Dela:

Karin Berg: Utbildningsskulden som ingen talar om

Karin Berg

Skolportens krönikör Karin Berg. Foto: Anna von Brömssen

I SVERIGE TAR vi skolan för given. Troligen har det med vår välutbyggda välfärd att göra – ju mer välfärd, desto mer kräver man. Samtidigt gnager insikten om att skolan i Sverige är en världsunik marknad, där skolorna konkurrerar om elevernas gunst och att därför ingen huvudman egentligen vågar prata om vad som är möjligt att leverera, eftersom det vore att falla på eget grepp. Coronapandemin om något har gjort detta tydligt.

När gymnasieeleverna hänvisades till distansundervisning i våras dröjde det inte ens två veckor innan det började talas om något slags pedagogisk revolution. Elevers närvaro ökade, sa man, och den digitala undervisningen förväntades av samhället fungera lika bra som vanlig undervisning, trots att ingen egentligen brytt sig om ta reda på hur det faktiskt ligger till. Därför skulle också skolorna se till att ge eleverna exakt allt det de alltid brukar få. Utbildningsministern sa visserligen att skolan i detta läge inte fick ställa så höga krav på sig själv. Men ingenting fick tas bort eller skjutas på. Skolan skulle leverera. Hur det skulle gå till visste dock ingen. Inte ministern, inte Skolverket, inte huvudmännen; alla sade sig lita på lärarna.

INGENSTANS DISKUTERADES det att förutsättningarna för distansundervisningen skiljde sig från huvudman till huvudman och från skola till skola. Ingen reagerade på att distansundervisningens digitala och strukturella förutsättningar på många håll delegerades ner till lärarnivå att lösa, trots att just det är lika absurt som att delegera till varje lärare att bygga sitt eget klassrum. I stället sa sig varje huvudman ha löst detta på ett utmärkt sätt. Eleverna skulle examineras som vanligt och enligt betygsstatistiken kunde vi senare konstatera att distansundervisningen inte påverkat eleverna negativt, alls. Ingen ställde en enda kritisk fråga om hur det ens var möjligt.

I andra länder som till exempel Frankrike talades det tidigt om den utbildningsskuld som pandemin skulle generera och ansvarig minister beslutade om uppskjuten examen och extra insatser till landets studenter. I Sverige förväntas skolan bara att fortsätta leverera under exakt vilka förutsättningar som helst. Inställda operationers konsekvens förstår vi, ökad arbetslöshet likaså. Men inställda eller kraftigt försämrade lektioner är likafullt lektioner som förväntas ge samma kunskap till eleverna som vanliga lektioner. Huvudmännen lovar det huvudmännen måste lova för att berättiga sin egen existens. Och lärarna får i uppdrag att leverera, trots löftenas orimlighet.

DET ÄR NÅGOT genuint ruttet i ett skolsystem där ingen höjer rösten och påpekar att kejsaren är naken. Pandemin slår hårt mot våra elevers utbildning: distansundervisningen är, så som den är utformad, nöd-undervisning, och skolans verksamhet är satt under extrem press. Det borde vara budskapet från varje huvudman. För om vi i stället håller tyst och låter utbildningsskulden växa, så kommer den inte bara att påverka de elever som drabbas av den – den kommer påverka vårt samhälle och dess välfärd i många generationer framöver.

Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 5/2020, ute 22/10!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

PSST. Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Vi har en ny uppdaterad app! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2020-11-02 17:01 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-11-20 17:17 av Ebba Reinolf


Relaterat

En skola på vetenskaplig grund?

Hur ska det egentligen gå till när skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Läs ett utdrag ur temat i nya numret av Skolportens magasin.

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

Så ska pojkarna få bättre betyg

Glappet mellan pojkars och flickors skolresultat är stort i skolan och har varit det länge: pojkar som grupp har sämre skolresultat än flickor. Hur ska skolan arbeta för att bryta och motverka stereotypa könsmönster som påverkar betygen, något som skolan har i uppdrag att göra?

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

I behov av särskilt stöd

Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Majoriteten av barn i behov av särskilt stöd i förskolan får inte det stöd de behöver, konstaterar Madeleine Sjöman i Skolportens temaartikel om specialpedagogik i förskolan.

Praktiska verktyg som lotsar eleverna i språket

I språkutvecklande undervisning är det viktigt att det inte bara är de ämnesspecifika begreppen som förklaras och reds ut, utan även mer vardagliga ord. Inte minst sådana med flera betydelser. Det är en av lärdomarna SO- och NO-lärarna på Söderkullaskolan tar med sig från bokcirkeln där de tillsammans fördjupade sig i språkutvecklande arbetssätt.

Åldern när du lär dig språk – helt avgörande

Att man är tvåspråkig i Sverige, som barn, gör inte att man blir sämre på svenska. Det som är avgörande för språkutvecklingen är istället vid vilken ålder man börjar lära sig svenska. Det visar forskning – som även kastar ljus över språkutvecklingen för internationellt adopterade.

Barn och elever från Ukraina – Att skapa trygghet är det viktigaste

Många barn och vuxna kommer till Sverige med anledning av kriget i Ukraina. Förskolor och skolor tar nu emot barn och elever därifrån. Vad är då viktigt att tänka på?

Barnens förbehållslöshet syns i musikskolor

Barnens värld formas av de distinktioner vuxna påför. Taru Leppänen forskar i småbarns musicerande i musikskolor. Hon vill gärna se att barnen lärde oss vuxna något om de förbehåll vi närmar oss världen med, och att vi lärde oss se dessa förbehåll för vad de är.

En av fyra elever kan inte förklara Förintelsen

En av fyra elever i nian kan inte ge ett bra svar på varför Förintelsen ägde rum. De kan rada upp detaljer på det nationella provet, men inte ge den historiska kontexten. Det säger forskare som har utformat provet.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Bättre samarbete i kollegiala gemenskaper

Vad menar man när man pratar om kollegialt lärande? Det handlar dels om olika former av samarbeten som kan vara mer eller mindre gynnsamma, beroende på vad man vill uppnå. Och dels handlar det om att själva lärandet i de olika konstellationerna kan ske på olika sätt.

Unga män känner sig mest hotade av ökade rättigheter för kvinnor

Det är inte den äldre generationen utan unga män som har svårast att acceptera ökade rättigheter för kvinnor. Det visar en stor studie från Göteborgs universitet av jämställdhet och sexism i Europa. Under de senaste decennierna har västerländska demokratier blivit alltmer jämställda.  

Resursmaterial: Att möta elever i samband med krishändelse

Den här texten är tänkt att stötta och vägleda dig i rollen som pedagog som ska möta barn efter en allvarlig händelse. Med allvarlig händelse menas här en plötsligt uppkommen svår händelse på skolan eller i närområdet.

Din första matematiklektion – i skolår 1

I den här resursen är det du som lär dig om barnen. Lektionen kan givetvis upprepas många gånger och eleverna kommer att göra ny val varje gång. Om du arbetar i F-klass har du underlag för flera veckor!

Sva-elever på lågstadiet har tufft med avkodningen

Elever som läser svenska som andraspråk i lågstadiet har inte bara mindre ordförråd och sämre läsförståelse, de har också svårare med avkodningen. Det visar en studie av 46 000 barn från hela landet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer