Dela:

“I den virtuella miljön krävs det tydlighet – övertydlighet”

På Korrespondensgymnasiet bedrivs all undervisning på distans. Att eleverna kan jobba var de vill, med tydliga uppgifter, samt att många elever upplever att det är skönt att få studiero är några av fördelarna med distansundervisning, menar rektor Pernilla Gustavsson.

Korrespondensgymnasiet är en kommunal skola i Söderåkra i Torsås kommun. Skolan är en av få skolor i Sverige som har dispens för att på heltid distansundervisa elever som är folkbokförda i Sverige.

Pernilla Gustavsson.

Här finns inga klassrum utan allt sker digitalt. Eleverna har lärarledda lektioner varje vardag, och majoriteten av dessa lektioner är gruppdiskussioner i mindre grupper om 3-6 elever, berättar Pernilla Gustavsson, som arbetat som skolledare på Korrespondensgymnasiet sedan år 2016.

– Lärarna har sina genomgångar, och eleverna får övningsuppgifter. Vissa uppgifter kan eleverna göra hemma, och vissa gör man tillsammans i gruppen. Fysiskt träffar vi inte eleverna, men vi träffas i realtid – alltså på samma tid men på olika plats – och det har vi utökat mycket framförallt de senaste två åren. Man behöver “träffas” för att utveckla de sociala bitarna, samt lära av varandra och ta del av andra perspektiv, säger Pernilla Gustavsson.

Förutom lektioner har eleverna också gruppundervisning där de ses för att interagera i de digitala miljöerna. Varje elev har en mentor, som fortlöpande håller kontakten och fångar upp olika frågor, och mentorn håller också i vissa av diskussionerna som kan handla om exempelvis etik och värdegrund.

Vilka är fördelarna med distansundervisning?

– Många av våra elever har gått på andra gymnasieskolor innan, och upplevde till exempel att de inte fick studiero, men här får de det. Den andra stora fördelen är att det är väldigt tydligt vad varje elev ska göra, samt att eleverna i och med upplägget av undervisningen blir sedda och hörda, säger Pernilla Gustavsson.

Finns det några svårigheter?

– Just nu tror jag att utmaningen runt om i Sverige är att man inte hunnit bygga upp ett system som är tydligt. För i den virtuella miljön krävs det tydlighet: övertydlighet.

– Ur ett elevperspektiv är svårigheten att man måste driva sin motivation själv. Därför måste skolan organisera så att eleverna känner sig sedda och involverande, och inte känner att de blir sittande själva. Utmaningen för lärarna blir att fånga eleverna där de är, för man får så få försök. I ett klassrum är det enklare, men här sitter alla bakom en dator, och då gäller det att man har skapat en relation så att eleven känner sig delaktig.

Pernilla Gustavsson berättar att det finns elever som inte deltar i undervisningen, som inte svarar på mejl, chatt, eller sms. Då är det problematiskt:

– Efter en eller två veckor är skadan redan skedd. För varje dag som går blir det allt svårare att få tillbaka eleven.

Hur skiljer det sig att vara rektor för en distansskola?

– Jag har inga elever på plats, men det är ändå ingen skillnad. Når de inte når målen sätter vi in stöd med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan arbetar förebyggande och främjande så att eleverna känner att de tillhör en kontext.

Att vara tydlig som ledare är något Pernilla Gustavsson lyfter.

– Det är viktigt att lärarna gör likadant, att man har en samlad plattform och ett system för vad eleverna ska göra när. Som rektor måste man lyssna och använda kompetensen på rätt ställe, till exempel IKT-pedagogerna.

Det är också av betydelse att alla vågar vara prestigelösa och vågar testa nya saker.

– Man kan behöva experimentera och man måste känna att man har stöd och förtroende från ledningen att göra det. Här är det kollegiala oumbärligt. Vår skola skulle aldrig klara sig utan det.

Korrespondensgymnasiet deltar i forskningsinstitutet Ifous forsknings- och utvecklingsprogram om digitala lärmiljöer som pågår åren 2019-2021.

Varför ville ni vara med i programmet?

– Vi vill höja den digitala synen på lärandet, och även fånga upp nya saker som kommer. Det finns inte så mycket forskning kring distansundervisning, så vi här på skolan får också testa och testa igen. Därför ville vi vara med och få hjälp med den vetenskapliga förankringen, säger Pernilla Gustavsson.

Av Moa Duvarci Engman


Missa inte Skolportens nya fokussida för fjärr- och distansundervisning som uppdateras löpande med nyheter, information och tips!

Sidan publicerades 2020-03-24 16:59 av
Sidan uppdaterades 2020-04-06 08:35 av


Relaterat

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Skolportens favorit: Skillnader i digital och analog återkoppling

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. Det visar Agneta Grönlunds avhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

En lärplattform som både stöttar i vardagen och utvecklar dig som lärare

Vi behöver alla lära om och lära nytt ibland. Och det livslånga lärandet är betydelsefullt både för dig som individ men också för att organisationer ska klara av förändringar i samhället. I Helsingborg finns sen en tid lärplattformen Hbg Learns där all utbildning finns samlad på en plats. Jessica Clarenbeck är mycket positiv till upplägget.

Analog programmering ledde vägen

Att personalen på Tornfalkens förskola saknade utbildning inom programmering och kodning stoppade dem inte från att inleda ett arbete kring digitalt meningsskapande. Genom att börja enkelt och analogt kunde de sedan arbeta mer och mer med digitala verktyg. Språket spelade också en stor roll i arbetet då majoriteten av barnen är flerspråkiga.

Poddagogen #12: Forskaren Henning Årman om språkaktivism och språkbruk i gymnasieskolan

Forskaren Henning Årman är gäst i den pedagogiska podcasten Poddagogen. Avsnittet handlar om språkaktivism och språkbruk i gymnasieskolan. 

Digitaliseringen krymper lärares expertroll

Med digitaliseringens intåg i skolan har utrymmet för lärarens roll som expert minskat. Det menar forskaren Johan Sandén. Nu har hans avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Ökat fokus på undervisningens innehåll

Att systematiskt analysera den egna undervisningen lägger grunden för en mer inkluderande undervisning. Det visar Balli Lelinge i sin avhandling som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Bristande transparens i digitala läromedel försvårar undervisningen

Nya digitala läromedel i skolan utformade för att anpassa sig till varje elevs individuella kunskapsnivå skapar problem. Den inbyggda tekniken är inte tillräckligt transparent och riskerar att vägleda eleverna utan att lärarna känner sig delaktiga. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Digitala lektioner och möten fungerade över förväntan på Ekeskolan

När coronapandemin blev ett faktum och Ekeskolan hade en ny verklighet att förhålla sig till började personalen fundera på hur de kan anpassa sin undervisning efter rådande restriktioner. Skolavslutningar, elevrådsmöten och viss undervisning har genomförts via Zoom, en digital videomötesplattform, med överraskande resultat. I vårt senaste voddavsnitt samtalar vi också om detta.

Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Webbinarium: Så här jobbar vi med digital lek, lärande och utforskande i förskolan!

Luleå kommuns förskolor bjuder på en spännande utvecklingsmiljö och med pedagoger i framkant. Luleå kommun fick utmärkelsen Guldtrappan 2019 för sitt digitala utvecklingsarbete.

Lärarpanelen: ”Ett viktigt och roligt uppdrag”

"Det är viktigt och roligt att vara uppdaterad om nya vetenskapliga rön som rör undervisning och lärande." Så svarar en av Skolportens lärarpanelister på frågan om varför hon ville vara med i panelen.

Ledare: Om några år vet vi mer…

Forskning om hur coronapandemin har påverkat utbildningskvalitén, elevresultaten och elevhälsan är i full gång. På Skolporten kommer vi att bevaka de resultaten lika systematiskt som vi gör med all forskning om förskola och skola.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser