Dela:

Hur förebygger skolan kränkningar?

Hallå där, Ylva Odenbring! Du är forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet och har nyligen avslutat ett forskningsprojekt om elevperspektiv på våld, trakasserier och kränkningar i skolan.

Ylva Odenbring. Foto: Peter Nilsson

Varför valde du elevperspektivet?

– Jag och mitt forskarteam såg att det fanns ett tomrum i forskningen gällande just detta och ville ge eleverna en röst. I projektet har vi intervjuat ett hundratal niondeklassare på fyra skolor i olika delar av landet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi har identifierat tre teman. Ett är skojbråk mellan pojkar, det vill säga en verbal tuff jargong som även kan ta sig fysiska uttryck i form av knuffar och hårda knytnävsslag. Gränsen mellan skämt och allvar är hårfin, även om eleverna hävdar att de vet var den går – och därför kan det ibland vara svårt att säga ifrån. Ett annat tema är sexuella trakasserier mot flickor. Sådana kan också vara svåra att konfrontera, till exempel när en kille skriker ”hora” till en grupp flickor som inte förstår till vem det är adresserat. Det tredje är vardagsrasism mot elever med utländsk bakgrund. Eleverna som uttrycker rasistiska åsikter beskriver en tydlig vi och dom-syn.

Hur påverkar dessa trakasserier och kränkningar utsatta elever?

– Flickor som berättar om sexuella trakasserier tycker att det är jobbigt och frustrerande. Till exempel om de får kommentarer om sina kläder kan de välja att inte ha dem på sig igen. Även elever som utsätts för rasism mår jättedåligt. De utsatta behöver få stöd och eleverna själva uttrycker att det behöver bli en tydlig påföljd för dem som gör fel.

I boken Hot och våld i skolvardagen: att förstå och hjälpa utsatta elever (Natur & Kultur), beskriver du och din kollega Thomas Johansson hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. Vilka är dina bästa tips?

– Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna. Ta eleverna på allvar, lyssna och agera direkt. Eleverna vill berätta och de vänder sig till den som de vet gör något åt problemet. Det är också viktigt att arbeta med kamratrelationer och skapa bättre samhörighet bland eleverna.

Av Mari Edman


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 5/2020, ute 22/10!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

PSST. Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Vi har en ny uppdaterad app! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2020-11-17 13:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolan vanligaste arenan för vardagsvåld

Vedertagna antimobbningsmodeller minskar inte problemen i skolorna. Paula Larssons forskning visar också att det som i skolan ofta definieras som ”kränkande behandling”, upplevs som ”vardagsvåld” av den breda allmänheten.  

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Stärk elevernas delaktighet och inflytande

Ett aktivt elevinflytande bidrar både till skolans utveckling och elevernas lärande. Nu finns ett nytt stödmaterial till rektorer som handlar om att stärka elevernas delaktighet och inflytande i utbildningen.

Idéer för livet satsar på förskoleforskning

Uppsala universitets Barn och BabyLab får 1,5 mkr för förskoleforskning. Syftet är att främja tvärgående kunskap om barns utveckling, effekten av olika pedagogiska metoder samt hur föräldrar på bästa sätt kan engageras i sina barns utveckling och lärande.

Stöd för att göra ämnet idrott och hälsa mer tillgängligt

Lärare i ämnet idrott och hälsa har efterfrågat mer kunskap om hur de kan göra lärmiljön mer tillgänglig. Särskilt för elever som möter svårigheter i det sociala samspelet. Därför har Skolforskningsinstitutet, tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten, tagit fram en forskningsöversikt med den inriktningen.

Med levlandet som mål

Att lära tillsammans innebär att vi höjer vår kompetens och därmed säkerställer en hög kvalitet för barnen. För det behöver vi kunskap, motivation och en förmåga att kunna tillämpa kunskaperna. Utgångspunkten för ett kollegialt lärande inom såväl förskola som skola är att det behöver vila på vetenskaplig och beprövad grund och att det är ett arbete vi gör tillsammans, skriver Tone Försund, beteendevetare och dramapedagog.

Forskarintervju: Stärk elevernas självtillit

Förmedla till de elever som behöver anpassningar att de är lika mycket värda som de som inte behöver anpassningar. Tänk på att även anpassa och kommunicera betygskriterierna. Och låt alltid elever som är i behov av särskilt stöd göra sina röster hörda – det gynnar alla.

Dagens kunskapssyn försvårar skolans demokratiuppdrag

När det främsta målet med skolan är att förse unga med kunskaper för deras kommande yrkesliv hamnar skolans demokratifostrande uppdrag i bakgrunden. Det visar en avhandling av Hanna Ahrenby, som forskat om förutsättningar för arbetet med skolans värdegrund i grundskolans bildundervisning.

Alternativ till prao

Hur kan skolan arbeta med prao när arbetslivet inte kan ta emot elever?  Det är en fråga som många skolor ställer sig i spåren av Coronapandemin.Ung Företagsamhet har därför arbetat fram konceptet Digital Prao som förslag på ett alternativt praoupplägg, om det skulle vara så att ordinarie prao inte går att genomföra i länets kommuner i vår.

Lärarna tog hjälp av e-sporten för att undervisa online

​E-sportproffs, Youtuber eller fysikprofessor? Skillnaden kan vara mindre än du tror; åtminstone när det gäller den tekniska utrustning som används för att interagera med följarna – eller i det här fallet studenterna.

Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken

Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.

”Det viktigaste är att lära för livet”

Omsorg och trygghet är grundläggande för alla elevers trivsel, inte minst för barnen i grundsärskolan. På Olympiaskolan i Vallentuna uppmuntrar man också eleverna att våga ta risker – och samtidigt upptäcka sig själva.

Digitala möten: nya vanor kräver nya rutiner

Det är väldigt mycket som är annorlunda just nu och samtidigt viktigt att vi fortsätter hålla samma höga kvalitet i vårt arbete. Möten kan ju bli nog så röriga under de bästa omständigheter och därför tänker jag att det är bra med lite punkter att tänka på när vi nu håller så många möten som möjligt över nätet.

Forskaren om tidiga betyg: ”Politikerna har inte lyssnat på oss”

Snart kan de skolor som vill ge sina elever betyg redan i årskurs 4. Betygsforskaren Christian Lundahl är kritisk till de nya bestämmelserna och att frågan används som en bricka i det politiska spelet.

Så lär man elever att skilja på ”sin” och ”deras”

Det händer att Charlotta Hemlin snöar in sig totalt på grammatik. Ett område som kan få henne att fastna är possessiva reflexiva pronomen, där det finns ett undantag som frångår den vanliga tumregeln – vilket brukar ställa till det.

Avhandling om lek utanför skolan i digitala gemenskaper utsedd till Skolportens favorit

Digitaliseringen har förändrat barns lek. Många barns lärande i leken sker i en hybrid verklighet, där det fysiska och det digitala är så sammanflätat att det inte längre är fruktbart att separera dem. Det konstaterar Marina Wernholm som forskat om lek utanför skolan i digitala gemenskaper. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Tillgänglig på webben 6–27 april

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Webbkonferens för dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Välkommen!

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken

Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.