Dela:

Karin Berg: Utbildningsskulden som ingen talar om

Karin Berg

Skolportens krönikör Karin Berg. Foto: Anna von Brömssen

I SVERIGE TAR vi skolan för given. Troligen har det med vår välutbyggda välfärd att göra – ju mer välfärd, desto mer kräver man. Samtidigt gnager insikten om att skolan i Sverige är en världsunik marknad, där skolorna konkurrerar om elevernas gunst och att därför ingen huvudman egentligen vågar prata om vad som är möjligt att leverera, eftersom det vore att falla på eget grepp. Coronapandemin om något har gjort detta tydligt.

När gymnasieeleverna hänvisades till distansundervisning i våras dröjde det inte ens två veckor innan det började talas om något slags pedagogisk revolution. Elevers närvaro ökade, sa man, och den digitala undervisningen förväntades av samhället fungera lika bra som vanlig undervisning, trots att ingen egentligen brytt sig om ta reda på hur det faktiskt ligger till. Därför skulle också skolorna se till att ge eleverna exakt allt det de alltid brukar få. Utbildningsministern sa visserligen att skolan i detta läge inte fick ställa så höga krav på sig själv. Men ingenting fick tas bort eller skjutas på. Skolan skulle leverera. Hur det skulle gå till visste dock ingen. Inte ministern, inte Skolverket, inte huvudmännen; alla sade sig lita på lärarna.

INGENSTANS DISKUTERADES det att förutsättningarna för distansundervisningen skiljde sig från huvudman till huvudman och från skola till skola. Ingen reagerade på att distansundervisningens digitala och strukturella förutsättningar på många håll delegerades ner till lärarnivå att lösa, trots att just det är lika absurt som att delegera till varje lärare att bygga sitt eget klassrum. I stället sa sig varje huvudman ha löst detta på ett utmärkt sätt. Eleverna skulle examineras som vanligt och enligt betygsstatistiken kunde vi senare konstatera att distansundervisningen inte påverkat eleverna negativt, alls. Ingen ställde en enda kritisk fråga om hur det ens var möjligt.

I andra länder som till exempel Frankrike talades det tidigt om den utbildningsskuld som pandemin skulle generera och ansvarig minister beslutade om uppskjuten examen och extra insatser till landets studenter. I Sverige förväntas skolan bara att fortsätta leverera under exakt vilka förutsättningar som helst. Inställda operationers konsekvens förstår vi, ökad arbetslöshet likaså. Men inställda eller kraftigt försämrade lektioner är likafullt lektioner som förväntas ge samma kunskap till eleverna som vanliga lektioner. Huvudmännen lovar det huvudmännen måste lova för att berättiga sin egen existens. Och lärarna får i uppdrag att leverera, trots löftenas orimlighet.

DET ÄR NÅGOT genuint ruttet i ett skolsystem där ingen höjer rösten och påpekar att kejsaren är naken. Pandemin slår hårt mot våra elevers utbildning: distansundervisningen är, så som den är utformad, nöd-undervisning, och skolans verksamhet är satt under extrem press. Det borde vara budskapet från varje huvudman. För om vi i stället håller tyst och låter utbildningsskulden växa, så kommer den inte bara att påverka de elever som drabbas av den – den kommer påverka vårt samhälle och dess välfärd i många generationer framöver.

Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 5/2020, ute 22/10!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

PSST. Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Vi har en ny uppdaterad app! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2020-11-02 17:01 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-11-20 17:17 av Ebba Reinolf


Relaterat

Modersmål Webbkonferens

Välkommen till en webbsänd konferens där vi fördjupar oss i flerspråkighet och modersmålsundervisningens komplexitet! Under tio dagar har du tillgång till förinspelade föreläsningar, som låter dig ta del av aktuell forskning och praktiska metoder med fokus på möjligheter och utveckling.

