eleverna är i skolan och vid en övergång byts oftast lärarna ut”, förklarar hon.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser