Hur utökar vi möjligheten till lärande för alla elever?

Sam Catherine Johnston, CAST. 

Universal Design for Learning handlar om att systematiskt stötta olikhet i utbildningen. Målet är att skapa en utbildning som är tillgänglig för alla, där innehållet är meningsfullt och där eleverna är självständiga och självstyrande i sitt lärande.

Sam Catherine Johnston är forskare vid CAST, som är det primära forsknings- och utvecklingscentret för Universal Design for Learning (UDL). I november kom hon till Stockholm för att berätta om UDL på en konferens om Inkludering arrangerad av Skolporten.

Sam inleder med att berätta att hennes egna akademiska resa började med en känsla av utanförskap när hon som barn tvingades skriva med höger hand trots att hon var vänsterhänt. Men vad händer med en människa som tvingas att anpassa sig till den rådande normen, som stigmatiseras och klassificeras som annorlunda? Det får ofta konsekvenser som är svåra att förutse. För Sam Catherine Johnston blev det svårare att kontrollera känslorna i klassrummet, vilket både påverkade hennes koncentration och hennes möjligheter till lärande. Hon ifrågasatte också lärarens auktoritet och valde att lära av sina kamrater istället för lärarens undervisning. En förutsättning för all utbildning är att det finns ett grundantagande om kompetens hos den som ska lära sig. Det är också grunden i Universal Design for Learning, säger hon.

På sin föreläsning går hon igenom fem huvuddrag som finns i en verksamhet med en fungerande inkludering:

Möjligheten till ett meningsfullt lärande genom en mångfald av erfarenheter

Att lära sig av klasskamrater med skiftande identitet och erfarenhet värdesätts och efterfrågas. Klassrumspraktiken sätter fokus på hur eleverna delar med sig av och sammankopplas i sitt lärande – det räcker inte att eleverna befinner sig i samma klassrum.

”If diversity is a goal (and it is), we have to examine practices that separates people. Examine school choice, grouping students and self-segregated classrooms.” 

Nivågruppering är inte en bra lösning enligt Johnston, och får medhåll av Hattie. Framför allt blir det ett likvärdighetsproblem om det leder till att grupper i klassrummet enbart får tillgodogöra sig en del av kunskapsinnehållet, vilket medför att de inte har möjligheten att nå sin fulla potential eller blir behöriga att söka sig vidare till högre utbildning.

Hög värdering av, och respekt för, olika typer av kunskap

Ämnesinnehållet i skolan bör innehålla en mångfald av perspektiv – men också en insikt om att de perspektiv som prioriteras är de som mäts. Utöka fokus från det muntliga och skriftliga till det multimodala.

Omfamna olikheter hos sig själv och andra

Olika identiteter värderas och får uttryckas.

Lärande är en intellektuell strävan

Olika perspektiv och idéer skapar fördjupad mening och en mer sofistikerad förståelse inom olika kunskapsområden. Tyngdpunkten bör ligga på distribuerad intelligens snarare än individuell intelligens: det är inte vad du kan åstadkomma som individ som är det primära, det är vad ett kollektiv av intelligenser som kopplas ihop och kompletterar varandra kan åstadkomma tillsammans.

”We don’t all need to know the exact same thing, what we need is to narrowly overlap in competence, just like fish scale, if we want to be able to solve the problems we are facing in the future.”

Utbildning är ett verktyg

Prestation och kunskap mäts genom förmågan att kunna sätta mål och handla på ett sätt som möjliggör meningsfulla livssträvanden – och dessa strävanden är unika för varje individ. Utbildning är en väg, inte ett mål i sig självt. Förmågan att kunna anpassa sig efter nya omständigheter bör gå före en fast uppsättning kunskaper och förmågor som inte är flexibla.

” We need more flexibility in meeting standards. There is no need to memorize content anymore.” 


Den 9 november anordnade Skolporten en konferens på temat Inkludering i Stockholm. Sam Catherine Johnston var en av huvudtalarna. Hon har också en bakgrund från McGill university och har doktorerat i pedagogik vid Harvard university. Framtida konferenser i Skolportens regi.

Läs mer om CAST här

Av Hedda Lovén

Sidan publicerades 2017-11-09 17:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

5 strategies to demystify the learning process for struggling students

Barbara Oakley, co-creator of the most enrolled class on Coursera called ”Learning How to Learn,” shares five techniques to help students become better learners.

Increased hours online correlate with uptick in teen depression, suicidal thoughts

It’s not proof of cause and effect, but should be a warning, researchers say. Surveys showed teens — especially girls — who spent hours online daily were more likely than others to report depression.

