Hoppa till sidinnehåll
Förskola

I behov av särskilt stöd

Publicerad:2020-09-02
Uppdaterad:2023-09-01
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med?
Illustration: Maria Hergueta
– Du frågade om det finns en diskrepans mellan styrdokument och den vardagliga praktiken. Och det gör det ju, säger Madeleine Sjöman och skrattar. Hon är biträdande lektor i specialpedagogik vid Malmö universitet. År 2018 disputerade hon med avhandlingen Peer interaction in preschool: Necessary, but not sufficient. Madeleine Sjöman har också lång erfarenhet som lärare och specialpedagog. Men troligen krävs det varken lång erfarenhet eller en avhandling för att inse att styrdokumentens verklighet och den vardagliga praktiken i förskolan skiljer sig åt. De flesta som varit i kontakt med förskolans miljö vet att vardagen är kantad av utmaningar som har med tidspress, personalbrist och andra arbetsmiljöproblem att göra. Personalen hinner därför kanske inte med att ta hand om de barn som behöver det mest – de som har funktionsnedsättningar eller andra problem som gör att de behöver extra stöd och hjälp. – Det bästa vore om det fanns en specialpedagog som kunde ingå i det dagliga arbetet på varje förskola, men så ser det oftast inte ut. Ofta arbetar specialpedagoger konsultativt mot flera förskolor samtidigt. De kan gå in och jobba med enskilda barn, men oftast arbetar de mot arbetslag och hjälper dem att förändra arbetssätt och skapa metoder som fungerar för enskilda barn och hela gruppen. Specialpedagoger brukar ha väldigt mycket att göra, eftersom många förskolor och förskollärare drar i dem för att få hjälp, säger Madeleine Sjöman. I SIN AVHANDLING undersökte hon hur kontextuella faktorer i förskolan påverkar engagemang hos barn som är i behov av särskilt stöd på grund av utagerande beteendesvårigheter. – Med engagemang avser jag huruvida barn kan bibehålla fokus, hålla koncentrationen i socialt samspel eller aktiviteter med andra barn och lärare. Barn i behov av särskilt stöd har ofta problem med just detta. De blir lätt störda av det som pågår runt omkring och tappar fokus.
madeleine sjöman
Madeleine Sjöman.
Madeleine Sjöman konstaterar att majoriteten av barn i behov av särskilt stöd inte får det – det handlar om närmare 63 procent av dessa barn som inte får den hjälp de behöver. – Ofta identifierar förskollärare barns svårigheter, men de kanske inte leder till någon utredning och de får därför inte stöd från BUP eller habilitering. Om stöd uteblir kan det tyvärr leda till att svårigheterna förvärras, säger Madeleine Sjöman. Hon menar att särskilda insatser dessvärre ofta görs för sent. Det är till exempel inte ovanligt att barnets svårigheter uppmärksammas mer då det är dags för övergång mellan förskola och förskoleklass. – Övergångar verkar trigga igång att insatser måste göras från personalens sida, för att barnet ska fungera bättre i kommande verksamhet. Ett bättre sätt är att insatserna kommer tidigare. Då behöver de heller inte vara så omfattande. Det kan handla om att man ser över sina miljöer, funderar på hur enskilda barn fungerar och att utifrån det skapar förutsättningar för att de ska göra det. Alla vet ju att en sådan här utveckling inte sker på en termin. Det är något som det behövs arbetas kontinuerligt med. OM MAN DÅ identifierar att vissa barn är i behov av extra stöd, att bli indelad i mindre grupper och behöver tydliga ramar – och känner att tiden inte räcker till. Vad ska man göra – och hur kan man fördjupa sig i forskning även när tiden är knapp? Madeleine Sjöman tycker att studiecirklar är en möjlig väg framåt: – Det är svårt att som förskollärare hinna med att ha överblick över den senaste forskningen – som också ska omsättas i den egna praktiken. Det är lätt hänt att det inte blir av. Men det här är en fråga om kompetensutveckling som rektor måste se till att de får, säger hon. – Ett sätt är studiecirklar där man studerar forskning och diskuterar hur den kan appliceras i verksamheten. En specialpedagog är en bra ledare för den typen av samtal. På så sätt kan man säkerställa att det inte blir att man bara jobbar på utifrån erfarenhet, utan att man ständigt granskar och utvärderar sitt eget arbetssätt. Av Mats AlmegårdMadeleine Sjöman talar på Skolportens webbkonferens Specialpedagogik i förskolan 7–16 oktober. Läs mer och boka din plats här!

Artikeln är ett utdrag ur kommande nr av Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september!

Skolporten nr 4 2020Beställ ditt ex i Skolportens webbshop härInte redan prenumerant? Missa inte prova på-priset:2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!PrenumereraVi har en ny uppdaterad app: Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google PlayPrenumeranter har fri tillgång till hela arkivet. Läs Skolportens magasin direkt på din dator här!
FörskolaSpecialpedagogikSkolportens magasinSkolporten
Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Ta del av föreläsningar om aktuell forskning och praktiska exempel som fördjupar din ämneskompetens som svensklärare. Delta på plats i Stockholm 29–30 januari eller på webbkonferensen 5 februari–5 mars. Missa inte att boka din plats till bästa pris idag!
Läs mer och boka
Åk 7–Vux
29–30 jan 2026
Digital temaföreläsning

Perspektiv på samernas historia

Välkommen till Skolportens digitala temaföreläsning som ger inblick i samisk historia. Passet är öppet 11 maj–15 juni. Det riktar sig främst till lärare i historia och samhällskunskap från åk 7 till vux. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta Skolporten för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Åk 7–Vux
11 maj – 15 jun 2026