Dela:

Karin Berg: Utbildningsskulden som ingen talar om

Karin Berg

Skolportens krönikör Karin Berg. Foto: Anna von Brömssen

I SVERIGE TAR vi skolan för given. Troligen har det med vår välutbyggda välfärd att göra – ju mer välfärd, desto mer kräver man. Samtidigt gnager insikten om att skolan i Sverige är en världsunik marknad, där skolorna konkurrerar om elevernas gunst och att därför ingen huvudman egentligen vågar prata om vad som är möjligt att leverera, eftersom det vore att falla på eget grepp. Coronapandemin om något har gjort detta tydligt.

När gymnasieeleverna hänvisades till distansundervisning i våras dröjde det inte ens två veckor innan det började talas om något slags pedagogisk revolution. Elevers närvaro ökade, sa man, och den digitala undervisningen förväntades av samhället fungera lika bra som vanlig undervisning, trots att ingen egentligen brytt sig om ta reda på hur det faktiskt ligger till. Därför skulle också skolorna se till att ge eleverna exakt allt det de alltid brukar få. Utbildningsministern sa visserligen att skolan i detta läge inte fick ställa så höga krav på sig själv. Men ingenting fick tas bort eller skjutas på. Skolan skulle leverera. Hur det skulle gå till visste dock ingen. Inte ministern, inte Skolverket, inte huvudmännen; alla sade sig lita på lärarna.

INGENSTANS DISKUTERADES det att förutsättningarna för distansundervisningen skiljde sig från huvudman till huvudman och från skola till skola. Ingen reagerade på att distansundervisningens digitala och strukturella förutsättningar på många håll delegerades ner till lärarnivå att lösa, trots att just det är lika absurt som att delegera till varje lärare att bygga sitt eget klassrum. I stället sa sig varje huvudman ha löst detta på ett utmärkt sätt. Eleverna skulle examineras som vanligt och enligt betygsstatistiken kunde vi senare konstatera att distansundervisningen inte påverkat eleverna negativt, alls. Ingen ställde en enda kritisk fråga om hur det ens var möjligt.

I andra länder som till exempel Frankrike talades det tidigt om den utbildningsskuld som pandemin skulle generera och ansvarig minister beslutade om uppskjuten examen och extra insatser till landets studenter. I Sverige förväntas skolan bara att fortsätta leverera under exakt vilka förutsättningar som helst. Inställda operationers konsekvens förstår vi, ökad arbetslöshet likaså. Men inställda eller kraftigt försämrade lektioner är likafullt lektioner som förväntas ge samma kunskap till eleverna som vanliga lektioner. Huvudmännen lovar det huvudmännen måste lova för att berättiga sin egen existens. Och lärarna får i uppdrag att leverera, trots löftenas orimlighet.

DET ÄR NÅGOT genuint ruttet i ett skolsystem där ingen höjer rösten och påpekar att kejsaren är naken. Pandemin slår hårt mot våra elevers utbildning: distansundervisningen är, så som den är utformad, nöd-undervisning, och skolans verksamhet är satt under extrem press. Det borde vara budskapet från varje huvudman. För om vi i stället håller tyst och låter utbildningsskulden växa, så kommer den inte bara att påverka de elever som drabbas av den – den kommer påverka vårt samhälle och dess välfärd i många generationer framöver.

Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 5/2020, ute 22/10!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

PSST. Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Vi har en ny uppdaterad app! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2020-11-02 17:01 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-11-20 17:17 av Ebba Reinolf


Relaterat

Modersmål Webbkonferens

Välkommen till en webbsänd konferens där vi fördjupar oss i flerspråkighet och modersmålsundervisningens komplexitet! Under tio dagar har du tillgång till förinspelade föreläsningar, som låter dig ta del av aktuell forskning och praktiska metoder med fokus på möjligheter och utveckling.

Lärare i yrkesämnen Webbkonferens

Välkommen till Skolportens nya konferens för sig som undervisar i yrkesämnen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Under 14 dagar kan du när du vill ta del av den senaste forskningen om yrkesprogram som belyser din yrkesroll från olika perspektiv.

En skola på vetenskaplig grund?

Hur ska det egentligen gå till när skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Läs ett utdrag ur temat i nya numret av Skolportens magasin.

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

Så ska pojkarna få bättre betyg

Glappet mellan pojkars och flickors skolresultat är stort i skolan och har varit det länge: pojkar som grupp har sämre skolresultat än flickor. Hur ska skolan arbeta för att bryta och motverka stereotypa könsmönster som påverkar betygen, något som skolan har i uppdrag att göra?

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

I behov av särskilt stöd

Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Majoriteten av barn i behov av särskilt stöd i förskolan får inte det stöd de behöver, konstaterar Madeleine Sjöman i Skolportens temaartikel om specialpedagogik i förskolan.

Forskarna: Testa elever för varaktig kunskap

Testbaserat lärande är en verksam inlärningsmetod som fungerar för i stort sett alla elevgrupper och de vetenskapliga bevisen är starka. ”Forskningen på det här området har fullkomligt exploderat och de flesta studier pekar i samma riktning, nämligen att det är en effektiv metod som, om den används på rätt sätt, fungerar för i princip alla”, säger professor Bert Jonsson.

Covid-19 i svenska skolor synliggör sårbarhetens potential i lärares praktik

När covid-19-pandemin skakar utbildningssystemet i grundvalarna angrips inte bara elever och lärare utan också de pågående processer som skapas i utbildningens relationella spänningsfält. Författarna Linda Ekström Lind, Anna Martín Bylund och Linnéa Stenliden belyser i sin artikel lärares förmåga att ta in och agera i den unika fysiska och digitala kontext som uppstår.

Små barn bestraffar gärna andra för att lära dem en läxa

Även små barn skiljer på rätt och fel. Ny forskning visar att de inte heller värjer för att dela ut bestraffningar. Det tyder på att barn har förmåga att resonera moraliskt.

Den vuxne i rummet klarar samtalet

I de riktigt svåra samtalen gäller det att behålla lugnet. Som chef bör du vara saklig, korrekt och ha bra på fötter. De råden ger psykoterapeuten Jakob Carlander i en ny handbok för chefer.

”Samband mellan hög social status i skolan och god hälsa”

För att främja ungdomars hälsa behövs en djupare förståelse för ungdomars syn på sin hälsa och faktorer som påverkar hur de mår. Detta har jag intresserat mig för i min avhandling som jag disputerade med hösten 2020. Social status i skolan och rökning är andra hälsorelaterade begrepp som lyfts fram i avhandlingen, skriver forskaren Junia Joffer.

”Tala om rädslorna i klassrummet”

Rädsla är en naturlig känsla men våra rädslor har förändrats. Det bekräftas av Helena Hörnfeldts forskning och intervjuer med barn. Hon menar även att vi kan ha lagt ett alltför stort ansvar på skolbarn att föra kunskap om klimatet vidare, ett ansvar som borde ligga på oss vuxna.

Ifous fokuserar: Effekter av Ifous forsknings- och utvecklingsprogram

Vilka avtryck ger programmen i verksamheterna och hur påverkas eleverna? Hur sprids och används den forskning som bedrivs inom programmen? Vad menas egentligen med praktiknära forskning och forskningsbaserat utvecklingsarbete? Det är några av de frågor som har behandlats i studien Ifous fokuserar: Effekter av Ifous forsknings- och utvecklingsprogram. (pdf)

Därför är det viktigt att lära sig skilja på de och dem

Att lära elever skilja på ”de” och ”dem” är en fråga som engagerar många lärare. Vissa tycker att man ska byta ut orden mot talspråkets ”dom”. Andra anser att det är viktigt att eleverna får koll på när de ska skriva vad. Vår krönikör Charlotta Hemlin är en av dem.

En tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa – med fokus på socialt samspel

Översikten ger en bild av hur undervisningen i ämnet idrott och hälsa kan utformas för elever, med eller utan funktionsnedsättningar, som möter svårigheter i det sociala samspelet. Resultaten sammanställdes utifrån en tematisk analys som ledde till följande teman att utgå från när man ska utforma en tillgänglig lärmiljö i ämnet idrott och hälsa.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Tidiga insatser för elever i läs- och skrivsvårigheter

Ett nytt studiepaket lanseras nu för lärare till elever i F–3 som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Rätt stöd i rätt tid ska ge fler elever möjligheter att klara skolan.

How can we really fix the way math is taught?

Before reinventing the way K-12 educators teach math, the core reasons math is taught need to be examined, Jonathan Bartlett writes in this commentary. Bartlett notes that math should be taught to help students think more clearly and that adjustments should be made to the curriculum to focus on practicing core reasoning skills before applying them to ”fuzzier problems where answers are not as certain.”

Läs och skrivsvårigheter F–3

Det här studiepaketet riktar sig till dig som arbetar med elever i förskoleklassen och i årskurs 1–3 som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Materialet är framtaget för att öka skolans möjligheter att ge varje elev rätt stöd i rätt tid.

Treårigt projekt skal gøre det let at skabe bevægelse for funktionsnedsatte elever

En database med 150 forslag til, hvordan lærere kan tilpasse bevægelsesaktiviteter, så elever med en funktionsnedsættelse kan deltage, er nærmest hemmelig. Desuden trænger den til at blive opdateret. Et treårigt projekt skal rette op på begge dele.

”Eleverna känner sig väldigt ensamma”

"Eleverna saknar sina kompisar och att ha rutiner", säger Anna Åkerfeldt, forskare och projekt- och processledare på Ifous, som har undersökt hur gymnasieelever upplevde att det var att studera på distans under pandemivåren 2020.