Karin Berg: ”Ta till vara på kompetensen”

Karin Berg

Skolportens krönikör Karin Berg.

EN GÅNG FÖR länge sedan byggde vi in i vårt skolsystem att alla lärare ska klara sig själva lika bra, oavsett erfarenhet eller utvecklade kunskaper. Idén är befängd när man tänker på det, men den är så djupt förankrad att den är svår att rycka upp med rötterna. Ibland känns det som om hela det svenska skolsystemet förväntar sig att när man väl gått lärarutbildningen är man fullärd och kan lika mycket som lärare med tjugo års erfarenhet. Inte undra på att lärarutbildningen är utskälld.

Björn Åstrand, som fick regeringens uppdrag att utreda ett antal svåra skolfrågor, skriver i sitt 700 sidor tjocka slutbetänkande Med undervisningsskicklighet i centrum, att skolans och förskolans personal borde ha större möjlighet att göra karriär inom yrket, på samma sätt som lärare i USA, Kanada och Australien. Åstrand menar att avsaknaden av just möjligheten att göra karriär hämmar lärare och rektorer att utveckla högre nivåer av skicklighet tidigt i karriären. Eftersom den enskilde lärarens skicklighet är direkt avgörande för elevernas utveckling skulle ökade karriärmöjligheter få en bra effekt på elevernas lärande, blir en av hans slutsatser.

Han har givetvis mer än en poäng. Samtidigt tror jag att det är skolans platta organisation som faktiskt hindrar kunskap från att sprida sig vidare. Jag tänker ofta på en av mina första religionslärarkollegor som på eget bevåg hade rest runt hela världen och samlat kunskap om religiösa uttryck och företeelser. Hennes gedigna erfarenheter och allt hennes insamlade material försvann från skolan i samma stund som hon gick i pension, och under hennes verksamma år var det bara de elever som hade turen att ha henne som lärare som fick ta del av kunskaperna. Hur många lärare i Sverige har vi slarvat bort på detta sätt? Hur mycket kunskap har förslösats?

Förstelärarreformen hade, om den varit en genuin reform för att organisera, utveckla och ta tillvara på gedigna kunskaper inom skolorganisationen, kunnat vara det karriärsteg som skolan i Sverige behöver. Dock var reformen om förstelärarna främst en lönereform och skolorganisationen är fortfarande långt ifrån överens om vad det innebär att vara förstelärare och hur dessa ska organiseras eller hur deras kunskaper ska tas tillvara. Samtidigt är skolorganisationens förväntan på den allvetande autonoma självutvecklande läraren intakt.

Möjligheten att göra karriär handlar inte i första hand om möjligheter och incitament för den enskilde att tjäna mer och få mer inflytande, utan snarare om att ta tillvara på och öka kompetensen i hela organisationen, precis som Åstrand skriver. Tänk om vi i skolan förstod det. Tänk om skolorganisationen inte hängde på den individuella lärarens förmåga att lösa allt, utan på vad vi som skola kan göra för eleverna, där specifika djuplodande kunskaper sågs som tillgångar för hela organisationen och hade utrymme att blomstra och spridas vidare. Tänk om förstelärares uppdrag handlade om att säkerställa alla lärares utveckling och möjlighet till utvecklande uppdrag. Ja tänk, det vore rätt fint, eller hur?

Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.

Foto: Anna von Brömssen


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2/2019, ute 4/4.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

 

 

Köp lösnummer i appen Skolporten! Ladda ner Skolportens app i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2019-03-26 11:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-04-08 11:32 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Vuxenutbildning i fokus, 18 oktober i Stockholm

Högaktuell dag för dig som undervisar inom vuxenutbildning! Under en heldag diskuteras viktiga ämnen såsom betyg, bedömning och validering, hur vuxnas lärande skiljer sig från barn och ungas, vad som händer i hjärnan när vi lär oss samt pedagogiska strategier i mötet med vuxna elever med npf.

Elevhälsa, 19-20 september i Stockholm

En fungerande elevhälsa kan vara avgörande för lärande och framgång i skolan. Nu återkommer vår konferens, mer välfylld än någonsin. Ta del av föreläsningar om samverkan, unga i hederskontext, antipluggkulturer, sömn, sociala medier och hjärnan samt hur man förbättrar kommunikationen i svåra samtal.

Ifous deltar i Almedalen 2019 – fokuserar på värdegrund och demokrati

Är vi överens om vad skolans demokratiuppdrag innebär? Kan en värderingsstyrd verksamhet vara vetenskapligt förankrad? Vilken vetenskap kan man i så fall luta sig mot? Det är några av frågorna som behandlas vid Ifous seminarium i Almedalen.

”Läraryrket är feltolkat i debatten”

Ruhi Tyson menar att vi gör det alldeles för lätt för oss när vi fastnar i den ena diskussionen efter den andra utifrån ideologiska ståndpunkter om vad lärarutbildning ska ge och hur undervisning ska vara. Och att det har liten relevans för det som sker i klassrummet och vad god undervisning egentligen innebär.

Samarbete med skolbiblioteket lyfter undervisningen i källkritik

Den nya skrivelsen i ämnesplanen fick religionslärarna på Hvitfeldtska gymnasiet att fundera. ”I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor i digital och annan form, diskutera och argumentera”. Hur skulle man få till en kritisk granskning av digitala källor? Läs om hur lärarna samarbetat med skolbibliotekarierna kring ett lektionsupplägg som engagerar eleverna.

Demokrati och barninflytande i arbetet med ”Barnens planet”

Sedan några månader tillbaka arbetar Eriksbos fyra förskolor med boken ”Barnens planet” – en berättelse om rättigheter, olikheter och respekt – med utgångspunkt i barnkonventionen. Det har stärkt barnen i att våga göra sin röst hörd och känna att den räknas.

Investering i tid tryggar stödet till eleverna

Polhemsskolan i Lund är en av Sveriges största gymnasieskolor med sina 2 500 elever. Här finns såväl högskoleförberedande program, som hantverksprogram. De senaste åren har elevhälsoarbetet fått ökad tyngd och ny organisation, tack vare ett starkt stöd från skolledningen.

Recommended annual instruction time in full-time compulsory education in Europe – 2018/19

Did you know that the time available for learning could have a positive effect on students’ learning process, in particular, in the case of disadvantaged students? This report analyses the recommended minimum instruction time in full-time compulsory general education in 43 European education systems for the year 2018/19. (pdf)

Schools reckon with social stress: ‘I’m on my phone so much’

Smartphone-driven social media is one of the main drivers of stress among students, research shows. Now, some schools are taking steps to help reduce students’ anxiety by engaging students in mindfulness activities, hiring outside firms to scan social media for signs students need additional support, and encouraging students to unplug.

Kreativitet och skapande i utbildningen

Vad händer när tillvaron rutas in för att bli mätbar? Blir allt det som inte går att omvandla till indikatorer, siffror och diagram mindre värt och är inte risken att vi också tappar bort oss själva på vägen? Åsa Ljunggren har läst Jonna Bornemark och jämför med sina egna erfarenheter.

I läroboken ses Greta som ett angrepp mot demokratin

Läroböckerna likställer i praktiken aktivister som Greta Thunberg med terrorister och varnar uttryckligen gymnasielever för civil olydnad. Det säger Kurt Wicke, forskare och samhällslärare som skrivit en avhandling där han analyserat tio läroböcker i samhälls­kunskap.

Forskning kring förskolan i fokus på stor konferens

Förskolesummit är konferensen som samlar forskare och förskolans pedagoger i en gemensam strävan efter en verksamhet som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.

Elever i Kristinehamn får läsförmågan testad med AI

I höst ska alla elever från årskurs ett till fyra i Kristinehamn få sin läsförmåga testad med hjälp av artificiell intelligens.

Digitala verktyg blir obligatoriskt i förskolan

Nu ska förskolan digitaliseras på allvar. Från och med första juli blir det obligatoriskt att använda digitala verktyg i förskolan.

Ny nationell forskarskola i bildpedagogik och slöjdpedagogik (FOBOS)

Våren 2020 startar en ny forskarskola för utveckling av bild och slöjd i samarbete mellan Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Konstfack.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.

Recommended annual instruction time in full-time compulsory education in Europe – 2018/19

Did you know that the time available for learning could have a positive effect on students’ learning process, in particular, in the case of disadvantaged students? This report analyses the recommended minimum instruction time in full-time compulsory general education in 43 European education systems for the year 2018/19. (pdf)

Getting physical: How the Flagway game sparks learning and love of math

Flagway is a game designed for kids who have self-doubt about their math skills, enjoy being physical and are in need something way different than worksheets.