Dela:

Hur förebygger skolan kränkningar?

Hallå där, Ylva Odenbring! Du är forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet och har nyligen avslutat ett forskningsprojekt om elevperspektiv på våld, trakasserier och kränkningar i skolan.

Ylva Odenbring. Foto: Peter Nilsson

Varför valde du elevperspektivet?

– Jag och mitt forskarteam såg att det fanns ett tomrum i forskningen gällande just detta och ville ge eleverna en röst. I projektet har vi intervjuat ett hundratal niondeklassare på fyra skolor i olika delar av landet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi har identifierat tre teman. Ett är skojbråk mellan pojkar, det vill säga en verbal tuff jargong som även kan ta sig fysiska uttryck i form av knuffar och hårda knytnävsslag. Gränsen mellan skämt och allvar är hårfin, även om eleverna hävdar att de vet var den går – och därför kan det ibland vara svårt att säga ifrån. Ett annat tema är sexuella trakasserier mot flickor. Sådana kan också vara svåra att konfrontera, till exempel när en kille skriker ”hora” till en grupp flickor som inte förstår till vem det är adresserat. Det tredje är vardagsrasism mot elever med utländsk bakgrund. Eleverna som uttrycker rasistiska åsikter beskriver en tydlig vi och dom-syn.

Hur påverkar dessa trakasserier och kränkningar utsatta elever?

– Flickor som berättar om sexuella trakasserier tycker att det är jobbigt och frustrerande. Till exempel om de får kommentarer om sina kläder kan de välja att inte ha dem på sig igen. Även elever som utsätts för rasism mår jättedåligt. De utsatta behöver få stöd och eleverna själva uttrycker att det behöver bli en tydlig påföljd för dem som gör fel.

I boken Hot och våld i skolvardagen: att förstå och hjälpa utsatta elever (Natur & Kultur), beskriver du och din kollega Thomas Johansson hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. Vilka är dina bästa tips?

– Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna. Ta eleverna på allvar, lyssna och agera direkt. Eleverna vill berätta och de vänder sig till den som de vet gör något åt problemet. Det är också viktigt att arbeta med kamratrelationer och skapa bättre samhörighet bland eleverna.

Av Mari Edman


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 5/2020, ute 22/10!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

PSST. Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Vi har en ny uppdaterad app! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2020-11-17 13:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolan vanligaste arenan för vardagsvåld

Vedertagna antimobbningsmodeller minskar inte problemen i skolorna. Paula Larssons forskning visar också att det som i skolan ofta definieras som ”kränkande behandling”, upplevs som ”vardagsvåld” av den breda allmänheten.  

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Professor Liisa Keltikangas-Järvinen: Nya undervisningsmetoder för oss i rasande fart mot ett klassamhälle där alla inte får plats

Enligt läroplanen ska barn redan i skolan lära sig svårdefinierbara färdigheter för arbetslivet. En av dem är självstyrning som i värsta fall leder till att bara barn från resursstarka familjer klarar sig.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Med “Min skola” vill Gunilla och Charlott förklara så alla förstår

Lärarna Gunilla Jönsson och Charlott Everberg  arbetar tillsammans med innovationspiloten Min skola. Pilotens mål är att ta fram ett digitalt material som ska underlätta för elever och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska att få information om hur saker som till exempel skolplikt, utvecklingssamtal och ledighet fungerar i skolan.

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Bokblogg: Skolutveckling för hållbart lärande – teoretiska och praktiska perspektiv

Med utgångspunkten att ”skolor är tillväxtplatser för människor och inte i första hand resultatproducerande enheter” presenterar författarna till boken en holistisk syn på skolutveckling med exempel från ett interaktivt skolutvecklingsprojekt, där de har samarbetat med två skolor. Om du tycker om att betrakta skolan ur ett helhetsperspektiv, så är boken givande läsning, skriver recensenten Mari Rex.

Nya studenter dåligt förberedda för akademisk engelska

Nya studenter på högskolan har svårare med den engelska kurslitteraturen än som tidigare varit känt. Över hälften tycker att engelskan är jobbig och vissa får rentav ångest av den, visar ny forskning. ”Gymnasieskolorna måste bli bättre på att förbereda eleverna på vad som väntar”, säger Linda Eriksson vid Örebro universitet.

Bedömningar i skolan – så kan de bli bättre för eleverna

Bedömningar i klassrummet är viktiga för att sätta betyg, men också för att anpassa undervisningen. Men lärare och elever måste kunna påverka utformningen för att bedömningen ska bli ett fungerande redskap, enligt en avhandling.  

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Skolledarnas bortglömda arbetsmiljö i fokus för ny forskning

Hur ser egentligen ett hållbart ledarskap ut? Och hur kan relationen till arbetsgivarna förändras och förbättras? Det är två ämnen som forskarna tar upp när de nu går vidare med sin forskning om skolledares arbetsförutsättningar.

Stötta barns muntliga berättande i förskolan

Att kunna berätta så att det blir begripligt för andra handlar om att bli lyssnad på och att förstå sig själv och sin omvärld. Därför behöver förskollärare stötta barnen i deras muntliga berättande. Det menar Agneta Pihl, som nyligen har disputerat vid Göteborgs universitet.

Utvecklar stöd till komvuxelever som studerar på distans

”Jag behöver det här. Jag är så van att slita med skolan på grund av min läs- och skrivproblematik. Sedan jag började utbildningen så har jag utvecklats och vågar prova nya saker”, säger en av de elever som varje morgon dyker upp på Studielänken.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer