Dela:

Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Lina Lago. Foto: NiclasFasth

Lina Lago. Foto: Niclas Fasth

Hallå där Lina Lago! Du är forskare vid Linköpings universitet och har tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem. Varför?

– Vi kände att arbetet med elevernas relationer togs lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Därför ville vi visa på komplexiteten i det arbetet: Det finns ingen standardmodell, utan lärarna måste ha fingertoppskänsla. Det kräver gedigna kunskaper.

Ett återkommande tema i boken är utanförskap. Hur kan personalen motverka det?

– Det är viktigt att se utanförskapet som en process i stället för att lägga skulden på barnen. Det är så lätt att tänka att någon hamnar utanför för att den gör si eller så eller för att någon är elak. Men vi kan inte göra så mycket åt hur någon är. Däremot kan vi jobba med sociala miljöer och processer, fånga upp det som är positivt och stärka eleverna i det.

Vad innebär det i praktiken?

– Att man behöver vara närvarande som vuxen. Vi har beskrivit ett fall där två pojkar gjorde en tredje till sin hantlangare, men läraren gick bara förbi en gång och sa åt dem att inte kasta sand på varandra. Om man som vuxen är med och ser situationen skulle man kunna ta på sig den tredje pojkens uppgifter och styra leken i en annan riktning.

Hur ska lärarna kunna vara närvarande i stora barngrupper?

– Det är viktigt att jobba i arbetslag, så att någon kan ha översiktskollen medan någon annan deltar i aktiviteterna. Genom att samtala om relationerna kan man få en gemensam förståelse för hierarkierna i gruppen och jobba för att platta ut dem. Det går till exempel att ordna aktiviteter som någon som är utanför är bra på och där alla får vara med.

Ni skriver även att digitala verktyg kan skapa relationer. Hur då?

– Digitala aktiviteter kan få elever som normalt inte leker med varandra att samlas kring ett gemensamt intresse. Det finns också exempel på att de har gett status åt barn som annars inte har det. Och när det händer något på sociala medier kan fritidshemmet behöva hantera det – om man bara förbjuder tekniken får barnen inte utrymme att prata om de sakerna.

Av Staffan Eng

Foto: Niclas Fasth


Skolporten nr 5 2021 liten

Skolporten nr 5 2021.

Skolportens magasin – nytt nr ute nu!

Tema: DEMOKRATI

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-11-16 16:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-11-18 19:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Med ett vänligt vägledande får fritidshemmets pedagoger barnen att vilja göra det som är önskvärt utifrån planering och läroplan. Det visar Linnéa Holmberg som undersökt vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem.

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Resursmaterial: Att möta elever i samband med krishändelse

Den här texten är tänkt att stötta och vägleda dig i rollen som pedagog som ska möta barn efter en allvarlig händelse. Med allvarlig händelse menas här en plötsligt uppkommen svår händelse på skolan eller i närområdet.

Forskaren: ”Rörelse måste in i förskolans läroplan”

Forskarna Ann-Christin Sollerhed och Jan-Eric Ekberg har lett en nordisk studie kring hur rörelse värderas i förskolemiljön. Studien visar att rörelse värderas lågt samtidigt som ingen tidigare generation har varit lika stillasittande som dagens barn. Utan krav i läroplanen går det inte längre att ta för givet att barn utvecklar den fysik och motorik som krävs för ett hälsosamt liv.

Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen

Hur ska lärare förhålla sig till elevers användning av digitala medier? En studie visar att integrering av barns medieintressen i fritidsverksamheter kan leda till mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Podcast: Så fungerar TMO, traumamedveten omsorg

Lyssna på ett nytt avsnitt av Skolverkspodden som handlar om hur traumamedveten omsorg, TMO kan vara till hjälp för alla som möter barn och unga i och utanför skolan. Avsnitt från både förskola och gymnasieskola. Lyssna på ett nytt avsnitt av vår podd. (webb-radio)

Skolinspektionens sanktioner träffar bredvid målet

Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet för att se till att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till att alla barn och elever ska få lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla elever når minst godkänt i alla ämnen. Men leder den här granskningen till en bättre skola i Sverige?

Förskolan Galaxen vill gå på djupet i hållbarhetsfrågorna

Galaxen i Almby är en av 14 förskolor från Örebro som deltar i FoU-programmet ”Hållbar förskola” fram till 2024. Förskolan hoppas att hållbarhetsfrågorna kommer vara ständigt närvarande och att en förändrat förhållningssätt växer fram hos både barn och vuxna.

Erfarenheter av att använda forskning för undervisning

Syftet med rapporten är att bidra till förskollärares och lärares gemensamma reflektion och diskussion om användning av forskning som stöd för att utveckla undervisningen. För skolledare och huvudmän kan rapporten fungera som underlag för att planera hur verksamheten kan organiseras för att främja användning av forskning. (pdf)

Studie om inskolning under pandemin: ”Avstånd skapar avstånd”

Hur skapar man trygghet vid inskolning på förskolan när pandemiregler hindrar föräldrar att följa med in? Och hur har relationer mellan barn, föräldrar och personal påverkats? Detta har en forskargrupp vid Lunds universitet undersökt. Studien visar att reglerna kring social distansering har påverkat förskolepersonalens relation till såväl föräldrar som barn.

Därför trodde ingen på videon där Zelenskyj gav upp

I mars i år hände något som informationsexperter och medieanalytiker länge varnat för. Ett videoklipp dök upp på internet där Ukrainas president uppmanade sina landsmän att lägga ner sina vapen. Det var inte presidenten som talade, det var en deepfake.

Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Så kan idrottslärare bli bättre på att hantera övervikt hos elever

Idrottslärare försöker på olika sätt inkludera överviktiga barn i undervisningen, men risken finns att strategierna slår fel. Det visar en studie där forskare har intervjuat 24 idrottslärare som arbetar på högstadie- och gymnasieskolor i Sverige.

Säkerhet och krisberedskap vid ett förändrat omvärldsläge

Förskolan och skolan är en samhällsviktig verksamhet och det är viktigt att den, så långt det är möjligt, pågår som vanligt vid olika typer av kriser. Här finns information om hur du kan förbereda din verksamhet vid olika händelser av kris.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer