Dela:

Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Lina Lago. Foto: NiclasFasth

Lina Lago. Foto: Niclas Fasth

Hallå där Lina Lago! Du är forskare vid Linköpings universitet och har tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem. Varför?

– Vi kände att arbetet med elevernas relationer togs lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Därför ville vi visa på komplexiteten i det arbetet: Det finns ingen standardmodell, utan lärarna måste ha fingertoppskänsla. Det kräver gedigna kunskaper.

Ett återkommande tema i boken är utanförskap. Hur kan personalen motverka det?

– Det är viktigt att se utanförskapet som en process i stället för att lägga skulden på barnen. Det är så lätt att tänka att någon hamnar utanför för att den gör si eller så eller för att någon är elak. Men vi kan inte göra så mycket åt hur någon är. Däremot kan vi jobba med sociala miljöer och processer, fånga upp det som är positivt och stärka eleverna i det.

Vad innebär det i praktiken?

– Att man behöver vara närvarande som vuxen. Vi har beskrivit ett fall där två pojkar gjorde en tredje till sin hantlangare, men läraren gick bara förbi en gång och sa åt dem att inte kasta sand på varandra. Om man som vuxen är med och ser situationen skulle man kunna ta på sig den tredje pojkens uppgifter och styra leken i en annan riktning.

Hur ska lärarna kunna vara närvarande i stora barngrupper?

– Det är viktigt att jobba i arbetslag, så att någon kan ha översiktskollen medan någon annan deltar i aktiviteterna. Genom att samtala om relationerna kan man få en gemensam förståelse för hierarkierna i gruppen och jobba för att platta ut dem. Det går till exempel att ordna aktiviteter som någon som är utanför är bra på och där alla får vara med.

Ni skriver även att digitala verktyg kan skapa relationer. Hur då?

– Digitala aktiviteter kan få elever som normalt inte leker med varandra att samlas kring ett gemensamt intresse. Det finns också exempel på att de har gett status åt barn som annars inte har det. Och när det händer något på sociala medier kan fritidshemmet behöva hantera det – om man bara förbjuder tekniken får barnen inte utrymme att prata om de sakerna.

Av Staffan Eng

Foto: Niclas Fasth


Skolporten nr 5 2021 liten

Skolporten nr 5 2021.

Skolportens magasin – nytt nr ute nu!

Tema: DEMOKRATI

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-11-16 16:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-11-18 19:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Med ett vänligt vägledande får fritidshemmets pedagoger barnen att vilja göra det som är önskvärt utifrån planering och läroplan. Det visar Linnéa Holmberg som undersökt vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem.

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Lika värde nr 4, 2022

De flesta som arbetar i förskola eller skola möter barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, med eller utan diagnos. I nummer 4 av SPSM:s tidning Lika värde kan du läsa om hur en gymnasieskola och två kommuner gjort satsningar för att förbättra lärmiljön och undervisningen, bland annat för elever med NPF.

Verktyg för arbetet med alla elevers lärande, utveckling och hälsa

På vilket sätt stödjer ert lokala utvecklingsarbete alla elevers lärande, utveckling och hälsa? Och hur syns det i er verksamhet? Här får du som arbetar som rektor eller skolchef ett verktyg för att utveckla arbetet med att leda och organisera skolutveckling som främjar alla elevers lärande, utveckling och hälsa, och där elevhälsoarbetet har en central roll.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Med rätt läxa blir skolarbetet mer rättvist

Att utforma en läxa är ett designarbete som kräver att läraren funderar på läxan inför, under och efter att den är gjord. Jöran Petersson, docent i matematikens didaktik vid Malmö universitet, är en av forskarna bakom en ny rapport om hur läxor fungerar.

Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Forskare och kommuner storsatsar på undervisningen i anpassad skola

Hur kan undervisning se ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning? Hur vidareutvecklar man ett meningsfullt lärande för elever i anpassad skola? Nu startar sju skolhuvudmän, i samverkan med forskare från två lärosäten och forskningsinstitutet Ifous, ett nytt program som ska öka insikterna om kunskapsuppdraget i anpassad skola.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

”Det blir ett så normaliserat sätt att vara, att de inte tänker på det som sexuella trakasserier”

Nästan alla elever är utsatta, på något sätt, av det vi vuxna skulle kalla sexuella trakasserier. Det menar Liselotte Eek-Karlsson, som forskar om hur sexuella trakasserier i skolan kan förstås, hanteras och motverkas.

Forskare och kommuner storsatsar på undervisningen i anpassad skola

Hur kan undervisning se ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning? Nu startar sju skolhuvudmän, i samverkan med forskare från två lärosäten och forskningsinstitutet Ifous, ett nytt program som ska öka insikterna om kunskapsuppdraget i anpassad skola.

Ifous tjugonde FoU-program sätter fokus på undervisningen i anpassad skola

Hur kan undervisning se ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning? Hur vidareutvecklar man som lärare ett meningsfullt lärande för elever i anpassad skola? Nu startar sju skolhuvudmän i samverkan med forskare från två lärosäten och Ifous det tjugonde FoU-programmet i Ifous historia. Ett program som ska öka kunskaperna om kunskapsuppdraget i anpassad skola.

Forskaren: Allmänt fritidshem är en barnrättighet

Pedagogikforskaren Helene Elvstrand ser förslaget om ett gratis fritidshem för alla barn som ett ”jätteviktigt steg”. ”Det blir en rättighet för barn att få gå på fritids”.

Elevers delaktighet i fritidshem

I den här skriften skriver docent Helene Elvstrand om delaktighet för elever i fritidshem. Läsaren får en grundlig beskrivning om hur delaktighet fungerar i praktiken och vilka förutsättningar som krävs för att skapa delaktighet för alla elever inom fritidshemmet. (pdf)

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser