Dela:

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Karin Berg

Skolportens krönikör Karin Berg. Foto: Anna von Brömssen

STRAX EFTER JUL, i flödet av pandeminyheter, dök berättelsen om Biontech upp, företaget som tog fram det första godkända vaccinet mot covid-19. Biontech är ett företag grundat av det äkta paret Ugur Sahin och Özlem Türeci, båda barn till turkiska gästarbetare i Tyskland. När Ugur Sahin var liten blev han av det mycket selekterande tyska skolsystemet hänvisad till att gå den praktiska inriktningen. Redan vid tio års ålder delas alla tyska barn upp i två grupper: De som beräknas ha förmågan att läsa vidare på universitet och de som av skolan anses vara mer praktiskt lagda.

Eftersom Ugur Sahin inte visat prov på akademisk förmåga som tioåring, och kanske för att han är andra generationens invandrare, menade hans lärare att det vore bäst för honom om han läste den praktiska inriktningen. Hade det inte varit för en påstridig granne som lyckades övertyga Sahins lärare om att Sahin skulle få gå den teoretiska inriktningen hade Sahin redan som tioåring dömts till att inte kunna plugga medicin som vuxen.

UNGEFÄR SAMTIDIGT SOM det nya vaccinet rullades ut sjösattes januariöverenskommelsens beslut om att göra det möjligt för enskilda skolor att sätta betyg från fjärde klass om de vill. Betygsivrarna menar att tidiga betyg gör det tydligare för eleverna att förstå vad de kan. Vad de inte talar om är att det också riskerar att stämpla eleverna. Det visar nästan all betygsforskning. Att få stämpeln att du är E i svenska eller A i matte redan när du är tio år kan komma att få betydande inverkan på dina framtida studier och val, trots att betyget du får när du är tio säger ganska lite om vad du kommer klara av när du blir äldre. Forskningen visar att tidiga betyg tenderar att sortera elever så att detta missgynnar framför allt de lågpresterande eleverna och elever från studieovana hem.

Redan i dag sorterar vi våra elever i Sverige utan att tänka så mycket på det. När vi ber våra elever i femman välja språk inför årskurs 6 påverkar det förutsättningarna för hur eleverna ska lyckas som vuxna. Väljer eleverna språk kommer de kunna läsa detta språk hela vägen upp till årskurs tre på gymnasiet och på så vis inkassera viktiga meritpoäng i studentbetyget. Väljer de i stället att förbättra sina engelsk- och svenskkunskaper går de miste om möjligheten till meritpoäng även om valet i sig var klokt utifrån vad eleven just då behövde träna på.

SELEKTIVA SKOLSYSTEM är ett kvitto på ett selektivt samhälle. Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor. Detta eftersom ingen har en aning om vad framtiden har att utvisa. Det är nästan lite otäckt att tänka på hur många innovationer världen gått miste om. För tänk om Ugur Sahins lärare inte hade låtit sig övertygas när Sahin var tio år, om han som barn inte haft den granne han hade, då hade inte Biontech funnits och inte heller deras vaccin. Den insikten, att varje bortsorterat barn bokstavligen är en bortsorterad möjlighet, behöver varje skoldebatt vila på.

Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2/2021, ute 31/3!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

PSST. Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Vi har en ny uppdaterad app! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-04-07 09:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Karin Berg: Utbildningsskulden som ingen talar om

Pandemin slår hårt mot våra elevers utbildning. Distansundervisningen är, så som den är utformad, nöd-undervisning, och skolans verksamhet är satt under extrem press. Det skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Lärares professionella utveckling och lärande i kollegiala samarbeten

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en forskningsöversikt om lärares professionella utveckling och lärande inom ramen för kollegiala samarbeten. (pdf)

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Forskarintervju: Flera kompetenser behövs för att kartlägga tvåspråkiga elevers språkfärdigheter

I sin avhandling har May-Britt Monsrud undersökt tvåspråkiga elevers språkfärdigheter med test på både deras första- och andraspråk. Hon konstaterar att den som kartlägger behöver ha kompetens inom tvåspråkighetsutveckling, kartläggning och specialpedagogik.

