Dela:

“I den virtuella miljön krävs det tydlighet – övertydlighet”

På Korrespondensgymnasiet bedrivs all undervisning på distans. Att eleverna kan jobba var de vill, med tydliga uppgifter, samt att många elever upplever att det är skönt att få studiero är några av fördelarna med distansundervisning, menar rektor Pernilla Gustavsson.

Korrespondensgymnasiet är en kommunal skola i Söderåkra i Torsås kommun. Skolan är en av få skolor i Sverige som har dispens för att på heltid distansundervisa elever som är folkbokförda i Sverige.

Pernilla Gustavsson.

Här finns inga klassrum utan allt sker digitalt. Eleverna har lärarledda lektioner varje vardag, och majoriteten av dessa lektioner är gruppdiskussioner i mindre grupper om 3-6 elever, berättar Pernilla Gustavsson, som arbetat som skolledare på Korrespondensgymnasiet sedan år 2016.

– Lärarna har sina genomgångar, och eleverna får övningsuppgifter. Vissa uppgifter kan eleverna göra hemma, och vissa gör man tillsammans i gruppen. Fysiskt träffar vi inte eleverna, men vi träffas i realtid – alltså på samma tid men på olika plats – och det har vi utökat mycket framförallt de senaste två åren. Man behöver “träffas” för att utveckla de sociala bitarna, samt lära av varandra och ta del av andra perspektiv, säger Pernilla Gustavsson.

Förutom lektioner har eleverna också gruppundervisning där de ses för att interagera i de digitala miljöerna. Varje elev har en mentor, som fortlöpande håller kontakten och fångar upp olika frågor, och mentorn håller också i vissa av diskussionerna som kan handla om exempelvis etik och värdegrund.

Vilka är fördelarna med distansundervisning?

– Många av våra elever har gått på andra gymnasieskolor innan, och upplevde till exempel att de inte fick studiero, men här får de det. Den andra stora fördelen är att det är väldigt tydligt vad varje elev ska göra, samt att eleverna i och med upplägget av undervisningen blir sedda och hörda, säger Pernilla Gustavsson.

Finns det några svårigheter?

– Just nu tror jag att utmaningen runt om i Sverige är att man inte hunnit bygga upp ett system som är tydligt. För i den virtuella miljön krävs det tydlighet: övertydlighet.

– Ur ett elevperspektiv är svårigheten att man måste driva sin motivation själv. Därför måste skolan organisera så att eleverna känner sig sedda och involverande, och inte känner att de blir sittande själva. Utmaningen för lärarna blir att fånga eleverna där de är, för man får så få försök. I ett klassrum är det enklare, men här sitter alla bakom en dator, och då gäller det att man har skapat en relation så att eleven känner sig delaktig.

Pernilla Gustavsson berättar att det finns elever som inte deltar i undervisningen, som inte svarar på mejl, chatt, eller sms. Då är det problematiskt:

– Efter en eller två veckor är skadan redan skedd. För varje dag som går blir det allt svårare att få tillbaka eleven.

Hur skiljer det sig att vara rektor för en distansskola?

– Jag har inga elever på plats, men det är ändå ingen skillnad. Når de inte når målen sätter vi in stöd med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan arbetar förebyggande och främjande så att eleverna känner att de tillhör en kontext.

Att vara tydlig som ledare är något Pernilla Gustavsson lyfter.

– Det är viktigt att lärarna gör likadant, att man har en samlad plattform och ett system för vad eleverna ska göra när. Som rektor måste man lyssna och använda kompetensen på rätt ställe, till exempel IKT-pedagogerna.

Det är också av betydelse att alla vågar vara prestigelösa och vågar testa nya saker.

– Man kan behöva experimentera och man måste känna att man har stöd och förtroende från ledningen att göra det. Här är det kollegiala oumbärligt. Vår skola skulle aldrig klara sig utan det.

Korrespondensgymnasiet deltar i forskningsinstitutet Ifous forsknings- och utvecklingsprogram om digitala lärmiljöer som pågår åren 2019-2021.

Varför ville ni vara med i programmet?

– Vi vill höja den digitala synen på lärandet, och även fånga upp nya saker som kommer. Det finns inte så mycket forskning kring distansundervisning, så vi här på skolan får också testa och testa igen. Därför ville vi vara med och få hjälp med den vetenskapliga förankringen, säger Pernilla Gustavsson.

Av Moa Duvarci Engman


Missa inte Skolportens nya fokussida för fjärr- och distansundervisning som uppdateras löpande med nyheter, information och tips!

Sidan publicerades 2020-03-24 16:59 av
Sidan uppdaterades 2020-04-06 08:35 av


Relaterat

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Skolportens favorit: Skillnader i digital och analog återkoppling

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. Det visar Agneta Grönlunds avhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet.

Gemensamma digitala strukturer underlättar för modersmålslärare och studiehandledare

Vikten av gemensamma digitala strukturer inom en skola och över våra skolgränser har ställts på sin spets i fjärr- och distansundervisningen. Genom att vi använder Google Classroom på en bred front i Malmö får pedagoger en gemensam digital plattform, där de kan ta del av varandras lektionsupplägg och samarbeta kring elevernas inlämnade arbetsuppgifter.

Avhandling om lek utanför skolan i digitala gemenskaper utsedd till Skolportens favorit

Digitaliseringen har förändrat barns lek. Många barns lärande i leken sker i en hybrid verklighet, där det fysiska och det digitala är så sammanflätat att det inte längre är fruktbart att separera dem. Det konstaterar Marina Wernholm som forskat om lek utanför skolan i digitala gemenskaper. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Skolportens favorit: Digital lek i en hybrid verklighet

Inramningen för barns lek har förändrats – den fysiska och den digitala leken har flätats samman och vi behöver förstå det som en verklighet. Det konstaterar Marina Wernholm i sin avhandling, som nu valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

”Samband mellan hög social status i skolan och god hälsa”

För att främja ungdomars hälsa behövs en djupare förståelse för ungdomars syn på sin hälsa och faktorer som påverkar hur de mår. Detta har jag intresserat mig för i min avhandling som jag disputerade med hösten 2020. Social status i skolan och rökning är andra hälsorelaterade begrepp som lyfts fram i avhandlingen, skriver forskaren Junia Joffer.

Hur blir man en bra ledare i klassrummet?

Trygghet, tydlighet och goda relationer är otroligt viktiga förutsättningar för lärares ledarskap, menar Jonas Nilsson, aktuell med boken Handbok i klassrumsledarskap som han skrivit med skolforskaren Martin Karlberg.

Så kommer ni igång med drama och digitala verktyg

Förskollärarna Linda Bjällerstedt och Sara Bergström berättar om arbetet bakom barnens äventyr. De passar också på att tipsa om hur du kan komma igång med drama och digitala verktyg.

Formativt ledarskap i en digitaliserad värld

Aldrig har det formativa förhållningssättet till utveckling varit så viktigt som nu. Här presenterar Malin Frykman, (”Formativt ledarskap i en digitaliserad värld” och ”Skolledare i en digitaliserad värld”), digitala metoder som hjälper dig att formativt leda en lärande organisation och medarbetares lärande. (webb-tv)

Så ökar elevers lärande med STL

STL – att skriva till sig lärande – främjar elevers inlärning mycket tack vare elevers återkoppling till varandra i det digitala skrivandet. Men också på grund av det kollegiala lärandet mellan pedagogerna. ”Eleverna befäster kunskaper genom skrivandet. Det är den stora vinsten och att det är ett språkutvecklande arbetssätt, säger läraren Kristin Quist.

Att se potentialen i digitala verktyg

För att de digitala verktygen ska bli värdefulla pedagogiska hjälpmedel krävs ett samspel mellan teknik, pedagogik och ämneskunskap. Det pekar Karin Ollinen på i sin avhandling, där hon intervjuat och observerat fyra NO-lärare på högstadiet.

Viktigt att förstå barns lek i en hybrid verklighet

Villkoren för barns lek har förändrats i och med digitaliseringen. Lekplatser, lekkamrater och lekaktiviteter är ofta ”gömda” i digitala verktyg. Det har gjort det svårare för vuxenvärlden att förstå barns lek. Om konsekvenserna av detta handlar en avhandling från Linnéuniversiteteten.

Viktigt att förstå barns lek i en hybrid verklighet

Villkoren för barns lek har förändrats i och med digitaliseringen. Lekplatser, lekkamrater och lekaktiviteter och är ofta ’gömda’ i digitala verktyg, vilket har gjort det svårare för vuxenvärlden att förstå barns lek. ”Det är viktigt för skolorna att erkänna och förhålla sig till variationen av lärandeerfarenheter som dagens barn har,” säger Marina Wernholm om sin avhandling från Linnéuniversitetet.

Framgångsrikt samarbete mellan Linnéuniversitetet och lärare kring programmering i skolan

Det började i ett par nätverk skapade för att ge lärare i grundskolan möjlighet att utveckla undervisningen inom IT, teknik och programmering. Det slutade med att två av lärarna som deltog fick presentera artiklar om sitt arbete vid den internationella konferensen CTE2020 i augusti.

Formar och förargar – lärplattform som redskap för återkoppling

Den digitaliserade skolan har förändrat betingelserna för lärare och elever på många sätt. I följande text riktas fokus mot lärares återkoppling till elever via digitala lärplattformar.

Nytt projekt ska öka kunskapen om hedersvåld och jämställdhet i högre utbildning

Det råder en stor kunskapsbrist bland yrkesverksamma inom de flesta statliga myndigheter som hanterar och ansvarar för hedersvåld i Sverige. Nu startar ett nytt projekt vid Karlstads universitet med syfte med att få in fler moment om hedersvåld och jämställdhet i utbildningarna.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Fler detaljer när förskolebarn reflekterar digitalt

För att barnen bättre ska se sitt lärande använder sig Diamantens förskola av digitala verktyg vid reflektionstimmarna. Bland annat skriver de en blogg tillsammans med barnen som blivit väldigt uppskattad. ”Vi ser att barnen utvecklar sin digitala kompetens och att de språkar mer med varandra. Det har blivit mer samtal mellan barnen än att ett enskilt barn pratar med en pedagog åt gången”, säger Victoria Jacobson, förskollärare.