Karin Berg: ”Ta till vara på kompetensen”

Karin Berg

Skolportens krönikör Karin Berg.

EN GÅNG FÖR länge sedan byggde vi in i vårt skolsystem att alla lärare ska klara sig själva lika bra, oavsett erfarenhet eller utvecklade kunskaper. Idén är befängd när man tänker på det, men den är så djupt förankrad att den är svår att rycka upp med rötterna. Ibland känns det som om hela det svenska skolsystemet förväntar sig att när man väl gått lärarutbildningen är man fullärd och kan lika mycket som lärare med tjugo års erfarenhet. Inte undra på att lärarutbildningen är utskälld.

Björn Åstrand, som fick regeringens uppdrag att utreda ett antal svåra skolfrågor, skriver i sitt 700 sidor tjocka slutbetänkande Med undervisningsskicklighet i centrum, att skolans och förskolans personal borde ha större möjlighet att göra karriär inom yrket, på samma sätt som lärare i USA, Kanada och Australien. Åstrand menar att avsaknaden av just möjligheten att göra karriär hämmar lärare och rektorer att utveckla högre nivåer av skicklighet tidigt i karriären. Eftersom den enskilde lärarens skicklighet är direkt avgörande för elevernas utveckling skulle ökade karriärmöjligheter få en bra effekt på elevernas lärande, blir en av hans slutsatser.

Han har givetvis mer än en poäng. Samtidigt tror jag att det är skolans platta organisation som faktiskt hindrar kunskap från att sprida sig vidare. Jag tänker ofta på en av mina första religionslärarkollegor som på eget bevåg hade rest runt hela världen och samlat kunskap om religiösa uttryck och företeelser. Hennes gedigna erfarenheter och allt hennes insamlade material försvann från skolan i samma stund som hon gick i pension, och under hennes verksamma år var det bara de elever som hade turen att ha henne som lärare som fick ta del av kunskaperna. Hur många lärare i Sverige har vi slarvat bort på detta sätt? Hur mycket kunskap har förslösats?

Förstelärarreformen hade, om den varit en genuin reform för att organisera, utveckla och ta tillvara på gedigna kunskaper inom skolorganisationen, kunnat vara det karriärsteg som skolan i Sverige behöver. Dock var reformen om förstelärarna främst en lönereform och skolorganisationen är fortfarande långt ifrån överens om vad det innebär att vara förstelärare och hur dessa ska organiseras eller hur deras kunskaper ska tas tillvara. Samtidigt är skolorganisationens förväntan på den allvetande autonoma självutvecklande läraren intakt.

Möjligheten att göra karriär handlar inte i första hand om möjligheter och incitament för den enskilde att tjäna mer och få mer inflytande, utan snarare om att ta tillvara på och öka kompetensen i hela organisationen, precis som Åstrand skriver. Tänk om vi i skolan förstod det. Tänk om skolorganisationen inte hängde på den individuella lärarens förmåga att lösa allt, utan på vad vi som skola kan göra för eleverna, där specifika djuplodande kunskaper sågs som tillgångar för hela organisationen och hade utrymme att blomstra och spridas vidare. Tänk om förstelärares uppdrag handlade om att säkerställa alla lärares utveckling och möjlighet till utvecklande uppdrag. Ja tänk, det vore rätt fint, eller hur?

Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.

Foto: Anna von Brömssen


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2/2019, ute 4/4.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

 

 

Köp lösnummer i appen Skolporten! Ladda ner Skolportens app i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2019-03-26 11:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-04-08 11:32 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Vuxenutbildning i fokus, 18 oktober i Stockholm

Högaktuell dag för dig som undervisar inom vuxenutbildning! Under en heldag diskuteras viktiga ämnen såsom betyg, bedömning och validering, hur vuxnas lärande skiljer sig från barn och ungas, vad som händer i hjärnan när vi lär oss samt pedagogiska strategier i mötet med vuxna elever med npf.

Elevhälsa, 19-20 september i Stockholm

En fungerande elevhälsa kan vara avgörande för lärande och framgång i skolan. Nu återkommer vår konferens, mer välfylld än någonsin. Ta del av föreläsningar om samverkan, unga i hederskontext, antipluggkulturer, sömn, sociala medier och hjärnan samt hur man förbättrar kommunikationen i svåra samtal.

Kod och kryp i förskolan

Med hjälp av ett äggformat mikroskop kopplat till en platta kan barnen upptäcka naturen på ett nytt sätt. Skärstads förskola jobbar även med andra digitala verktyg, för att lära barnen grunderna i programmering och att knäcka mattekoden.

Introduktionsperiod för nyanställda i skolan och förskolan

Genom en introduktionsperiod med mentor får nyanställda lärare och förskollärare en bra start på yrkeslivet. Så här organiserar du det. Det finns även en webbkurs för återvändande lärare och förskollärare.

6 tips till lärare: Så pratar du om sex och relationer i skolan

Många lärare upplever en stor osäkerhet kring sex- och samlevnadsundervisningen och behovet av kompetensutveckling är stort. Därför lanserar RFSU en digital metodbank för lärare som vill bli bättre på att prata om kropp och sexualitet.

Svårt att främja fysisk aktivitet bland unga i förorten

Ett hälsofrämjande tvåårigt skolprojekt med ungdomar i Göteborgsförorten Angered gav, trots en lovande inledning, inga bestående resultat vad gäller de ungas fysiska aktivitet. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Teknik i skolan – vad kan vi lära av forskningen?

Svensk skola digitaliseras på bred front, men forskningsstödet för att det leder till generella förbättringar är klent. I den här rapporten går Gabriel Heller-Sahlgren igenom vad vi vet om de nya digitala hjälpmedlens betydelse för lärandet och hur förutsättningarna ser ut för att med teknikens hjälp effektivisera undervisningen och sänka kostnaderna i skolan.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning i förskolan

En ny avhandling från Karlstads universitet visar att personal på förskolor behöver mer stöd för att kunna möta barn som pratar andra språk än svenska och leva upp till de kravs som ställs.

Så skapas meningsfullt lärande för elever i särskolan

När elever i särskolan upplever undervisningen som begriplig, hanterbar och meningsfull blir de motiverade. Det menar specialpedagogen Marie Nilsson Nordfors som är aktuell med en ny bok om hur lärare kan utveckla undervisningen och skapa meningsfullt lärande.

1000 sjuåringar i Eskilstuna lär sig matte på nytt sätt

Ett forskningsbaserat läromedel har tagits fram av projektet Framtidens läromedel vid Mälardalens högskola. Metoden ger ett tydligt stöd till lärarna.

Se, förstå och förändra – Att motverka könsskillnader i skolresultat

I detta inspirationsmaterial presenteras forskning som pekar på orsaker till könsskillnader i skolresultat mellan flickor och pojkar och vad som kan göras för att motverka dessa skillnader. (pdf)

Läsning i skolan samma som på 60-talet

När det gäller läsning i skolan är mycket sig likt sedan starten av den moderna grundskolan. Oavsett om eleverna läser digitalt eller i tryckt format, så ställs krav på hur läsningen ska gå till.

Läsning i skolan – allt har inte förändrats på 50 år

Har det någonsin funnits en läsandets guldålder, då alla barn fördjupat sig i så kallad ”god” litteratur? Möjligen, men åtminstone inte i den svenska grundskolan i slutet på 60-talet. Det visar forskning från Högskolan i Borås som finansierats av Vetenskapsrådet.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

Ledarskapsutveckling sker i vardagen

Ledarskapsutveckling är så mycket mer än ledarskapskurser. Ledarskapsutveckling kan med fördel också ske i det dagliga arbetet, exempelvis genom förändringar i arbetsuppgifter, roller eller organisatoriska förändringar, visar forskning från Jönköping university.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.