Forskning

Hur förebygger skolan kränkningar?

Hallå där, Ylva Odenbring! Du är forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet och har nyligen avslutat ett forskningsprojekt om elevperspektiv på våld, trakasserier och kränkningar i skolan.

Ylva Odenbring. Foto: Peter Nilsson

Varför valde du elevperspektivet?

– Jag och mitt forskarteam såg att det fanns ett tomrum i forskningen gällande just detta och ville ge eleverna en röst. I projektet har vi intervjuat ett hundratal niondeklassare på fyra skolor i olika delar av landet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi har identifierat tre teman. Ett är skojbråk mellan pojkar, det vill säga en verbal tuff jargong som även kan ta sig fysiska uttryck i form av knuffar och hårda knytnävsslag. Gränsen mellan skämt och allvar är hårfin, även om eleverna hävdar att de vet var den går – och därför kan det ibland vara svårt att säga ifrån. Ett annat tema är sexuella trakasserier mot flickor. Sådana kan också vara svåra att konfrontera, till exempel när en kille skriker ”hora” till en grupp flickor som inte förstår till vem det är adresserat. Det tredje är vardagsrasism mot elever med utländsk bakgrund. Eleverna som uttrycker rasistiska åsikter beskriver en tydlig vi och dom-syn.

Hur påverkar dessa trakasserier och kränkningar utsatta elever?

– Flickor som berättar om sexuella trakasserier tycker att det är jobbigt och frustrerande. Till exempel om de får kommentarer om sina kläder kan de välja att inte ha dem på sig igen. Även elever som utsätts för rasism mår jättedåligt. De utsatta behöver få stöd och eleverna själva uttrycker att det behöver bli en tydlig påföljd för dem som gör fel.

I boken Hot och våld i skolvardagen: att förstå och hjälpa utsatta elever (Natur & Kultur), beskriver du och din kollega Thomas Johansson hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. Vilka är dina bästa tips?

– Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna. Ta eleverna på allvar, lyssna och agera direkt. Eleverna vill berätta och de vänder sig till den som de vet gör något åt problemet. Det är också viktigt att arbeta med kamratrelationer och skapa bättre samhörighet bland eleverna.

Av Mari Edman

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 5/2020, ute 22/10!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera

PSST. Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Vi har en ny uppdaterad app! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2020-11-17 13:42 av Moa Duvarci Engman

Relaterat

Skolan vanligaste arenan för vardagsvåld

Vedertagna antimobbningsmodeller minskar inte problemen i skolorna. Paula Larssons forskning visar också att det som i skolan ofta definieras som ”kränkande behandling”, upplevs som ”vardagsvåld” av den breda allmänheten.  

Intervju

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Intervju

Månadens forskare – Kristin Ungerberg

”Den viktigaste drivkraften för att forska är att vara nyfiken och ställa nya frågor samt att våga vara kritisk mot sig själv och kunna ta andras kritiska frågor. Det behövs också en god portion tålamod och noggrannhet.” Det säger Kristin Ungerberg som efter många år som förskollärare började forska och numera kan titulera sig lektor i pedagogiskt arbete.

Forskning

AI i skolan – fusk eller verklighetsanpassning?

Den senaste tiden har debatten inom skolan varit intensiv vad gäller användandet av AI i klassrummet. Är det fusk eller inte? Jimmy Jaldemark, docent i pedagogik vid Mittuniversitetet, menar att frågan är felställd och att fokus i stället bör ligga på hur tekniken kan bidra till elevernas lärande.

Forskning

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Forskning

Matematiska begreppen som ställer till det för eleverna

De flesta lärare, lärarstudenter och elever kan inte ge exempel på när man använder de matematiska begreppen median och typvärde. ”För att skapa en djupgående förståelse måste läraren ta sig tid att prata om begreppen med sina elever”, säger forskaren Karin Kihlblom Landtblom.

Forskning

Samarbete ger rum för kreativitet

Skolan är i dag så detaljstyrd att det finns lite utrymme för kreativitet, till och med i de estetiska ämnena. Det anser Eva Hoff, docent vid Lunds universitet, som forskar om kreativitetens villkor i skolans värld.

Forskning

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Forskning

Framgångsrika anpassningar behöver följa med vid övergångar

Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.

Forskning

Forskningsutblick: Insatser för barn och ungdomar med dövblindhet

I studien har forskare undersökt vilka habiliterings- och rehabiliteringsinsatser för barn och ungdomar med dövblindhet som finns beskrivna i internationellt publicerade forskningsartiklar.

Forskning

Ny gästprofessor vill lära av det förflutna för en bättre framtid

Han har i mer än 30 år undervisat i historia och i sin forskning är han intresserad av att koppla samman det förflutna – med både nutid och framtid. Under majmånad är Jörg van Norden, professor i historiedidaktik, ny gästprofessor vid Örebro universitet.

Forskning

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Forskning

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Forskning

Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Forskning

Ryssland talar om barns bästa och dödar barn i Ukraina – så går det ihop

Politiskt tal om att ”värna barnen” gäller ofta bara vissa barn. Ryssland är ett tydligt exempel på det. Där talas om ”barns bästa” – samtidigt som barn bombas, dödas och tas från sina föräldrar i grannlandet Ukraina. Det kan verka som en paradox men är det inte, enligt forskaren Maria Brock.

Forskning

”Klivet ut i klassrummet från studierna ska inte vara för stort”

Margita Rönngren och Malin Öberg vid Institutionen för språkstudier har båda lång erfarenhet av att arbeta inom skolan – tillsammans arbetar de för att vidareförmedla ny kunskap till grundskolelärare, samtidigt som de tar med sig insikter från skolan till universitetets undervisning och forskning.