Lärare i yrkesämnen Webbkonferens

Ny satsning för dig som undervisar i yrkesämnen på gymnasiet och i vuxenutbildningen! Föreläsningar om bl. a. yrkeslärarens dubbla identiteter och dolda expertis, stöd till elever med NPF för fungerande APL, språkutvecklande arbetssätt, samt systematiskt utvecklingsarbete i yrkesämnen.

En skola på vetenskaplig grund?

Hur ska det egentligen gå till när skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Läs ett utdrag ur temat i nya numret av Skolportens magasin.

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

Så ska pojkarna få bättre betyg

Glappet mellan pojkars och flickors skolresultat är stort i skolan och har varit det länge: pojkar som grupp har sämre skolresultat än flickor. Hur ska skolan arbeta för att bryta och motverka stereotypa könsmönster som påverkar betygen, något som skolan har i uppdrag att göra?

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

I behov av särskilt stöd

Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Majoriteten av barn i behov av särskilt stöd i förskolan får inte det stöd de behöver, konstaterar Madeleine Sjöman i Skolportens temaartikel om specialpedagogik i förskolan.

Avhandling med råd om hur digital teknik stöttar undervisning i geometri

Handfasta tips till matematiklärare om hur de kan använda digital teknik i sin undervisning i geometri. Det är resultatet av Peter Markkanens doktorsavhandling, som också visar hur tekniken kan belysa det som elever kan ha svårt att få syn på.

Forskningsutblick: Elevers syn på användning av digitala verktyg i skolan

Syftet med denna studie har varit att utforska högstadieelevers syn på, och erfarenheter av, att använda digitala verktyg främst, men inte bara, i utbildningen. Eleverna uppskattar att använda digitala verktyg. De uppskattar också möjligheten att påverka arbetet i klassrummet och upplever att deras eget lärande ökar när de kan använda digitala verktyg.

Stöd för att göra ämnet idrott och hälsa mer tillgängligt

Lärare i ämnet idrott och hälsa har efterfrågat mer kunskap om hur de kan göra lärmiljön mer tillgänglig. Särskilt för elever som möter svårigheter i det sociala samspelet. Därför har Skolforskningsinstitutet, tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten, tagit fram en forskningsöversikt med den inriktningen.

Med levlandet som mål

Att lära tillsammans innebär att vi höjer vår kompetens och därmed säkerställer en hög kvalitet för barnen. För det behöver vi kunskap, motivation och en förmåga att kunna tillämpa kunskaperna. Utgångspunkten för ett kollegialt lärande inom såväl förskola som skola är att det behöver vila på vetenskaplig och beprövad grund och att det är ett arbete vi gör tillsammans, skriver Tone Försund, beteendevetare och dramapedagog.

Forskarintervju: Stärk elevernas självtillit

Förmedla till de elever som behöver anpassningar att de är lika mycket värda som de som inte behöver anpassningar. Tänk på att även anpassa och kommunicera betygskriterierna. Och låt alltid elever som är i behov av särskilt stöd göra sina röster hörda – det gynnar alla.

Lika värde nr 1, 2021

En tydlig struktur för dagen och undervisningen är bra för de flesta. Att ha rutiner skapar trygghet och kan minska stress. I det här numret av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde kan du läsa om hur en skola och två kommuner arbetat för att utveckla strukturer, synsätt och undervisning. (pdf)

Anna skapar läslust – med hjälp av bilderböcker

Anna Månsson Nylunds elever i Biskopsgården skyndar sig till skolan för att inte missa morgonens högläsning. Entusiasmen beror på att hon själv stolt visar hur förtjust hon är i bilderböcker – men också på framgångsrika läs- och skrivstrategier från New York.

Digital teknik kan hjälpa elever med svårigheter

Skolan kan inte isolera sig samtidigt som världen blir allt mer digital. Det menar Johanna Wettervik på Hummelstaskolan utanför Enköping som själv sett hur digitala läromedel kan få barn i behov av extra stöd att öppna upp sig.

Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken

Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Tillgänglig på webben 6–27 april

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Webbkonferens för dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Välkommen!

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken

Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.