Lärar-elevrelationens betydelse i antimobbningsarbetet

Lärare som är varma, lyhörda och stödjande minskar risken för mobbning i skolan. Lärare som medvetet arbetar för att utveckla och bibehålla sådana relationer med sina elever gör skolan till en tryggare plats. Dessutom är det gynnsamt för elevernas skolprestationer, skriver Robert Thornberg, Linköpings universitet.

Hur upphandlar man för skolutveckling?

Skolans digitalisering innebär stora investeringar. Samtidigt är det en stor utmaning för verksamheten att agera beställare i olika upphandlingar. Nu kommer boken ”Upphandla för utveckling”, ett konkret verktyg i upphandlingsprocessen med ett tydligt fokus på skolutvecklingsfrågor.

Forskare: Så skapar kommunikation mening i klassrummet

Lärare och elever ger och får återkoppling av varandra i klassrummet hela tiden – men hur ser samspelet egentligen ut? Forskaren Anna Öhman har studerat hur återkoppling mellan lärare och elev görs och gestaltas.

Mer lärarfokus på hur än vad eleverna redovisar i det multimodala skolarbetet

Att förena multimodalt språk- och kunskapsutvecklande textarbete med bedömning innebär såväl möjligheter som svårigheter i skolundervisningen. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

”Skolan måste baseras på forskning”

Utvecklingen av skolan styrs mer av politiska åsikter än med kunskap om vad som faktiskt fungerar, enligt Edvin Bru, professor vid Stavangers universitet.

Engagerade barn i förskolan ger bättre betyg i framtiden

På högskolan i Jönköping samlas i dag cirka 80 forskare från 15 länder för att diskutera olika sätt att få alla barn att engageras i förskolan.

Läshunden Agnes ska hjälpa barn att lära sig läsa

Hundar ska hjälpa Uppsalabarn att lära sig läsa. Till exempel kan hunden följa elevens finger när den läser och på så vis känns det som att även hunden hänger med i berättelsen.

Ny forskning: Barn med läs- och skrivsvårigheter mår lika bra

Elever med läs- och skrivsvårigheter mår precis lika bra och har inte sämre självbild än andra barn och ungdomar i samma ålder. Det visar ny forskning från Linnéuniversitetet.

Ny metod skapar lugn i stökiga klassrum

På skolorna i centrala Växjö utbildas just nu personalen i metoden CPS som ska förebygga bråk och konflikter, och flera klassrum har redan blivit lugnare.

Natur & Kultur startar podcast om utbildning

Natur & Kultur startar podcasten Akademiska kvarten, en serie kvartslånga samtal med forskare, författare och andra framstående opinionsbildare inom skolforskning och svensk skola.

Skolforskningsinstitutets översikt: Digitala lärresurser i matematikundervisningen

Skolforskningsinstitutet har nu släppt den nya översikten Digitala lärresurser i matematikundervisningen. Rapporten kommer i två versioner, en för förskola och en för grundskola/gymnasieskola.

Skolmatematik vår kulturs bönesnurra

Matematiska kunskaper tillmäts orimliga värden i skoldebatten. Genom att tvinga alla barn att traggla matte slipper vi vuxna befatta oss med den, skriver forskaren Sverker Lundin.

Jannike Martini: Vi räknar till tio

Förskolläraren Jannike Martini berättar hur de jobbar med flerspråkighet på hennes förskola i Karlstad.

”Lärare bidrar omedvetet till utanförskap”

Jan Jämte är tillsammans med Emma Arneback författare till boken Att motverka rasism i förskolan och skolan. Titeln uttrycker skolans och förskolans uppdrag och ambitionen är att ge lärare förutsättningar och redskap att utföra det.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Falun följer den skotska vägen

En modell från Skottland hjälper Falun till ett strukturerat samarbete kring barn i behov av stöd.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Ny forskning kan göra skillnad för förskolebarn som har svenska som andraspråk

På förskolan Stallet i Trollhättan har i stort sett alla barn svenska som andraspråk. Hur väl de lyckas lära sig det svenska språket får stor betydelse för deras framtida studier och integrering i samhället. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst har ny kunskap utvecklats.

Skolforskningsinstitutet: Smala digitala resurser gör nytta i matte

Digitala lärresurser med tydligt fokus kan höja kunskaperna i matematik, visar en stor utvärdering. Men när det gäller stora kurspaket ses ingen skillnad mot annan undervisning.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.