Dela:

Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Lina Lago. Foto: NiclasFasth

Lina Lago. Foto: Niclas Fasth

Hallå där Lina Lago! Du är forskare vid Linköpings universitet och har tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem. Varför?

– Vi kände att arbetet med elevernas relationer togs lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Därför ville vi visa på komplexiteten i det arbetet: Det finns ingen standardmodell, utan lärarna måste ha fingertoppskänsla. Det kräver gedigna kunskaper.

Ett återkommande tema i boken är utanförskap. Hur kan personalen motverka det?

– Det är viktigt att se utanförskapet som en process i stället för att lägga skulden på barnen. Det är så lätt att tänka att någon hamnar utanför för att den gör si eller så eller för att någon är elak. Men vi kan inte göra så mycket åt hur någon är. Däremot kan vi jobba med sociala miljöer och processer, fånga upp det som är positivt och stärka eleverna i det.

Vad innebär det i praktiken?

– Att man behöver vara närvarande som vuxen. Vi har beskrivit ett fall där två pojkar gjorde en tredje till sin hantlangare, men läraren gick bara förbi en gång och sa åt dem att inte kasta sand på varandra. Om man som vuxen är med och ser situationen skulle man kunna ta på sig den tredje pojkens uppgifter och styra leken i en annan riktning.

Hur ska lärarna kunna vara närvarande i stora barngrupper?

– Det är viktigt att jobba i arbetslag, så att någon kan ha översiktskollen medan någon annan deltar i aktiviteterna. Genom att samtala om relationerna kan man få en gemensam förståelse för hierarkierna i gruppen och jobba för att platta ut dem. Det går till exempel att ordna aktiviteter som någon som är utanför är bra på och där alla får vara med.

Ni skriver även att digitala verktyg kan skapa relationer. Hur då?

– Digitala aktiviteter kan få elever som normalt inte leker med varandra att samlas kring ett gemensamt intresse. Det finns också exempel på att de har gett status åt barn som annars inte har det. Och när det händer något på sociala medier kan fritidshemmet behöva hantera det – om man bara förbjuder tekniken får barnen inte utrymme att prata om de sakerna.

Av Staffan Eng

Foto: Niclas Fasth


Skolporten nr 5 2021 liten

Skolporten nr 5 2021.

Skolportens magasin – nytt nr ute nu!

Tema: DEMOKRATI

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-11-16 16:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-11-18 19:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Med ett vänligt vägledande får fritidshemmets pedagoger barnen att vilja göra det som är önskvärt utifrån planering och läroplan. Det visar Linnéa Holmberg som undersökt vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem.

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Specialpedagogik för grundskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens webbkonferens för dig som möter elever i behov av stöd på grundskolan. Ta bl.a. del av fördjupande föreläsningar om fungerande samverkan, matematikundervisning för elever med språkstörning och om stöd till de som är särskilt begåvade men även har har autism eller adhd.

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen på vårens fortbildning för dig som arbetar som specialpedagog eller speciallärare i grundskolan. Ta bl.a. del av fördjupande föreläsningar om matematikundervisning för elever med språkstörning och om stöd till de som är särskilt begåvade men även har har autism eller adhd. Välj att delta i Stockholm, Göteborg eller online!

Så ordnades lugn lärmiljö i verkstaden

Det är inte självklart hur elever ska kunna ges anpassningar och särskilt stöd på yrkesprogram. Bromangymnasiet i Hudiksvall tog hjälp av Specialpedagogiska skolmyndigheten för att eleverna på fordonsprogrammet skulle kunna tillgodogöra sig utbildningen. Biträdande rektor Clas Falk berättar om de framgångsrika åtgärderna.

”Specialpedagogiken bör ta större ansvar för elever i kris”

Specialpedagogiken kan hjälpa skolan i de nya utmaningar som det innebär att ta emot många nyanlända elever med trauman i bagaget. Men då behövs en utökad syn på specialpedagogers uppdrag i skolan, skriver Gunilla Lindqvist, lärare, specialpedagog och docent i pedagogik.

”Syftet är att systematiskt föra vidare engagemang”

Sedan år 2009 har Sjöstadsskolan i Stockholm använt learning study-modellen, ett verktyg för att kollektivt analysera och förbättra undervisningen för att höja elevernas kunskaper och resultat.

NPF-föräldrar bär ett tungt ansvar

Föräldrar till barn med NPF-diagnoser tvingas att ta ett stort individuellt ansvar för sina barns skolgång. Det konstaterar forskaren Emma Laurin. 

Garantin för tidigt stöd

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin för tidigt stöd är inskriven i skollagen och finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Rektorer, lärare och personal med specialpedagogisk kompetens behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här kan du läsa mer om garantin och få stöd i arbetet med att uppfylla den.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.