Karin Berg: ”Ta till vara på kompetensen”

Karin Berg

Skolportens krönikör Karin Berg.

EN GÅNG FÖR länge sedan byggde vi in i vårt skolsystem att alla lärare ska klara sig själva lika bra, oavsett erfarenhet eller utvecklade kunskaper. Idén är befängd när man tänker på det, men den är så djupt förankrad att den är svår att rycka upp med rötterna. Ibland känns det som om hela det svenska skolsystemet förväntar sig att när man väl gått lärarutbildningen är man fullärd och kan lika mycket som lärare med tjugo års erfarenhet. Inte undra på att lärarutbildningen är utskälld.

Björn Åstrand, som fick regeringens uppdrag att utreda ett antal svåra skolfrågor, skriver i sitt 700 sidor tjocka slutbetänkande Med undervisningsskicklighet i centrum, att skolans och förskolans personal borde ha större möjlighet att göra karriär inom yrket, på samma sätt som lärare i USA, Kanada och Australien. Åstrand menar att avsaknaden av just möjligheten att göra karriär hämmar lärare och rektorer att utveckla högre nivåer av skicklighet tidigt i karriären. Eftersom den enskilde lärarens skicklighet är direkt avgörande för elevernas utveckling skulle ökade karriärmöjligheter få en bra effekt på elevernas lärande, blir en av hans slutsatser.

Han har givetvis mer än en poäng. Samtidigt tror jag att det är skolans platta organisation som faktiskt hindrar kunskap från att sprida sig vidare. Jag tänker ofta på en av mina första religionslärarkollegor som på eget bevåg hade rest runt hela världen och samlat kunskap om religiösa uttryck och företeelser. Hennes gedigna erfarenheter och allt hennes insamlade material försvann från skolan i samma stund som hon gick i pension, och under hennes verksamma år var det bara de elever som hade turen att ha henne som lärare som fick ta del av kunskaperna. Hur många lärare i Sverige har vi slarvat bort på detta sätt? Hur mycket kunskap har förslösats?

Förstelärarreformen hade, om den varit en genuin reform för att organisera, utveckla och ta tillvara på gedigna kunskaper inom skolorganisationen, kunnat vara det karriärsteg som skolan i Sverige behöver. Dock var reformen om förstelärarna främst en lönereform och skolorganisationen är fortfarande långt ifrån överens om vad det innebär att vara förstelärare och hur dessa ska organiseras eller hur deras kunskaper ska tas tillvara. Samtidigt är skolorganisationens förväntan på den allvetande autonoma självutvecklande läraren intakt.

Möjligheten att göra karriär handlar inte i första hand om möjligheter och incitament för den enskilde att tjäna mer och få mer inflytande, utan snarare om att ta tillvara på och öka kompetensen i hela organisationen, precis som Åstrand skriver. Tänk om vi i skolan förstod det. Tänk om skolorganisationen inte hängde på den individuella lärarens förmåga att lösa allt, utan på vad vi som skola kan göra för eleverna, där specifika djuplodande kunskaper sågs som tillgångar för hela organisationen och hade utrymme att blomstra och spridas vidare. Tänk om förstelärares uppdrag handlade om att säkerställa alla lärares utveckling och möjlighet till utvecklande uppdrag. Ja tänk, det vore rätt fint, eller hur?

Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.

Foto: Anna von Brömssen


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2/2019, ute 4/4.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

 

 

Köp lösnummer i appen Skolporten! Ladda ner Skolportens app i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2019-03-26 11:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-04-08 11:32 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Vuxenutbildning i fokus, 18 oktober i Stockholm

Högaktuell dag för dig som undervisar inom vuxenutbildning! Under en heldag diskuteras viktiga ämnen såsom betyg, bedömning och validering, hur vuxnas lärande skiljer sig från barn och ungas, vad som händer i hjärnan när vi lär oss samt pedagogiska strategier i mötet med vuxna elever med npf.

Elevhälsa, 19-20 september i Stockholm

En fungerande elevhälsa kan vara avgörande för lärande och framgång i skolan. Nu återkommer vår konferens, mer välfylld än någonsin. Ta del av föreläsningar om samverkan, unga i hederskontext, antipluggkulturer, sömn, sociala medier och hjärnan samt hur man förbättrar kommunikationen i svåra samtal.

Pedro De Bruyckere: Det finns ett korn av sanning i varje lögn – Om “digitala infödingar”

Pedro de Bruyckere, utbildningsforskare och lärarutbildare från Gent, Belgien, tar sig an en av de mest seglivade myterna om inlärning och undervisning: den om Digitala infödingar.

Nytt stöd till YH-anordnare i form av mikrolärande

För utbildningsanordnare inom YH finns nu ett digitalt stödmaterial tillgängligt som behandlar validering av reell kompetens. I det första avsnittet av en serie mikrokurser ges grundläggande kunskaper om reell kompetens och validering i samband med tillträde.

Kurt Wicke: Demokrati och medborgarskap i läroböcker

Man kan informera om, fostra till och praktisera demokrati. Kurt Wicke har undersökt hur läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet skriver om demokrati och han menar att svaren är något förbryllande.

Ny forskarrapport: Elever i grundskola och gymnasium utgör den största gruppen av klimatstrejkarna. Pressmeddelande från Södertörns högskola och Göteborgs universitet

Med sin skolstrejk utanför riksdagen initierade svenska Greta Thunberg vad som kommit att bli en global klimatkampanj bland skolungdomar. En ny rapport visar att mer än var tredje skolelev som deltog i Global Strike for Future i Stockholm aldrig demonstrerat tidigare.

Stöttar lärare i dagliga konfliktsituationer

Hallå Ilse Hakvoort, docent i pedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, som tillsammans med Agneta Lundström vid Umeå universitet är aktuell med boken ”Pedagogiskt ledarskap med konflikter i fokus”.

Ny forskarrapport: Elever i grundskola och gymnasium utgör den största gruppen av klimatstrejkarna

Med sin skolstrejk utanför riksdagen initierade svenska Greta Thunberg vad som kommit att bli en global klimatkampanj bland skolungdomar. Vilka är det som strejkar? Det har forskare i tio europeiska länder undersökt och resultaten presenteras nu i en ny rapport.

Förskolor i Norrköping i samarbete med LiU

Förskolor i Kimstad, Norsholm, Vånga och Skärblacka kommer att delta i ett forskningsprojekt tillsammans med Linköpings universitet. Under fyra år ska forskare från universitetet arbeta praktiknära med medarbetare på förskolorna och undersöka hur de kan arbeta med globala och nationella hållbarhetsmål.

Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor – undervisning i förskolan är en ny systematisk översikt som Skolforskningsinstitutet har publicerat.

Den nya översikten tar upp ett angeläget ämne, lekens betydelse för att utveckla barns sociala förmågor och har fokus på hur förskollärare kan genomföra arbetet.

Skolanställda ambivalenta när de hanterar våld i skolan

Skolan är den plats där svenska ungdomar oftast blir utsatta för våld av olika slag och utsätter andra ungdomar för samma sak. Samtidigt har skolpersonal ett ambivalent förhållande till hur våld och konflikter i skolan bör hanteras, där en polisanmälan signalerar att de förlorat kontrollen. Det framgår av en studie vid Göteborgs universitet.

Stöd i att välja digitala läromedel

Alla skolor väljer själva vilka läromedel de vill använda, vilket kan vara en tidskrävande uppgift. Därför har lärare i Stockholms stad tillgång till olika stöd för att möjliggöra att alla elever får tillgång till läromedel av hög kvalitet och att säkra likvärdigheten mellan skolorna.

Vilka ska med? Ungas sociala inkludering i Sverige

Rapporten ”Vilka ska med?” visar att det finns skillnader i känslan av inkludering mellan olika grupper. Unga i landsbygder och utsatta områden upplever generellt lägre social inkludering än unga i städer.

Vad finns det för material för sex- och samlevnad i särskolan?

För dig som arbetar med elever med funktionsnedsättningar kan det vara svårt att hitta undervisningsmaterial. Speciellt om du vill ta upp frågor inom sex och samlevnad. Här får du några tips på vad som finns. (webb-tv)

Nära och fjärran i tid och rum – finsk-svensk samverkan för en likvärdig skola

Bristen på lärare är en av skolans stora utmaningar. Digitalisering är i sig inte en lösning men fjärr- och distansundervisning har potential att utveckla både likvärdighet och kvalitet. Kunskapen om hur sådan undervisning kan bedrivas i grund- och gymnasieskola är begränsad och det råder brist på forskning. Därför startar Ifous ett FoU-program där lärare och skolledare i Finland och Sverige under tre års tid ska arbeta tillsammans med finska och svenska forskare.

Första kullen masterstudenter i synpedagogik snart i mål

Den första kullen masterstudenter i synpedagogik och synrehabilitering är snart färdiga. Det är en grupp med brokig bakgrund som nu har skaffat sig specialistkompetens.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Lärares och rektors karriär
  Skolporten nr 2/2019 – ute 4 april

Tema: Lärares och rektors karriär

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet ska ge svar på den frågan. Intervju: Nina Rung är kriminologen som tröttnat på skambeläggandet av tjejer i skolan. Inblick: Forskarna: Så utvecklar du din relationskompetens som lärare. Skolportens favorit: Ny avhandling om skrivdidaktik i klassrummet blev lärarpanelens val.

Läs mer här!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

10 mest lästa avhandlingarna 2018

Skolporten räknar varje år ut vilka 10 pedagogiska avhandlingar som har blivit mest klickade på skolporten.se under det föregående året. Här kan du ta del av 2018 års mest klickade avhandlingar.

Läsförståelse och undervisning om lässtrategier

Denna systematiska översikt – Läsförståelse och undervisning av lässtrategier – visar tydligt att lässtrategier inte är ett avgränsat och specifikt redskap utan snarare en myriad av redskap för att arbeta med texter och fördjupa sin läsförståelse. Översikten visar även att dessa olika varianter av lässtrategier är beforskade i olika utsträckning och att de lässtrategier som är beforskade uppvisar stor variation i effektivitet och ändamålsenlighet. (pdf)

Ny podcast: ”Vi vill sprida nya forskningsresultat”

Podcasten Poddagogen ska sprida ny pedagogisk forskning. "Tanken är att skapa en bro mellan akademin och verksamma lärare", säger forskaren Janne Kontio, som gör podden i samarbete med Skolporten.

Inte lätt att bemöta personer med självskadebeteende

Under slutet av 90-talet började allt fler unga skada sig själva. Nu blir det inte längre fler, men fenomenet tycks tyvärr finnas här för att stanna. Kunskapsbehoven bland vårdpersonal och anhöriga är dock fortfarande stora. Därför har två experter skrivit en handbok som sammanfattar kunskapsläget.

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.