2020-09-02 12:07  694 Dela:

I behov av särskilt stöd

Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med?

Illustration: Maria Hergueta

– Du frågade om det finns en diskrepans mellan styrdokument och den vardagliga praktiken. Och det gör det ju, säger Madeleine Sjöman och skrattar. Hon är biträdande lektor i specialpedagogik vid Malmö universitet. År 2018 disputerade hon med avhandlingen Peer interaction in preschool: Necessary, but not sufficient.

Madeleine Sjöman har också lång erfarenhet som lärare och specialpedagog. Men troligen krävs det varken lång erfarenhet eller en avhandling för att inse att styrdokumentens verklighet och den vardagliga praktiken i förskolan skiljer sig åt. De flesta som varit i kontakt med förskolans miljö vet att vardagen är kantad av utmaningar som har med tidspress, personalbrist och andra arbetsmiljöproblem att göra. Personalen hinner därför kanske inte med att ta hand om de barn som behöver det mest – de som har funktionsnedsättningar eller andra problem som gör att de behöver extra stöd och hjälp.

– Det bästa vore om det fanns en specialpedagog som kunde ingå i det dagliga arbetet på varje förskola, men så ser det oftast inte ut. Ofta arbetar specialpedagoger konsultativt mot flera förskolor samtidigt. De kan gå in och jobba med enskilda barn, men oftast arbetar de mot arbetslag och hjälper dem att förändra arbetssätt och skapa metoder som fungerar för enskilda barn och hela gruppen. Specialpedagoger brukar ha väldigt mycket att göra, eftersom många förskolor och förskollärare drar i dem för att få hjälp, säger Madeleine Sjöman.

I SIN AVHANDLING undersökte hon hur kontextuella faktorer i förskolan påverkar engagemang hos barn som är i behov av särskilt stöd på grund av utagerande beteendesvårigheter.

– Med engagemang avser jag huruvida barn kan bibehålla fokus, hålla koncentrationen i socialt samspel eller aktiviteter med andra barn och lärare. Barn i behov av särskilt stöd har ofta problem med just detta. De blir lätt störda av det som pågår runt omkring och tappar fokus.

madeleine sjöman

Madeleine Sjöman.

Madeleine Sjöman konstaterar att majoriteten av barn i behov av särskilt stöd inte får det – det handlar om närmare 63 procent av dessa barn som inte får den hjälp de behöver.

– Ofta identifierar förskollärare barns svårigheter, men de kanske inte leder till någon utredning och de får därför inte stöd från BUP eller habilitering. Om stöd uteblir kan det tyvärr leda till att svårigheterna förvärras, säger Madeleine Sjöman.

Hon menar att särskilda insatser dessvärre ofta görs för sent. Det är till exempel inte ovanligt att barnets svårigheter uppmärksammas mer då det är dags för övergång mellan förskola och förskoleklass.

– Övergångar verkar trigga igång att insatser måste göras från personalens sida, för att barnet ska fungera bättre i kommande verksamhet. Ett bättre sätt är att insatserna kommer tidigare. Då behöver de heller inte vara så omfattande. Det kan handla om att man ser över sina miljöer, funderar på hur enskilda barn fungerar och att utifrån det skapar förutsättningar för att de ska göra det. Alla vet ju att en sådan här utveckling inte sker på en termin. Det är något som det behövs arbetas kontinuerligt med.

OM MAN DÅ identifierar att vissa barn är i behov av extra stöd, att bli indelad i mindre grupper och behöver tydliga ramar – och känner att tiden inte räcker till. Vad ska man göra – och hur kan man fördjupa sig i forskning även när tiden är knapp? Madeleine Sjöman tycker att studiecirklar är en möjlig väg framåt:

– Det är svårt att som förskollärare hinna med att ha överblick över den senaste forskningen – som också ska omsättas i den egna praktiken. Det är lätt hänt att det inte blir av. Men det här är en fråga om kompetensutveckling som rektor måste se till att de får, säger hon.

– Ett sätt är studiecirklar där man studerar forskning och diskuterar hur den kan appliceras i verksamheten. En specialpedagog är en bra ledare för den typen av samtal. På så sätt kan man säkerställa att det inte blir att man bara jobbar på utifrån erfarenhet, utan att man ständigt granskar och utvärderar sitt eget arbetssätt.

Av Mats Almegård

Madeleine Sjöman talar på Skolportens webbkonferens Specialpedagogik i förskolan 7–16 oktober. Läs mer och boka din plats här!


