Dela:

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hallå där, Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier vid Linköpings universitet. Tillsammans med din kollega Kristin Zeiler har du undersökt hur eleverna uppfattar WHO:s hälsoenkät Skolbarns hälsovanor. Varför?

Anette Wickström Foto Anna Nilsen/Linköpings universitet

Anette Wickström. Foto Anna Nilsen/Linköpings universitet

– I vår forskning om ungdomars förståelse av psykisk hälsa har vi sett att det finns ett glapp mellan de insatser som görs i skolan och vad ungdomarna själva tycker att de behöver. Vi ville se om det glappet uppstår också när vi frågar dem om deras hälsa mer generellt. Hälsoenkäter är väldigt vanliga i skolan, och en stor enkät som Skolbarns hälsovanor blir lätt stilbildande. Därför är det viktigt att undersöka vilken påverkan den har.

Vilka är era viktigaste resultat?
– Att enkäten inte bara undersöker ungdomarnas hälsa, utan också för fram ett normativt budskap som påverkar deras självförståelse. Bara genom att fråga dem om de har ett eget rum, dator hemma eller reser utomlands med familjen så signalerar enkäten att dessa saker är viktiga för hälsan. Frågorna tvingar också ungdomarna att tänka på om de är för tjocka eller för smala. Det handlar väldigt mycket om jämförelser med andra.

Vad får det för konsekvenser för eleverna?
– Enkäten gjorde dem medvetna om sin socioekonomiska position. Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj. Flera uppfattade det också som att deras hälsa berodde på dem själva, vilket är problematiskt om det döljer omständigheter de inte kan påverka. Resultaten bör ses i ljuset av forskning som visar att upplevelsen av ens socioekonomiska situation kan vara viktigare för hälsan än situationen i sig.

Vad kan skolan lära sig av er studie?
– Även om hälsoenkäter naturligtvis kan vara viktiga behöver man fundera över varför och hur man ställer frågorna. Lärarna måste också vara medvetna om att det kan uppstå situationer där någon elev blir illa berörd och kan behöva stöd. Dessutom är det viktigt att se till att enkätsituationen blir så bra som möjligt: Några ungdomar berättade att de satt så tätt att de inte var säkra på om de kunde dölja svaren för varandra och att enkätfrågorna kommenterades öppet i klassrummet.

Av Staffan Eng


Skolportens magasin – nytt nr ute 14 maj 2021!

Tema: Komvux i förändring

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-06-09 09:28 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny digital kurs med Maria Wiman! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Ny digital kurs med Maria Wiman! Ny som lärare – Goda föräldrakontakter

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Goda föräldrakontakter arbetar vi med att skapa ett gynnsamt samarbete med vårdnadshavare, hålla olika typer av möten och lösa konflikter genom samtalsmetodik. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning.

Elevhälsa Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam såsom skolläkare, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare, kurator, psykolog, specialpedagog, speciallärare, lärare och kurator. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning och praktiska exempel som berör elevhälsoteamets viktiga arbete. Välkommen!

Grund- och gymnasiesärskolan Webbkonferens

Konferensen för dig som arbetar i grund- och gymnasiesärskolan, inriktning ämnen och ämnesområden. På konferensen får du ta del av aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll.

Avsnitt 56: Kommunikation kring kropp, känslor och sexualitet i grund- och gymnasiesärskolan

Sex och samlevnad kan vara laddat och många känner sig osäkra på hur man kan kommunicera och undervisa i ämnet i särskolan. Möt Natalie Simonsson, sexualupplysare och författare, och Sofi Malmgren och Jessica Jägeryd, Resurscenter Dövblind. (webb-radio)

UR Samtiden – Fokus på grund- och gymnasiesärskolan : Trygghet och mod genom AKK

Luz Solano är dramapedagog med en mastersexamen inom specialpedagogik. Hon berättar om AKK – alternativ och kompletterande kommunikation – och hur den kan användas för att hjälpa och stötta elever med intellektuella funktionsnedsättningar. (webb-tv)

UR Samtiden – Fokus på grund- och gymnasiesärskolan : Interkulturellt förhållningssätt

Denho Özmen, pedagog och rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), föreläser om interkulturellt förhållningssätt. Han pratar om hur man kan arbeta med den mångfald av språk och kulturer som finns bland barn och vuxna inom skolans värld. (webb-tv)

UR Samtiden – Fokus på grund- och gymnasiesärskolan : Att jobba med guidande samtal

Pedagogen Samuel Engelhardt jobbar med guidande samtal och handledning. Han träffar de tre elevassistenterna Emem Etim, Helene Halldin och Olov Olsson som arbetar inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan. De pratar om situationer som kan uppstå i vardagen och hur man kan arbeta med dem. De ger även råd och delar med sig av sina egna erfarenheter. (webb-tv)

UR Samtiden – Fokus på grund- och gymnasiesärskolan : Intellektuell funktionsnedsättning och undervisning

Vad innebär en intellektuell funktionsnedsättning (IF) och hur påverkar den inlärningen? Peter Gröndal, lärare och läromedelsförfattare, ger en grundläggande genomgång av ord, begrepp, tillgänglig undervisning och olika kommunikationssätt. (webb-tv)

Skolportens favorit: Skillnader i digital och analog återkoppling

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. Det visar Agneta Grönlunds avhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet.

”Vi saknar dig” – viktigaste budskapet för att öka elevers närvaro

Vad kan du göra när du ser att en stol i klassrummet allt oftare står tom? Att frånvarande elever känner sig saknade av lärare och klasskamrater kan vara en avgörande anledning till att de kommer tillbaka till skolan, menar utredaren och författaren Malin Gren Landell. Här finns samlade råd från Malins föreläsning för elevhälsoteamen i Stockholms stad.

Jonna Bornemark upplöser gränsen mellan tanke och kropp

Med sin bok ”Det omätbaras renässans: En uppgörelse med pedanternas världsherravälde” har filosofen Jonna Bornemark utmanat den rådande ordningen och fått människor att vallfärda till hennes föreläsningar och starta mikromotstånd mot mätsamhället.

Jenny Edvardsson: “Boksamtal får elever att sätta ord på sina tankar”

Jenny Edvardsson, prisbelönt lärare i svenska och historia, tipsar om boksamtal utifrån Aidan Chambers modell.

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

”Spaningar” – den perfekta utomhusverksamheten

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.