Dela:

Hur blir man en bra ledare i klassrummet?

Jonas Nilsson, i början av hösten 2020 utkom din och Martin Karlbergs Handbok i klassrumsledarskap som har rönt stor uppmärksamhet. Varför blev du intresserad av ledarskap?

Jonas Nilsson. Foto: Julia Donka

– När jag spelade fotboll reflekterade jag över olika tränarstilar och märkte att det som fungerar bäst är när tränaren lyckas skapa en förståelse på djupet för övningarna som ska göras. Dessa tankar tog jag med mig när jag för 20 år sedan började arbeta som lärare. Jag jobbade i sju år i ett utsatt område. Det var tufft och jag mötte ”eld med eld”, men märkte snart att det var meningslöst att skälla på utåtagerande elever. Så jag funderade över varför eleven utmanar mig. Finns det något i mitt ledarskap som triggar?

I boken påpekar ni att ledarskap inte bara är en talang, utan något som lärare kan lära sig. Hur vet ni det?

– Mitt eget ledarskap var inte optimalt från början. Dessutom har jag många kollegor som vittnar om samma sak, det vill säga att de blir bättre ledare och lärare med åren.

Forskningsreferenserna är många, men hur mycket av bokens innehåll är baserat på egna erfarenheter?

– Jag har börjat i praktiken och utgår från beprövad erfarenhet. Martin har kompletterat med vad forskningen säger om varför det ledarskap som jag beskriver i boken fungerar.

Hur ser ett bra klassrumsledarskap ut?

– Först och främst ska det vara en lugn och trygg miljö med trevlig stämning, utan mobbning och kränkningar. Det ska vara högt i tak och eleverna ska våga uttrycka sig. När eleverna följer läraren, då är ledarskapet gott.

Ni ger konkreta råd och metoder för hur en lärare kan ta ledarrollen. Vilka är de viktigaste?

– Trygghet, tydlighet och goda relationer är otroligt viktiga förutsättningar. Som lärare ska vi ge eleverna tydliga ramar med konsekvenser och undervisningen ska ha en tydlig riktning. Trovärdighet handlar så klart om att vi måste ha ett kunskapsdjup, men även om att vi ska vara mänskliga och inte vara rädda för sidospår eller att svara på elevernas, ibland perifera, frågor och funderingar.

– Goda relationer skapar vi främst under lektionstid när vi engagerar oss i elevernas kunskapsutveckling och verkligen visar att vi är där för dem. Detta med att stärka relationen är extra viktigt för elever som är misstänksamma mot auktoriteter.

Av Mari Edman


SKOLPORTEN NR 6 2020

Skolporten nr 6/2020.

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 6/2020, ute nu!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

PSST. Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Vi har en ny uppdaterad app! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-01-26 14:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Komplex vardag präglar lärarrollen

Lärarnas ledarroll handlar om att hantera komplexa situationer där olika men lika viktiga intressen stundom krockar. "En balansgång”, säger Maria Olsson som i en forskningscirkel studerat lärarnas syn på sin egen ledarroll.

Arbetsglädjen stark drivkraft hos lärare

Anna-Carin Bredmar har studerat läraryrkets positiva sidor. ”Lärarna beskriver glädjen som en funktion i yrket, en kraft som skapar möjligheter och utveckling”, säger hon.

Med “Min skola” vill Gunilla och Charlott förklara så alla förstår

Lärarna Gunilla Jönsson och Charlott Everberg  arbetar tillsammans med innovationspiloten Min skola. Pilotens mål är att ta fram ett digitalt material som ska underlätta för elever och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska att få information om hur saker som till exempel skolplikt, utvecklingssamtal och ledighet fungerar i skolan.

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Med rätt läxa blir skolarbetet mer rättvist

Att utforma en läxa är ett designarbete som kräver att läraren funderar på läxan inför, under och efter att den är gjord. Jöran Petersson, docent i matematikens didaktik vid Malmö universitet, är en av forskarna bakom en ny rapport om hur läxor fungerar.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

Gruppdiskussioner ökar elevernas lärande

Smågruppsdiskussioner kan öka elevernas möjligheter att lära sig det som är målet för lektionen. En viktig förutsättning är att smågruppsdiskussionerna är planerade och integrerade i helklassundervisningen. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Dessa är fördelarna med tjänstetelefoner för lärare

I en pågående undersökning från Ifous erbjuder endast 11 procent av de tillfrågade rektorerna tjänstetelefoner till sina medarbetare. Samtidigt vittnar många lärare och rektorer som har tjänstetelefon om smidigare samarbete, ökad säkerhet och personlig integritet, och förbättrad arbetsvardag överlag.

Hur kan vi utveckla grit hos elever?

Motivation är avgörande för att nå resultat och kämpa vidare. Den särskilda sortens motivation grit är det många inom skola som vill lära sig att utveckla och förstå sig på. Andreia Balan och Helsingborgs stads skolor har varit med och genomfört en studie där 130 elever i sjunde klass fick lära sig mer om grit genom medveten övning. Studien jämförde synsätt, prestationer och beteende hos eleverna och visar på en viss beteendeförändring hos eleverna.

“Lärare behöver kunna förstå, värdera och använda forskning”

Forskning kan bidra till att utveckla undervisningen och ger lärare argument för vägval och prioriteringar. Men vad krävs för att kunna förstå, värdera och använda forskning? Lärtorget har pratat med Sven Persson, professor i pedagogik, som skrivit en bok om forskningslitteracitet.

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Forskning: Rektorer som bryr sig om lärarna blir framgångsrika

Rektorer som på riktigt litar till och lyssnar på lärarna är de bästa skolledarna. Det menar ledarskapsforskaren Thomas E Blom, doktor i pedagogik som undervisar blivande rektorer vid Karlstad universitet.

Forskaren: Så vinner rektorer lärarnas respekt

Det är det mellanmänskliga som skapar tillit mellan lärare och rektor. Här har organisatoriska modeller ingen som helst betydelse, enligt Thomas Blom, doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstad universitet.

Forskaren: Så vinner rektorer lärarnas respekt

Det är det mellanmänskliga som skapar tillit mellan lärare och rektor. Här har organisatoriska modeller ingen som helst betydelse, enligt Thomas Blom, doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstad universitet.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser