Dela:

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Karin Berg

Skolportens krönikör Karin Berg. Foto: Anna von Brömssen

STRAX EFTER JUL, i flödet av pandeminyheter, dök berättelsen om Biontech upp, företaget som tog fram det första godkända vaccinet mot covid-19. Biontech är ett företag grundat av det äkta paret Ugur Sahin och Özlem Türeci, båda barn till turkiska gästarbetare i Tyskland. När Ugur Sahin var liten blev han av det mycket selekterande tyska skolsystemet hänvisad till att gå den praktiska inriktningen. Redan vid tio års ålder delas alla tyska barn upp i två grupper: De som beräknas ha förmågan att läsa vidare på universitet och de som av skolan anses vara mer praktiskt lagda.

Eftersom Ugur Sahin inte visat prov på akademisk förmåga som tioåring, och kanske för att han är andra generationens invandrare, menade hans lärare att det vore bäst för honom om han läste den praktiska inriktningen. Hade det inte varit för en påstridig granne som lyckades övertyga Sahins lärare om att Sahin skulle få gå den teoretiska inriktningen hade Sahin redan som tioåring dömts till att inte kunna plugga medicin som vuxen.

UNGEFÄR SAMTIDIGT SOM det nya vaccinet rullades ut sjösattes januariöverenskommelsens beslut om att göra det möjligt för enskilda skolor att sätta betyg från fjärde klass om de vill. Betygsivrarna menar att tidiga betyg gör det tydligare för eleverna att förstå vad de kan. Vad de inte talar om är att det också riskerar att stämpla eleverna. Det visar nästan all betygsforskning. Att få stämpeln att du är E i svenska eller A i matte redan när du är tio år kan komma att få betydande inverkan på dina framtida studier och val, trots att betyget du får när du är tio säger ganska lite om vad du kommer klara av när du blir äldre. Forskningen visar att tidiga betyg tenderar att sortera elever så att detta missgynnar framför allt de lågpresterande eleverna och elever från studieovana hem.

Redan i dag sorterar vi våra elever i Sverige utan att tänka så mycket på det. När vi ber våra elever i femman välja språk inför årskurs 6 påverkar det förutsättningarna för hur eleverna ska lyckas som vuxna. Väljer eleverna språk kommer de kunna läsa detta språk hela vägen upp till årskurs tre på gymnasiet och på så vis inkassera viktiga meritpoäng i studentbetyget. Väljer de i stället att förbättra sina engelsk- och svenskkunskaper går de miste om möjligheten till meritpoäng även om valet i sig var klokt utifrån vad eleven just då behövde träna på.

SELEKTIVA SKOLSYSTEM är ett kvitto på ett selektivt samhälle. Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor. Detta eftersom ingen har en aning om vad framtiden har att utvisa. Det är nästan lite otäckt att tänka på hur många innovationer världen gått miste om. För tänk om Ugur Sahins lärare inte hade låtit sig övertygas när Sahin var tio år, om han som barn inte haft den granne han hade, då hade inte Biontech funnits och inte heller deras vaccin. Den insikten, att varje bortsorterat barn bokstavligen är en bortsorterad möjlighet, behöver varje skoldebatt vila på.

Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2/2021, ute 31/3!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

PSST. Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Vi har en ny uppdaterad app! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-04-07 09:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Karin Berg: Utbildningsskulden som ingen talar om

Pandemin slår hårt mot våra elevers utbildning. Distansundervisningen är, så som den är utformad, nöd-undervisning, och skolans verksamhet är satt under extrem press. Det skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Elevers egna strategier döljer deras lärande för lärarna

Elevers egna sätt att använda digital teknik och mobiltelefoner riskerar att göra det svårare för lärare att bedöma hur de klarar skolan och att identifiera deras behov av stöd. Det visar en artikel från Mittuniversitetet som publicerats i den internationella tidskriften ”Educational Review”.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!

En lärplattform som både stöttar i vardagen och utvecklar dig som lärare

Vi behöver alla lära om och lära nytt ibland. Och det livslånga lärandet är betydelsefullt både för dig som individ men också för att organisationer ska klara av förändringar i samhället. I Helsingborg finns sen en tid lärplattformen Hbg Learns där all utbildning finns samlad på en plats. Jessica Clarenbeck är mycket positiv till upplägget.

Stor kartläggning: Det får lärare att stanna i yrket

En negativ bild av läraryrket och den kommande lärarbristen fick forskarlaget att vända fokus. Deras studie visar vad som får lärare att stanna i yrket. ”Tyngdpunkten måste läggas på att förbättra kvarvaron genom att skapa ett hållbart arbetsliv för lärare”, säger doktoranden Jeffrey Casely-Hayford.

Konsertscen förvandlas till grop för lek och musikglädje

Barn i förskoleklass runt om i Örebro lyssnar denna vecka på en konsert som inspirerats av Emma Adbåges bok Gropen. Svenska Kammarokestern och pedagoger från Kulturskolan bjuder på stor show där lärande genom lek står i fokus.

Går det att individualisera undervisningen i matematik med hjälp av blickspårning?

En av de största utmaningarna inom skolan är att individualisera undervisningen för att möta alla elever på den nivå där de befinner sig. Osama Abbas är lärare på Elinebergsskolan i Helsingborg och initiativtagare till ett projekt där han vill undersöka om blickspårningsteknik kan hjälpa till med att bättre förstå elevers informationshämtning. Testet genomförs i ämnet matematik.

Didaktiska perspektiv på programmering i skolan

Digitaliseringen innebär djupgående och långsiktiga förändringar av arbetsmarknaden, samhället och tillvaron. Alla barn och unga behöver lära sig att förstå och hantera detta med hjälp av undervisningen i skolan. Här har undervisning i programmering och datalogiskt tänkande en central roll.

Då är risken störst att frånvaron i skolan ökar: ”Relationen med lärarna avgörande”

Vid skolstadieövergångar är det störst risk att elever får mer skolfrånvaro, det menar Vera Rolf som är en del av Västerås stads närvaroteam. ”I många fall är det just relationerna med lärarna som gör att eleverna är i skolan och vid en övergång byts oftast lärarna ut”, förklarar hon.

“Jag vill att alla elever ska tycka att teknik är roligt”

Ingela Bursjöö, lektor och lärare på Montessoriskolan Elyseum ställer frågor till Hassene Ben Habbouche, som är lärare i teknik och NO på Svartedalsskolan. Hassene har skapat en webbsida om teknik och programmering som andra lärare kan använda och inspireras av i sin undervisning.

Konsten att undervisa med ämnet i fokus

”I den här boken berättar jag hur jag gör och vilka metoder jag tror på”, säger Filippa Mannerheim, gymnasielärare och orädd skolprofil som hoppas att hennes bok Konsten att undervisa – en bok om lärarens hantverk ska väcka diskussion om pedagogiska frågor.

De arbetar med CPS-modellen för att skapa studiero i skolan

I Uppsala utbildas lärare i en modell som ska förebygga konflikter och utåtagerande beteenden som uppstår i skolan. ”De stökiga eleverna har blivit mer delaktiga i sin skolgång och utvecklas mer nu”, säger grundskolläraren Anna Bromark.

Motiverade elever och en möjlighet att få tjejer mer intresserade av teknik

På specialskolorna har integreringen av programmering i matematik, teknik och samhällskunskap gett flera positiva effekter.

Matematik med alla sinnen

Läraren Charlotte Appeltofft har märkt att eleverna får en bättre taluppfattning när hon lär ut med den nya undervisningsmodellen TRR – Tänka, Resonera och Räkna.

Lärares professionella utveckling och lärande i kollegiala samarbeten

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en forskningsöversikt om lärares professionella utveckling och lärande inom ramen för kollegiala samarbeten. (pdf)

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)