Dela:

Hur kan skolan stötta pojkarna?

Fredrik Zimmerman.

Fredrik Zimmerman. Foto: Sara Ilestam 

Hallå där Fredrik Zimmerman, du är universitetslektor i pedagogik vid Högskolan i Borås. I din senaste bok Nya vägar till en likvärdig skola (Liber 2022) gör du upp med teorin att pojkar lyckas sämre i skolan på grund av en manlig ”antipluggkultur”. Varför då?

– Begreppet leder till att man tror att pojkar struntar i skolan för att de vill vara coola inför varandra. Då kvittar det vad läraren gör. Men forskningen visar att det inte finns några elever som väljer att misslyckas i skolan – om pojkar får det pedagogiska stöd de behöver så gör de sina uppgifter.

Teorin används av många forskare, och du har själv varit med och spritt den. Hur kommer det sig att den fått ett så stort genomslag?

– För att det länge har funnits en föreställning om att det är pojkarna som har makten i skolan. När det sedan visade sig att pojkar presterar sämre än flickor passade det att säga att pojkar väljer att inte studera för att de betraktar skolan som feminin. Men det saknas studier som belägger det.

Så vad beror pojkarnas sämre studieresultat på?

– Det handlar om att skolan inte är begriplig. När pojkar tror att de inte klarar sina uppgifter så flyr de uppgifterna av rädsla för att misslyckas, medan flickor i stället brukar studera mer. Studier visar att sådana självsaboterande beteenden är vanligare bland pojkar.

Hur kan skolan hjälpa pojkarna att komma ikapp?

– Genom att undervisa om studieteknik och dela upp uppgifterna i små steg så att de blir begripliga för fler elever. Eftersom pojkar – på gruppnivå – har en sämre språklig förmåga behöver de så tidigt som möjligt få hjälp med språklig utveckling. Lärarna behöver också jobba mer uppsökande, eftersom många pojkar skäms för att be om hjälp.

Vad behöver man tänka på som enskild lärare?

– Det första är att alla elever vill lyckas i skolan. På framgångsrika skolor går lärarna ofta runt och frågar alla elever om de har förstått. Det finns också lärare som avslutar varje lektion med att diskutera studieteknik. Men det viktigaste är att ge de pojkar som har det svårare i skolan uppgifter som de klarar av. Då förstår de att de kan bli bättre genom att anstränga sig.

Av Staffan Eng


Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nr 2/2023. 

Skolporten nr 2 2023

Skolporten nr 2/2023.

Skolportens magasin nr 2/2023 – ute 31 mars 2023

TEMA: Ämnesövergripande undervisning.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

Sidan publicerades 2023-04-11 10:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2023-04-18 10:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 30 november–1 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–12 januari. Boka din plats till lägsta pris idag!

Rektor i fokus

Välkommen till Skolportens konferens för dig som är rektor i grundskolan, på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen! Under två dagar får du ta del av aktuell forskning och praktiska exempel som kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll. Du får också möjlighet att möta kollegor från hela landet. Boka din plats idag till lägsta pris!

Läs! Läs! Läs!

Svenska barn och ungdomar läser allt mindre. Svenskläraren Fredrik Sandström på Gäddgårdsskolan i Arboga brinner för att öka läsintresset hos eleverna.

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Samarbete ger rum för kreativitet

Skolan är i dag så detaljstyrd att det finns lite utrymme för kreativitet, till och med i de estetiska ämnena. Det anser Eva Hoff, docent vid Lunds universitet, som forskar om kreativitetens villkor i skolans värld.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Vad är multimodalt berättande?

Enligt läroplanen ska varje barn ges förutsättningar att utveckla förmågan att kommunicera upplevelser i olika uttrycksformer. Kort sagt: Ges möjlighet till multimodalt berättande. Susanne Kjällander vet allt om varför det är så viktigt.

Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Autism kan skönjas hos bebisar – här är tecknen som forskare sett

Barn som uppfyller kriterierna för autism verkar redan som bebisar reagera lite annorlunda på bland annat ljud och visuella mönster jämfört med andra bebisar. Här är tecknen som forskare har sett.

Ryssland talar om barns bästa och dödar barn i Ukraina – så går det ihop

Politiskt tal om att ”värna barnen” gäller ofta bara vissa barn. Ryssland är ett tydligt exempel på det. Där talas om ”barns bästa” – samtidigt som barn bombas, dödas och tas från sina föräldrar i grannlandet Ukraina. Det kan verka som en paradox men är det inte, enligt forskaren Maria Brock.

Så höjer hunden Harry elevernas motivation

På Toftanässkolan i Malmö är hunden Harry en viktig resurs. Här satsar rektor Claes Jeppsson på fyrbent stöd till eleverna. ”Det som fungerar för våra elever ska vi gå på, oavsett om det handlar om musik, idrott, en skolhund eller annat”, säger han.

Studenter gillar AI och Chat GPT – men undrar när det blir fusk

Studenter i Sverige är positiva till AI-verktyg som Chat GPT i studierna. Men var går gränsen för fusk? Det är högst oklart, enligt studenterna.

Stöttande vuxna är viktigt när ensamkommande flyktingbarn börjar skolan

Lärare blir många gånger centrala vuxna för ensamkommande barn. I Sverige ansvarar skolan för att kartlägga barnens kunskaper och behov, och skolan är ofta spindeln i nätet som samordnar de system som finns runt barnen.

”För många elever är yrkesspråket nytt”

Yrkeslärare har mycket tyst kunskap, som sitter i händerna. För att kunna förmedla den till eleverna behöver de arbeta aktivt med språket i undervisningen. Det betonar forskaren Jenny Edvardsson.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser