“I den virtuella miljön krävs det tydlighet – övertydlighet”

På Korrespondensgymnasiet bedrivs all undervisning på distans. Att eleverna kan jobba var de vill, med tydliga uppgifter, samt att många elever upplever att det är skönt att få studiero är några av fördelarna med distansundervisning, menar rektor Pernilla Gustavsson.

Korrespondensgymnasiet är en kommunal skola i Söderåkra i Torsås kommun. Skolan är en av få skolor i Sverige som har dispens för att på heltid distansundervisa elever som är folkbokförda i Sverige.

Pernilla Gustavsson.

Här finns inga klassrum utan allt sker digitalt. Eleverna har lärarledda lektioner varje vardag, och majoriteten av dessa lektioner är gruppdiskussioner i mindre grupper om 3-6 elever, berättar Pernilla Gustavsson, som arbetat som skolledare på Korrespondensgymnasiet sedan år 2016.

– Lärarna har sina genomgångar, och eleverna får övningsuppgifter. Vissa uppgifter kan eleverna göra hemma, och vissa gör man tillsammans i gruppen. Fysiskt träffar vi inte eleverna, men vi träffas i realtid – alltså på samma tid men på olika plats – och det har vi utökat mycket framförallt de senaste två åren. Man behöver “träffas” för att utveckla de sociala bitarna, samt lära av varandra och ta del av andra perspektiv, säger Pernilla Gustavsson.

Förutom lektioner har eleverna också gruppundervisning där de ses för att interagera i de digitala miljöerna. Varje elev har en mentor, som fortlöpande håller kontakten och fångar upp olika frågor, och mentorn håller också i vissa av diskussionerna som kan handla om exempelvis etik och värdegrund.

Vilka är fördelarna med distansundervisning?

– Många av våra elever har gått på andra gymnasieskolor innan, och upplevde till exempel att de inte fick studiero, men här får de det. Den andra stora fördelen är att det är väldigt tydligt vad varje elev ska göra, samt att eleverna i och med upplägget av undervisningen blir sedda och hörda, säger Pernilla Gustavsson.

Finns det några svårigheter?

– Just nu tror jag att utmaningen runt om i Sverige är att man inte hunnit bygga upp ett system som är tydligt. För i den virtuella miljön krävs det tydlighet: övertydlighet.

– Ur ett elevperspektiv är svårigheten att man måste driva sin motivation själv. Därför måste skolan organisera så att eleverna känner sig sedda och involverande, och inte känner att de blir sittande själva. Utmaningen för lärarna blir att fånga eleverna där de är, för man får så få försök. I ett klassrum är det enklare, men här sitter alla bakom en dator, och då gäller det att man har skapat en relation så att eleven känner sig delaktig.

Pernilla Gustavsson berättar att det finns elever som inte deltar i undervisningen, som inte svarar på mejl, chatt, eller sms. Då är det problematiskt:

– Efter en eller två veckor är skadan redan skedd. För varje dag som går blir det allt svårare att få tillbaka eleven.

Hur skiljer det sig att vara rektor för en distansskola?

– Jag har inga elever på plats, men det är ändå ingen skillnad. Når de inte når målen sätter vi in stöd med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan arbetar förebyggande och främjande så att eleverna känner att de tillhör en kontext.

Att vara tydlig som ledare är något Pernilla Gustavsson lyfter.

– Det är viktigt att lärarna gör likadant, att man har en samlad plattform och ett system för vad eleverna ska göra när. Som rektor måste man lyssna och använda kompetensen på rätt ställe, till exempel IKT-pedagogerna.

Det är också av betydelse att alla vågar vara prestigelösa och vågar testa nya saker.

– Man kan behöva experimentera och man måste känna att man har stöd och förtroende från ledningen att göra det. Här är det kollegiala oumbärligt. Vår skola skulle aldrig klara sig utan det.

Korrespondensgymnasiet deltar i forskningsinstitutet Ifous forsknings- och utvecklingsprogram om digitala lärmiljöer som pågår åren 2019-2021.

Varför ville ni vara med i programmet?

– Vi vill höja den digitala synen på lärandet, och även fånga upp nya saker som kommer. Det finns inte så mycket forskning kring distansundervisning, så vi här på skolan får också testa och testa igen. Därför ville vi vara med och få hjälp med den vetenskapliga förankringen, säger Pernilla Gustavsson.

Av Moa Duvarci Engman


Missa inte Skolportens nya fokussida för fjärr- och distansundervisning som uppdateras löpande med nyheter, information och tips!

Sidan publicerades 2020-03-24 16:59 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-03-31 16:59 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevhälsa, 15-16 sept i Stockholm

Skolportens årliga konferens för hela EHT! Ta bl. a. del av fördjupande föreläsningar om att främja skolnärvaro, att skapa fungerande samverkan mellan olika instanser, praktiskt elevhälsoarbete med gott resultat, att möta elever med självmordstankar samt hur skolan kan arbeta hälsofrämjande i spåren av #metoo. Det kommer bli riktigt givande dagar, välkommen!

Svenska som andraspråk för vuxna, 13-14 oktober i Stockholm

Välkommen till en konferens som riktar sig till dig som undervisar vuxna elever i svenska som andraspråk på grundläggande eller gymnasial nivå! Under två dagar fokuserar vi på den elevgrupp har kommit en bit på väg i sina kunskaper i svenska språket. Föreläsningarna kommer att beröra den senaste forskningen inom andraspråksundervisningen, liksom konkreta verktyg till din undervisning.

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Skolportens favorit: Skillnader i digital och analog återkoppling

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. Det visar Agneta Grönlunds avhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet.

UR: Tio lektioner i språkdidaktik – Språkutveckling och digital kompetens

Sfi-läraren Sara Lövestam ger konkreta tips att använda vid språkinlärning. Eleverna dokumenterar sin språkutveckling i det digitala verktyget Padlet och genom att spela in sina röster och skapa en pod. De lär sig också digital kompetens och förmågan att använda sig av digital teknik och internet (webb-tv).

UR Samtiden – IT och digital pedagogik i skolan – Inte teknik utan kreativ pedagogik

Cecilia Jalkebo är lärare i svenska och berättar om hur man kan arbeta för att elevernas aktivitet i klassrummet kan öka på ett lustfyllt sätt. (webb-tv)

UR Samtiden – IT och digital pedagogik i skolan – En digital skolvardag

Kristina Alexanderson arbetar för organisationen Webbstjärnan. Hon föreläser om viktiga frågor som skolan behöver informera om och förankra i sin digitala vardag. (webb-tv)

Utbildning och lärande i samspel med samhället

Under sommaren 2014 kopplade fyra storstäder samman offentliga, privata, fysiska och digitala lärresurser för att ge barn och ungdomar en kreativ lärmiljö som förenar formellt och informellt lärande. I år är det dags igen.

UR: IT och digital pedagogik i skolan – Erfarenheter av flippat klassrum

Daniel Barker är lärare i matematik och fysik och berättar om sina erfarenheter av att använda metoden ”flipped classroom”. Han skräddarsyr genomgångar och lägger ut dem på nätet för sina elever. Han tycker att eleverna ska vara i centrum i klassrummet och inte han som lärare (webb-tv).

OECD och förnyelsen av skolan i en digital värld

I Sverige, liksom i många andra länder, är det kanske Pisa-undersökningen man först kommer att tänka på när man talar om OECD och skolan. Men skolan och resten av utbildningssystemet är en viktig del av OECD:s verksamhet, skriver Stefan Pålsson, Skolverket.

Lämna synpunkter på digital kompetens i styrdokumenten

Regeringen vill förbättra elevers digitala kompetens och göra skolors undervisning på området mer likvärdig. Därför har Skolverket fått i uppdrag att se över vad som behöver stärkas i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner. 

UR Samtiden – IT och digital pedagogik i skolan – Datorspel i undervisningen

Att spela datorspel är att vara en del av en kreativ kultur, menar läraren och verksamhetsutvecklaren Jonas Lindahl som ofta använder sig av spel i undervisningen. Här berättar han om hur datorspel stärker samarbetet mellan elever och ökar deras kreativa tänkande. (webb-tv)

Vi och dom i religionsundervisningen

Undervisningen i religionskunskap på gymnasiet präglas av en stark icke-troende norm, visar Karin Kittelmann Flensners forskning. Nu har Skolportens lärarpanel valt ut hennes avhandling som Skolportens favorit.

UR Samtiden – IT och digital pedagogik i skolan – Arbeta interaktivt, kollaborativt och visuellt

Camilla Askebäck Diaz är lärare i matematik och NO och berättar om hur hon använder digitala verktyg i undervisningen. (webb-tv)

UR Samtiden: Nätmobbning bland ungdomar – Nätmobbning i en digital tid

Patricia Agatston är kurator i USA och hon menar att det idag finns för lite tid för ungdomar att träffas och spendera tid tillsammans, därför har den digitala världen blivit en plats där de umgås (webb-tv).

Läsande och skrivande i en digital tid

Elever skriver och läser allt mer digitalt och på sin fritid. Skolan har en utmaning i att fånga upp det engagemang som elever visar på nätet så att den kan komma till nytta i skolarbetet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Specialpedagogik – verktyg och stöd

Här samlas länkar till olika aktörer som kan underlätta för lärande på distans och i kontakten med eleverna. Sidan uppdateras löpande.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

“I den virtuella miljön krävs det tydlighet – övertydlighet”

Att eleverna kan jobba var de vill, med tydliga uppgifter, samt att många elever tycker att det är skönt att få studiero. Det är några av fördelarna med distansundervisning, menar Pernilla Gustavsson, rektor på Korrespondensgymnasiet som är med i Ifous FoU-program om digitala lärmiljöer.