Artikeln är ett utdrag ur kommande nr av Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september!

Skolporten nr 4 2020

Beställ ditt ex i Skolportens webbshop här

Inte redan prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Vi har en ny uppdaterad app: Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play

Prenumeranter har fri tillgång till hela arkivet. Läs Skolportens magasin direkt på din dator här!

Sidan publicerades 2020-09-02 12:07 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-11 09:13 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som är rektor i förskolan. Under två dagar fokuserar vi på din roll som ledare med föreläsningar som belyser din yrkesroll från olika perspektiv.

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt ämnen av mer praktisk karaktär.

Debatt: ”Erbjud mer praktisk träning på lärarutbildningen”

Lärarstudenter behöver återkommande och mer aktivt träna på att leda undervisning. Det skriver ett flertal forskare och lärarutbildare på Skolporten Debatt.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Fokus på forskning!

Forskning har alltid varit en viktig del av Skolportens bevakning. Årligen intervjuar vi drygt 110 forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap samt publicerar deras avhandlingar på webben.

Skolportens favorit: Skillnader i digital och analog återkoppling

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. Det visar Agneta Grönlunds avhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet.

Hallå där, Sara Folkman

Sara Folkman har granskat och analyserat lyssnande i Reggio Emilia-inspirerad pedagogik. Resultatet visar att det distanserade lyssnande som praktiseras på förskolorna inte upplevs som genuint av barnen.

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

Likvärdig skola: ”Kartlägg och utvärdera väldigt tätt”

Med flexibla elevgrupper och forskarhjälp har Röselidsskolan i Gråbo förbättrat resultaten trots ett utmanande elevunderlag.

Avhandling om bedömning i förskolan mest läst på Skolporten.se under år 2016

Eva M Johanssons avhandling ”Det motsägelsefulla bedömningsuppdraget. En etnografisk studie om bedömning i förskolekontext” var förra årets mest lästa avhandling på Skolporten.se.

Elever i nian förstår inte kunskapsmål

Jennie Sivenbrings studie om hur det är att vara elev i årskurs nio och bli bedömd i skolan är förra årets näst mest lästa avhandling på Skolporten.se.

Fokus på sociala förmågor i förskolan

Förskolan bedömer barnens sociala förmågor snarare än deras lärande. Det visar Eva M Johanssons avhandling som blev mest läst på Skolporten.se förra året. "Jag tror att förskolan på djupet borde reflektera över vad begreppet bedömning innebär," säger Eva M Johansson.

10 mest lästa avhandlingarna år 2016

De tio mest lästa avhandlingarna på Skolporten.se under förra året presenterades i forskningsmagasinet Skolportens årliga bilaga Pedagogisk forskning 2016, ute 4 april.

Mötet är det viktiga

Ann-Louise Ljungblad har forskat om relationen mellan lärare och deras elever. Nu har Skolportens lärarpanel valt ut hennes avhandling som Skolportens favorit.

Rättssäkra betyg?

Lärare tar hänsyn till annat än kunskaper när de sätter betyg. Det visar Ilona Rinnes avhandling. "På så sätt kan betyg aldrig bli rättssäkra", säger Ilona Rinne.

Män i förskolan ett steg på vägen

I förra numret av Pedagogiska magasinet skrev Aisha Susanne Lundgren, genuspedagog i Huddinge, ett öppet brev till jämställdhetsministern. Här kommer Maria Arnholms svar.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.

Att som rektor leda skollogopeder

Att ha en egen skollogoped på skolan är relativt ovanligt. Men på Sofielundsskolan finns det tre. ”Det är en ofantlig tillgång. Den kunskapen som de har är något som skolan absolut behöver och jag tror inte man riktigt kan förstå det förrän man har vågat att anställa någon i en ren logopedroll”, säger Malin Pantzar, rektor.

Språkforskare: Engelska i skolan riskerar att göra undervisningen torftig

Skolor försöker locka nya elever genom att byta till en ”internationell profil” och börja undervisa helt vanliga skolämnen på engelska. Frågan är vad som händer med elevernas prestationer. ”Risken är att det påverkar deras framtida akademiska karriär negativt”, säger språkforskaren Helena Reierstam

Should we screen kids’ genes to ‘predict’ how successful they’ll be in school?

Scientists feel we’re still far from that possibility, but new research could make it possible to spot the genetic patterns associated with educational performance.