2020-03-24 16:59  755 Dela:

“I den virtuella miljön krävs det tydlighet – övertydlighet”

På Korrespondensgymnasiet bedrivs all undervisning på distans. Att eleverna kan jobba var de vill, med tydliga uppgifter, samt att många elever upplever att det är skönt att få studiero är några av fördelarna med distansundervisning, menar rektor Pernilla Gustavsson.

Korrespondensgymnasiet är en kommunal skola i Söderåkra i Torsås kommun. Skolan är en av få skolor i Sverige som har dispens för att på heltid distansundervisa elever som är folkbokförda i Sverige.

Pernilla Gustavsson.

Här finns inga klassrum utan allt sker digitalt. Eleverna har lärarledda lektioner varje vardag, och majoriteten av dessa lektioner är gruppdiskussioner i mindre grupper om 3-6 elever, berättar Pernilla Gustavsson, som arbetat som skolledare på Korrespondensgymnasiet sedan år 2016.

– Lärarna har sina genomgångar, och eleverna får övningsuppgifter. Vissa uppgifter kan eleverna göra hemma, och vissa gör man tillsammans i gruppen. Fysiskt träffar vi inte eleverna, men vi träffas i realtid – alltså på samma tid men på olika plats – och det har vi utökat mycket framförallt de senaste två åren. Man behöver “träffas” för att utveckla de sociala bitarna, samt lära av varandra och ta del av andra perspektiv, säger Pernilla Gustavsson.

Förutom lektioner har eleverna också gruppundervisning där de ses för att interagera i de digitala miljöerna. Varje elev har en mentor, som fortlöpande håller kontakten och fångar upp olika frågor, och mentorn håller också i vissa av diskussionerna som kan handla om exempelvis etik och värdegrund.

Vilka är fördelarna med distansundervisning?

– Många av våra elever har gått på andra gymnasieskolor innan, och upplevde till exempel att de inte fick studiero, men här får de det. Den andra stora fördelen är att det är väldigt tydligt vad varje elev ska göra, samt att eleverna i och med upplägget av undervisningen blir sedda och hörda, säger Pernilla Gustavsson.

Finns det några svårigheter?

– Just nu tror jag att utmaningen runt om i Sverige är att man inte hunnit bygga upp ett system som är tydligt. För i den virtuella miljön krävs det tydlighet: övertydlighet.

– Ur ett elevperspektiv är svårigheten att man måste driva sin motivation själv. Därför måste skolan organisera så att eleverna känner sig sedda och involverande, och inte känner att de blir sittande själva. Utmaningen för lärarna blir att fånga eleverna där de är, för man får så få försök. I ett klassrum är det enklare, men här sitter alla bakom en dator, och då gäller det att man har skapat en relation så att eleven känner sig delaktig.

Pernilla Gustavsson berättar att det finns elever som inte deltar i undervisningen, som inte svarar på mejl, chatt, eller sms. Då är det problematiskt:

– Efter en eller två veckor är skadan redan skedd. För varje dag som går blir det allt svårare att få tillbaka eleven.

Hur skiljer det sig att vara rektor för en distansskola?

– Jag har inga elever på plats, men det är ändå ingen skillnad. Når de inte når målen sätter vi in stöd med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan arbetar förebyggande och främjande så att eleverna känner att de tillhör en kontext.

Att vara tydlig som ledare är något Pernilla Gustavsson lyfter.

– Det är viktigt att lärarna gör likadant, att man har en samlad plattform och ett system för vad eleverna ska göra när. Som rektor måste man lyssna och använda kompetensen på rätt ställe, till exempel IKT-pedagogerna.

Det är också av betydelse att alla vågar vara prestigelösa och vågar testa nya saker.

– Man kan behöva experimentera och man måste känna att man har stöd och förtroende från ledningen att göra det. Här är det kollegiala oumbärligt. Vår skola skulle aldrig klara sig utan det.

Korrespondensgymnasiet deltar i forskningsinstitutet Ifous forsknings- och utvecklingsprogram om digitala lärmiljöer som pågår åren 2019-2021.

Varför ville ni vara med i programmet?

– Vi vill höja den digitala synen på lärandet, och även fånga upp nya saker som kommer. Det finns inte så mycket forskning kring distansundervisning, så vi här på skolan får också testa och testa igen. Därför ville vi vara med och få hjälp med den vetenskapliga förankringen, säger Pernilla Gustavsson.

Av Moa Duvarci Engman


Missa inte Skolportens nya fokussida för fjärr- och distansundervisning som uppdateras löpande med nyheter, information och tips!

Sidan publicerades 2020-03-24 16:59 av
Sidan uppdaterades 2020-04-06 08:35 av


Relaterat

Elevhälsa, digital konferens!

Skolportens årliga konferens för hela EHT! Ta bl. a. del av fördjupande föreläsningar om att främja skolnärvaro, att skapa fungerande samverkan mellan olika instanser, praktiskt elevhälsoarbete med gott resultat, att möta elever med självmordstankar samt hur skolan kan arbeta hälsofrämjande i spåren av #metoo. Konferensens innehåll är tillgängligt digitalt i hela 10 dagar - ta del av innehåll när och var det passar just dig!

Svenska som andraspråk för vuxna, webbkonferens!

Välkommen till en konferens som riktar sig till dig som undervisar vuxna elever i svenska som andraspråk på grundläggande eller gymnasial nivå! Vi fokuserar på den elevgrupp har kommit en bit på väg i sina kunskaper i svenska språket. Föreläsningar om den senaste forskningen inom andraspråksundervisningen, liksom konkreta verktyg till din undervisning. Webbkonferenser erbjuder dig stor flexibilitet - ta del av innehållet när det passar dig under en tiodagarsperiod!

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Skolportens favorit: Skillnader i digital och analog återkoppling

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. Det visar Agneta Grönlunds avhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet.

Avhandling om matematik i förskoleklass utsedd till Skolportens favorit

Att i ett tidigt skede bryta elevers missuppfattningar kring matematik har positiv effekt. Det visarHelena Vennbergs forskning om undervisning i matematik i förskoleklass. Nu har hennes avhandlingen valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Framgångsrikt samarbete mellan Linnéuniversitetet och lärare kring programmering i skolan

Det började i ett par nätverk skapade för att ge lärare i grundskolan möjlighet att utveckla undervisningen inom IT, teknik och programmering. Det slutade med att två av lärarna som deltog fick presentera artiklar om sitt arbete vid den internationella konferensen CTE2020 i augusti.

I behov av särskilt stöd

Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Majoriteten av barn i behov av särskilt stöd i förskolan får inte det stöd de behöver, konstaterar Madeleine Sjöman i Skolportens temaartikel om specialpedagogik i förskolan.

Digitala verktyg och viktiga iakttagelser i idrott och hälsa

Det här material riktar sig till dig som är intresserad av hur du kan använda digitala verktyg i din undervisning. Innehållet utgår även från de viktigaste iakttagelserna i Skolinspektionens kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9. Genom egna reflektioner utifrån praktiknära exempel och forskning kan du skapa en lokal utvecklingsplan.

Lärarcentrerad och elevcentrerad undervisning i samspel

Resultaten i översikten visar bland annat att ett i högre grad lärarcentrerat tempo ger goda resultat och att lärare som främjar ett mer elevcentrerat ledarskap och i högre grad individanpassar undervisningsprocesser, i genomsnitt kan förvänta sig en bättre kunskapsutveckling hos sina elever. (pdf)

Nytt projekt ska öka kunskapen om hedersvåld och jämställdhet i högre utbildning

Det råder en stor kunskapsbrist bland yrkesverksamma inom de flesta statliga myndigheter som hanterar och ansvarar för hedersvåld i Sverige. Nu startar ett nytt projekt vid Karlstads universitet med syfte med att få in fler moment om hedersvåld och jämställdhet i utbildningarna.

Lärare i förskoleklass har låg beredskap att övergå till distansundervisning

En blixtstudie visar att lärare i förskoleklass på egen hand har försökt att förbereda sig för en eventuell övergång till distansundervisning. De har bland annat inhämtat information och diskuterat med kollegor. Men skolhuvudmännen har upplevts som i stort sett frånvarande i den diskussionen och den begränsade tillgången till digital teknik skulle göra en eventuell distansundervisning mer analog än digital.

Ämnesinnehållet riskerar att bli underordnat i ett digitalt klassrum

Den svenska skolan befinner sig i en snabb, pågående digitaliseringsprocess. Men när digitala verktyg används i undervisningen finns det en risk att just dessa verktyg och inte undervisningsinnehållet hamnar i fokus. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

Avhandling om elitpräglad gymnasieskola utsedd till Skolportens favorit

Utmanande och kritiska elever är inte önskvärda, konstaterar Janna Lundberg i sin avhandling i vilken hon har studerat vad som händer i samhällskunskapsundervisningen på en elitpräglad gymnasieskola. Elever som vill utmana genom att ställa frågor och locka till diskussion tillrättavisas. Här handlar det istället om att fostra eleverna genom passiv lydnad till en överordnad elit. Nu har hennes avhandlingen valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Vår digitala planet i fokus : Nätmobbning

För de unga som utsätts för mobbning i dagens digitala värld är det nästan omöjligt att slippa undan. Mobbningen sker inte längre bara på skolgården utan finns ständigt närvarande på nätet, i de sociala medierna och i klass-chatten, något som TikTok-stjärnan Nathalie Danielsson fick erfara. (webb-tv)

Formar och förargar – lärplattform som redskap för återkoppling

Den digitaliserade skolan har förändrat betingelserna för lärare och elever på många sätt. I följande text riktas fokus mot lärares återkoppling till elever via digitala lärplattformar.

Så inkluderas alla elever i ämnet idrott och hälsa

Vad är det som bidrar till positiva skolprestationer i ämnet idrott och hälsa hos elever med funktionsnedsättning? Det har Karin Bertills forskat om. Nu har hennes avhandling valts ut som favorit av Skolportens lärarpanel.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

The battle over dyslexia

It was once a widely accepted way of explaining why some children struggled to read and write. But in recent years, some experts have begun to question the existence of dyslexia itself.

Nu går tåget – är alla med?

Förskola och skola står ständigt inför reviderade riktlinjer och direktiv. Ett framgångsrikt förändringsarbete kräver att rektor såväl som alla medarbetare drar åt samma håll och att alla är överens om vad som behöver göras och hur. Men hur ska rektor egentligen agera för att få med sig medarbetarna i dessa oupphörliga förändringsprocesser? Det skriver Ebba Hildén, Karlstads universitet .

Tillsammans – för att nå fler elever

På Sofielundsskolan arbetar logoped och lärare tillsammans i klassrummet så att fler elever ska kunna tillgodogöra sig den språkliga träningen. Fördelarna med upplägget är många, menar Jenny Hilborn, logoped, och Petra Gunnarsson, grundskollärare.