Dela:

Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Lina Lago. Foto: NiclasFasth

Lina Lago. Foto: Niclas Fasth

Hallå där Lina Lago! Du är forskare vid Linköpings universitet och har tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem. Varför?

– Vi kände att arbetet med elevernas relationer togs lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Därför ville vi visa på komplexiteten i det arbetet: Det finns ingen standardmodell, utan lärarna måste ha fingertoppskänsla. Det kräver gedigna kunskaper.

Ett återkommande tema i boken är utanförskap. Hur kan personalen motverka det?

– Det är viktigt att se utanförskapet som en process i stället för att lägga skulden på barnen. Det är så lätt att tänka att någon hamnar utanför för att den gör si eller så eller för att någon är elak. Men vi kan inte göra så mycket åt hur någon är. Däremot kan vi jobba med sociala miljöer och processer, fånga upp det som är positivt och stärka eleverna i det.

Vad innebär det i praktiken?

– Att man behöver vara närvarande som vuxen. Vi har beskrivit ett fall där två pojkar gjorde en tredje till sin hantlangare, men läraren gick bara förbi en gång och sa åt dem att inte kasta sand på varandra. Om man som vuxen är med och ser situationen skulle man kunna ta på sig den tredje pojkens uppgifter och styra leken i en annan riktning.

Hur ska lärarna kunna vara närvarande i stora barngrupper?

– Det är viktigt att jobba i arbetslag, så att någon kan ha översiktskollen medan någon annan deltar i aktiviteterna. Genom att samtala om relationerna kan man få en gemensam förståelse för hierarkierna i gruppen och jobba för att platta ut dem. Det går till exempel att ordna aktiviteter som någon som är utanför är bra på och där alla får vara med.

Ni skriver även att digitala verktyg kan skapa relationer. Hur då?

– Digitala aktiviteter kan få elever som normalt inte leker med varandra att samlas kring ett gemensamt intresse. Det finns också exempel på att de har gett status åt barn som annars inte har det. Och när det händer något på sociala medier kan fritidshemmet behöva hantera det – om man bara förbjuder tekniken får barnen inte utrymme att prata om de sakerna.

Av Staffan Eng

Foto: Niclas Fasth


Skolporten nr 5 2021 liten

Skolporten nr 5 2021.

Skolportens magasin – nytt nr ute nu!

Tema: DEMOKRATI

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-11-16 16:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-11-18 19:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Med ett vänligt vägledande får fritidshemmets pedagoger barnen att vilja göra det som är önskvärt utifrån planering och läroplan. Det visar Linnéa Holmberg som undersökt vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem.

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Specialpedagogik för grundskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens webbkonferens för dig som möter elever i behov av stöd på grundskolan. Ta bl.a. del av fördjupande föreläsningar om fungerande samverkan, dyslexi, matematikundervisning för elever med språkstörning och om stöd till de som är särskilt begåvade men även har har autism eller adhd.

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen på vårens fortbildning för dig som arbetar som specialpedagog eller speciallärare i grundskolan. Ta bl.a. del av fördjupande föreläsningar om dyslexi, matematikundervisning för elever med språkstörning och om stöd till de som är särskilt begåvade men även har har autism eller adhd. Välj att delta i Stockholm, Göteborg eller online!

Elevhälsa Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam. Ta del av föreläsningar om bland annat friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat eleverna. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Elevhälsa

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam! Ta del av föreläsningar om bl.a. friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat eleverna. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Höga förväntningar bra – när eleverna själva svarar

De kan fungera bra som motivation, höga förväntningar, tycker eleverna själva. Möt forskning inom folkhälsa respektive nationalekonomi som även berör ­frågan om psykisk ohälsa och den egna självbilden.

Odling lyfter SFI-elevernas språk – och självförtroende

Att använda odling i SFI-undervisningen har många fördelar – språket blir konkret, eleverna får bättre självförtroende, bättre psykisk hälsa och det blir en väg till integration.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

Ungas psykiska hälsa försämrad under pandemin

Rapporter och enkätstudier visar entydigt att ungas psykiska hälsa påverkas negativt under coronapandemin.

Skolportens favorit: Digital lek i en hybrid verklighet

Inramningen för barns lek har förändrats – den fysiska och den digitala leken har flätats samman och vi behöver förstå det som en verklighet. Det konstaterar Marina Wernholm i sin avhandling, som nu valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Skolportens favorit: Praktiska frågor präglar samtal i lärarlagen

Lärarlagssamtal i skolan utmärks ofta av praktiska frågor, konstaterar forskaren Anna Norrström, som pekar på vikten av att utveckla samtalen för att rymma även djupare professionella frågor. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.