Tips till nyexade lärare: Tänk som en forskare

I boken ”Tänk som en forskare” ger Emma Frans fem handfasta tips på hur man når ut med vetenskap. Samma teknik kan användas av en nyexaminerad lärare som vill få gehör för sina kunskaper bland kollegor – och elever.

Skolan behöver ledarskap med människan i fokus

Rektorer i skolan leder en av samhällets viktigaste institutioner. För att lyckas med sitt ledarskap behöver de se förbi det snäva resultatinriktade ledarskapet och se människan. Men finns det ens tid och intresse av att bygga relationer mellan rektorer och lärare i den hektiska vardag som de lever i? En ny avhandling visar på vinsten i att lägga tid på detta för att bedriva en bra skola.

Elever som mår bra lär sig lättare. Och unga som lär sig något nytt mår bättre. Hälsoparlamentet ger dina elever kunskap och konkreta verktyg för att må ­bättre, lära sig mer och skapa goda vanor för livet!

Elever som mår bra lär sig lättare. Och unga som lär sig något nytt mår bättre. Hälsoparlamentet ger dina elever kunskap och konkreta verktyg för att må ­bättre, lära sig mer och skapa goda vanor för livet!

Skapa trygghet för lärande – om skolans arbete mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling

Hur kan skolan lyckas i arbetet mot mobbning? I denna kunskapsöversikt har forskare sammanställt de viktigaste gemensamma nämnarna för vad som faktiskt fungerar. Boken vänder sig till alla som är verksamma inom skolan och vinner på att läsas och diskuteras tillsammans. (pdf)

Elevers egna strategier döljer deras lärande för lärarna

Elevers egna sätt att använda digital teknik och mobiltelefoner riskerar att göra det svårare för lärare att bedöma hur de klarar skolan och att identifiera deras behov av stöd. Det visar en artikel från Mittuniversitetet som publicerats i den internationella tidskriften ”Educational Review”.

En lärplattform som både stöttar i vardagen och utvecklar dig som lärare

Vi behöver alla lära om och lära nytt ibland. Och det livslånga lärandet är betydelsefullt både för dig som individ men också för att organisationer ska klara av förändringar i samhället. I Helsingborg finns sen en tid lärplattformen Hbg Learns där all utbildning finns samlad på en plats. Jessica Clarenbeck är mycket positiv till upplägget.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!

Stor kartläggning: Det får lärare att stanna i yrket

En negativ bild av läraryrket och den kommande lärarbristen fick forskarlaget att vända fokus. Deras studie visar vad som får lärare att stanna i yrket. ”Tyngdpunkten måste läggas på att förbättra kvarvaron genom att skapa ett hållbart arbetsliv för lärare”, säger doktoranden Jeffrey Casely-Hayford.

Konsertscen förvandlas till grop för lek och musikglädje

Barn i förskoleklass runt om i Örebro lyssnar denna vecka på en konsert som inspirerats av Emma Adbåges bok Gropen. Svenska Kammarokestern och pedagoger från Kulturskolan bjuder på stor show där lärande genom lek står i fokus.

Går det att individualisera undervisningen i matematik med hjälp av blickspårning?

En av de största utmaningarna inom skolan är att individualisera undervisningen för att möta alla elever på den nivå där de befinner sig. Osama Abbas är lärare på Elinebergsskolan i Helsingborg och initiativtagare till ett projekt där han vill undersöka om blickspårningsteknik kan hjälpa till med att bättre förstå elevers informationshämtning. Testet genomförs i ämnet matematik.

Didaktiska perspektiv på programmering i skolan

Digitaliseringen innebär djupgående och långsiktiga förändringar av arbetsmarknaden, samhället och tillvaron. Alla barn och unga behöver lära sig att förstå och hantera detta med hjälp av undervisningen i skolan. Här har undervisning i programmering och datalogiskt tänkande en central roll.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser