Dela:

Karin Berg: Lustläsandets inneboende kraft

Skolportens krönikör Karin Berg

Skolportens krönikör Karin Berg. Foto: Emelie Asplund

”Boken är död” utropade den franske poeten Guillaume Apollinaire 1917. Det skriver den forna ständiga sekreteraren i Svenska Akademien, Sara Danius, i sin essä Pappas bibliotek.

Essän kretsar kring litteraturens roll i en modern tid och hur ny teknik alltid kommit att påverka dess uttryck och hur vi ser på den. Hon avslutar med att hänvisa till litteraturvetaren Françoise Gaillard, som menade att vår uppgivenhet och bedrövelse som vi känner inför att konst och kulturuttryck förändras inte är en bekräftelse på att dessa uttryck håller på att dö. Snarare är frustrationen ett uttryck för att vi inte längre kan förhålla oss till kulturen på samma sätt som tidigare.

När jag växte upp var böcker ingen stor grej, utan ett naturligt tidsfördriv. De följde med och lästes på stranden, på långresor och på bussen på väg till skolan. Alla mina kompisar läste, också våra föräldrar och syskon. De böcker jag läste på skoltid kan jag dock räkna på min ena hands fingrar. Dessa böcker är inga jag minns med glädje – snarare betraktades de som tvångslitteratur.

Jag skulle vilja påstå att det inte var skolan som gjorde oss till läsare, det var tiden vi levde i. I dag är tidsandan en annan. I konkurrens med Tiktok och Youtube står sig romanen slätt, inte bara bland elever. Alla i samhället läser allt mindre. Därför har skolan också fått ett allt större ansvar för det vi kallar lustläsandet och vi har fått både läslyft och läslov. Detta eftersom vi vet att lustläsandet ökar läsförståelsen och läshastigheten, vilket har en avgörande betydelse för lärandet.

Men när läsning av skönlitteratur blir en skolaktivitet är det lätt att vi hamnar i en paradox. Att läsandet i skolan får eleverna att än mer sky aktiviteten, eftersom den förknippas med tvång, kunskapskrav och resultat och inte med lust, spänning och kreativitet. Det är för all del inte konstigt att vi i skolan vill koppla också romanläsandet till det centrala innehållet och kunskapskraven. Det är mycket som ska rymmas, och det blir svårt att hinna med att bocka av allt om inte allt vi gör också kan kopplas direkt till just mål och krav. Samtidigt missar vi en central och långsiktig poäng. Elever som inte längre läser av lust behöver en genomtänkt undervisning runt den roman som ska läsas för att faktiskt utveckla läslusten, som på lång sikt kan utveckla deras självständiga lärande. När de flesta elever inte längre läser av sig själva behöver vi fundera över hur undervisningen runt läsandet ska se ut.

Fick jag önska skulle analyser och recensioner inte alltid knytas till läsandet. Snarare behöver eleverna samtala, guidas och stöttas för att kunna utveckla de strategier som de så väl behöver för att bli läsande individer. Om något i skolan ska vara förknippat med lust är det läsandet. Detta för att få eleverna att uppskatta litteraturen, i alla årskurser hela vägen upp till vuxenutbildningen.

Nej, boken är inte död. Däremot kommer det krävas en läsfrämjande undervisning som fokuserar på lusten i läsandet snarare än att låta romanläsningen förbli en jakt på mätbara resultat. I alla fall om vi vill att komma åt lustläsandets otroliga och helt naturliga påverkan på lärandet.

Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.


Skolportens magasin nr 2/2022.

Skolportens magasin nr 2/2022

Skolportens magasin – ute 31 mars 2022!

Tema: Läsning och kreativitet

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!

*Endast för nya prenumeranter

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2022-04-19 13:43 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Svenska för låg- och mellanstadiet

Vill du ta del av aktuell forskning och få praktiska verktyg som utvecklar dig i din yrkesroll? Konferensen innehåller sju föreläsningar om bland annat formativ kartläggning av elevers läsfärdighet, assisterande teknik vid läs- och skrivundervisning, källkritik och cirkelmodellen. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 30 september 2022.

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk i grundskolan eller gymnasiet! Vi diskuterar bland annat ämnets komplexitet, grammatikundervisning och litteraturdidaktik. Välj om du vill delta på plats i Stockholm 29–30 september eller via webbkonferensen 10–24 oktober. Boka-tidigt-pris 3 995 kr. ex. moms gäller t.o.m 31 augusti.

Ledare: Läsning för demokrati

I ett demokratiskt samhälle är förmågan att läsa och skriva ett grundläggande fundament. Här har skolan och skolbiblioteket en bärande roll. Det skriver Moa Duvarci Engman, chefredaktör för Skolportens magasin, i en ledare.

Mest lästa avhandling 2021: Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Föräldrar till barn med adhd- och autismdiagnoser bär ett tungt ansvar för sina barns skolgång. Det visar Emma Laurins avhandling som blev förra årets mest lästa på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna år 2021

Här är de tio mest lästa avhandlingarna på Skolportens webb förra året.

NPF-föräldrar bär ett tungt ansvar

Föräldrar till barn med NPF-diagnoser tvingas att ta ett stort individuellt ansvar för sina barns skolgång. Det konstaterar forskaren Emma Laurin. 

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

Forskning om digital kunskap i förskolan blev mest lästa avhandling 2020

Kristina Walldén Hillströms avhandling om digital kunskap i förskolan blev den mest lästa på Skolporten.se under år 2020.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.