Dela:

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hallå där, Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier vid Linköpings universitet. Tillsammans med din kollega Kristin Zeiler har du undersökt hur eleverna uppfattar WHO:s hälsoenkät Skolbarns hälsovanor. Varför?

Anette Wickström Foto Anna Nilsen/Linköpings universitet

Anette Wickström. Foto Anna Nilsen/Linköpings universitet

– I vår forskning om ungdomars förståelse av psykisk hälsa har vi sett att det finns ett glapp mellan de insatser som görs i skolan och vad ungdomarna själva tycker att de behöver. Vi ville se om det glappet uppstår också när vi frågar dem om deras hälsa mer generellt. Hälsoenkäter är väldigt vanliga i skolan, och en stor enkät som Skolbarns hälsovanor blir lätt stilbildande. Därför är det viktigt att undersöka vilken påverkan den har.

Vilka är era viktigaste resultat?
– Att enkäten inte bara undersöker ungdomarnas hälsa, utan också för fram ett normativt budskap som påverkar deras självförståelse. Bara genom att fråga dem om de har ett eget rum, dator hemma eller reser utomlands med familjen så signalerar enkäten att dessa saker är viktiga för hälsan. Frågorna tvingar också ungdomarna att tänka på om de är för tjocka eller för smala. Det handlar väldigt mycket om jämförelser med andra.

Vad får det för konsekvenser för eleverna?
– Enkäten gjorde dem medvetna om sin socioekonomiska position. Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj. Flera uppfattade det också som att deras hälsa berodde på dem själva, vilket är problematiskt om det döljer omständigheter de inte kan påverka. Resultaten bör ses i ljuset av forskning som visar att upplevelsen av ens socioekonomiska situation kan vara viktigare för hälsan än situationen i sig.

Vad kan skolan lära sig av er studie?
– Även om hälsoenkäter naturligtvis kan vara viktiga behöver man fundera över varför och hur man ställer frågorna. Lärarna måste också vara medvetna om att det kan uppstå situationer där någon elev blir illa berörd och kan behöva stöd. Dessutom är det viktigt att se till att enkätsituationen blir så bra som möjligt: Några ungdomar berättade att de satt så tätt att de inte var säkra på om de kunde dölja svaren för varandra och att enkätfrågorna kommenterades öppet i klassrummet.

Av Staffan Eng


Skolportens magasin – nytt nr ute 14 maj 2021!

Tema: Komvux i förändring

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-06-09 09:28 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny digital kurs med Maria Wiman! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Ny digital kurs med Maria Wiman! Ny som lärare – Goda föräldrakontakter

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Goda föräldrakontakter arbetar vi med att skapa ett gynnsamt samarbete med vårdnadshavare, hålla olika typer av möten och lösa konflikter genom samtalsmetodik. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning.

Elevhälsa Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam! Ta del av föreläsningar om bl.a. friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat barn och elever. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Grund- och gymnasiesärskolan Webbkonferens

Konferensen för dig som arbetar i grund- och gymnasiesärskolan, inriktning ämnen och ämnesområden. På konferensen får du ta del av aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll.

Avsnitt 56: Kommunikation kring kropp, känslor och sexualitet i grund- och gymnasiesärskolan

Sex och samlevnad kan vara laddat och många känner sig osäkra på hur man kan kommunicera och undervisa i ämnet i särskolan. Möt Natalie Simonsson, sexualupplysare och författare, och Sofi Malmgren och Jessica Jägeryd, Resurscenter Dövblind. (webb-radio)

”Vi får syn på vad vi själva gör och får bättre grund för att utvecklas”

På förskolan Gropens gård i Hammarkullen forskar förskollärarna på sin egen verksamhet. I ett samverkansprojekt lett av forskare från Göteborgs universitet bygger de gemensam kunskap och undersöker nya verktyg för planering och utvärdering på temat naturorienterande ämnen.

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

UR Samtiden – Fokus på grund- och gymnasiesärskolan : Trygghet och mod genom AKK

Luz Solano är dramapedagog med en mastersexamen inom specialpedagogik. Hon berättar om AKK – alternativ och kompletterande kommunikation – och hur den kan användas för att hjälpa och stötta elever med intellektuella funktionsnedsättningar. (webb-tv)

UR Samtiden – Fokus på grund- och gymnasiesärskolan : Interkulturellt förhållningssätt

Denho Özmen, pedagog och rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), föreläser om interkulturellt förhållningssätt. Han pratar om hur man kan arbeta med den mångfald av språk och kulturer som finns bland barn och vuxna inom skolans värld. (webb-tv)

UR Samtiden – Fokus på grund- och gymnasiesärskolan : Att jobba med guidande samtal

Pedagogen Samuel Engelhardt jobbar med guidande samtal och handledning. Han träffar de tre elevassistenterna Emem Etim, Helene Halldin och Olov Olsson som arbetar inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan. De pratar om situationer som kan uppstå i vardagen och hur man kan arbeta med dem. De ger även råd och delar med sig av sina egna erfarenheter. (webb-tv)

UR Samtiden – Fokus på grund- och gymnasiesärskolan : Intellektuell funktionsnedsättning och undervisning

Vad innebär en intellektuell funktionsnedsättning (IF) och hur påverkar den inlärningen? Peter Gröndal, lärare och läromedelsförfattare, ger en grundläggande genomgång av ord, begrepp, tillgänglig undervisning och olika kommunikationssätt. (webb-tv)

Världen och vi

När sfi-eleverna tillsammans gör tidningen Världen & vi väcks både motivation, stolthet och glädje.

Skolportens favorit: Skillnader i digital och analog återkoppling

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. Det visar Agneta Grönlunds avhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet.

”Vi saknar dig” – viktigaste budskapet för att öka elevers närvaro

Vad kan du göra när du ser att en stol i klassrummet allt oftare står tom? Att frånvarande elever känner sig saknade av lärare och klasskamrater kan vara en avgörande anledning till att de kommer tillbaka till skolan, menar utredaren och författaren Malin Gren Landell. Här finns samlade råd från Malins föreläsning för elevhälsoteamen i Stockholms stad.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.