Dela:

Hur förebygger skolan kränkningar?

Hallå där, Ylva Odenbring! Du är forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet och har nyligen avslutat ett forskningsprojekt om elevperspektiv på våld, trakasserier och kränkningar i skolan.

Ylva Odenbring. Foto: Peter Nilsson

Varför valde du elevperspektivet?

– Jag och mitt forskarteam såg att det fanns ett tomrum i forskningen gällande just detta och ville ge eleverna en röst. I projektet har vi intervjuat ett hundratal niondeklassare på fyra skolor i olika delar av landet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi har identifierat tre teman. Ett är skojbråk mellan pojkar, det vill säga en verbal tuff jargong som även kan ta sig fysiska uttryck i form av knuffar och hårda knytnävsslag. Gränsen mellan skämt och allvar är hårfin, även om eleverna hävdar att de vet var den går – och därför kan det ibland vara svårt att säga ifrån. Ett annat tema är sexuella trakasserier mot flickor. Sådana kan också vara svåra att konfrontera, till exempel när en kille skriker ”hora” till en grupp flickor som inte förstår till vem det är adresserat. Det tredje är vardagsrasism mot elever med utländsk bakgrund. Eleverna som uttrycker rasistiska åsikter beskriver en tydlig vi och dom-syn.

Hur påverkar dessa trakasserier och kränkningar utsatta elever?

– Flickor som berättar om sexuella trakasserier tycker att det är jobbigt och frustrerande. Till exempel om de får kommentarer om sina kläder kan de välja att inte ha dem på sig igen. Även elever som utsätts för rasism mår jättedåligt. De utsatta behöver få stöd och eleverna själva uttrycker att det behöver bli en tydlig påföljd för dem som gör fel.

I boken Hot och våld i skolvardagen: att förstå och hjälpa utsatta elever (Natur & Kultur), beskriver du och din kollega Thomas Johansson hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. Vilka är dina bästa tips?

– Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna. Ta eleverna på allvar, lyssna och agera direkt. Eleverna vill berätta och de vänder sig till den som de vet gör något åt problemet. Det är också viktigt att arbeta med kamratrelationer och skapa bättre samhörighet bland eleverna.

Av Mari Edman


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 5/2020, ute 22/10!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

PSST. Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Vi har en ny uppdaterad app! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2020-11-17 13:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolan vanligaste arenan för vardagsvåld

Vedertagna antimobbningsmodeller minskar inte problemen i skolorna. Paula Larssons forskning visar också att det som i skolan ofta definieras som ”kränkande behandling”, upplevs som ”vardagsvåld” av den breda allmänheten.  

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.

Huvudmän i skolan lär sig användarcentrerad utveckling

Att utgå från användarnas behov i utvecklingen av skolans digitalisering. Det är målet för sju huvudmän som deltar i en helt ny SKR-utbildning med start i oktober 2021.

Elevers perspektiv på läsning i grundskola och fritidshem

Att lära elever att läsa är något som ofta ses som en huvuduppgift i skolans tidiga år. Under senare år har även fritidshem kommit att lyftas fram som en viktig arena för elevers läsutveckling. I denna text undersöks hur elever beskriver läsningens funktion och roll i skola och fritidshem. (pdf)  

​Ny forskning – så vill skolledare själva förbättra sin arbetsmiljö

I den nu aktuella rapporten föreslås åtgärder för att förbättra skolledares arbetsmiljö. Det är intervjuer med de deltagande skolledarna som ligger till grund för förslagen. Forskarna bedömer att förslagen kan främja skolledares hälsa och förbättra förutsättningarna för ledarrollen, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever. 

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Ny kurs ska minska skolfrånvaro och motverka hemmasittande

Örebro universitet lanserar en ny kurs för skolpersonal, socionomer och andra som kommer i kontakt med barn och unga som inte går till skolan.

Forskning slår fast: Skolmaten har bidragit till bättre hälsa

Att man som barn får skolmat kan bidra till bättre hälsa, utbildning och på sikt inkomster. Det visar en ny studie som forskare från Lunds universitet har varit med och tagit fram.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Alla elever har rätt till ledning och stimulans i skolan för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling utifrån sina förutsättningar. För vissa elever kan det innebära extra anpassningar eller särskilt stöd. Här hittar du information om regelverket kring extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Det börjar med vardags­orden

I förskolan Fölungen börjar barnen bekanta sig med skrivandet redan som ettåringar. ”Meningsfullhet, lust och intresse måste vara det som styr”, säger förskolläraren Eva-Lotta Hallindemo.

Läsning är bättre än lyssning

Barn behöver läsa mer, men framför allt behövs träning i att avkoda ord och meningar. Det gäller för många nyanlända – men också för många som är födda här, säger Tomas Riad, språkforskare och ledamot av Svenska Akademien.

Forskar om våld mot barn

Högskolan i Skövde jobbar med ett projekt som heter Skolsköterskors erfarenhet av våld. Vilket i längden handlar om att se vem som utsätts för barnmisshandel. Nu pågår en studie vars syfte är att beskriva och jämföra skolsköterskors erfarenheter av att misstänka, identifiera och rapportera våld mot barn.

Ny bok sätter fokus på genus och professioner

Tandläkaren ska gärna vara man. Yrkeskvinnor förutsätts vara mer empatiska. I en ny bok diskuteras föreställningar och förväntningar som fortfarande finns kring olika professioner och hur viktigt det är att vi pratar om genus i förhållande till yrken.

Instrument för att skatta språkfärdigheter hos barn med autism

I en ny studie undersökts det norska instrumentet Tidig Registrering av Språkutveckling, TRAS, utvecklat för att bedöma språkkunskaper hos barn i förskoleålder.

Lågstadieläraren: Lästräning bör ske i begränsad mängd

En av lågstadielärarnas viktigaste utmaningar är läs- och skrivträning. Men hur mycket tid kan man lägga på det? Och hur avgörande är klasstorleken för att det går vägen? Lågstadieläraren Louise Kärrhage ser daglig lästräning som en framgångsfaktor. Men för det behöver hon föräldrarnas hjälp.

Skolportens digitala kurser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Hon forskar om heteronormativa lekar

Lena Sotevik är nydisputerad med sin avhandling ”Barbiebröllop och homohundar. Barn och barndomar i relation till queerhet och (hetero)normativa livslinjer”.

The pandemic put the pressure on school technology leaders. What did they learn?

More off-campus broadband access. New ways of engaging with families. Growing concerns over digital equity and the silos that exist within school systems. These are some of the trends that emerged in a recent survey of district technology leaders.

3 keys to more effective collaboration in an Inclusive classroom

Strategies general and special education teachers can use to clearly communicate to all students that they are equal partners.

Det börjar med vardags­orden

I förskolan Fölungen börjar barnen bekanta sig med skrivandet redan som ettåringar. ”Meningsfullhet, lust och intresse måste vara det som styr”, säger förskolläraren Eva-Lotta Hallindemo.

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.