Karin Berg: Vem vill bli rektor?

Karin Berg

Skolportens krönikör Karin Berg.

”Du borde bli rektor”. Vi hade haft APT, och jag hade förmodligen framhärdat lite för länge om vikten av att se skolan som en helhet, velat prata om organisation och ledarskap och min vana trogen varit ganska påstridig, då min rektor fällde kommentaren. Detta var precis i början av min lärargärning, på min första tjänst och rektor var det sista jag skulle bli. Därför var jag övertygad om att kommentaren var menad som en pik eller som ett menande skämt. Så när jag vände mig om för att bemöta hans ord var jag redo att skämta tillbaka, men fick liksom svälja min reaktion. Han var gravallvarlig.

Men vem vill egentligen bli rektor? Vem vill utsätta sig för det? I litteraturen finns, vad jag kan komma på, bara en enda positiv bild av en rektor och det är professor Dumbledore i Harry Potter. Annars är rektorns roll i litteraturen antingen den hopplöst stränge som alla elever är rädda för eller den menlöst tafatte som tappat kontrollen över allt och som ingen bryr sig om.

Bland mina lärarkollegor finns det inget yrke vi skyr värre. Rektorsjobbet ter sig som ett kamikazeuppdrag som omöjligt kan lyckas. Ett pussel där bitarna inte passar ihop men som ändå måste läggas. En ekvation där alla variabler saknas. Det är liksom lite för mycket av allt.

Att vara rektor måste helt enkelt vara bland de svåraste och mest otacksamma yrken man kan ha. En rektor ska ju ansvara för lokaler och arbetsmiljö. För lärare, elevhälsa, skolbibliotek, lokalvård och administration. För eleverna och deras trygghet och studiero. Budget och måluppfyllelse. Fortbildning och skolinspektion. En rektor måste både ha kontroll och lita på sina medarbetare. Våga säga ja oftare än nej. Stå emot föräldrakrav och manövrera politiker och förvaltningars nya påfund, samtidigt som rektorn måste vinna lärarkåren för att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål för att bli framgångsrik.

Jag har haft både framgångsrika och mindre framgångsrika rektorer under min tid som lärare. Tyvärr har rektorer en tendens att byta uppdrag ofta, så även om inte jag bytt skola de senaste tio åren har jag ändå bytt rektor fem gånger. Jag har alltså avverkat några stycken och skulle därför vilja påstå att vi mer än ofta underskattar en bra rektors betydelse för att lärare ska kunna göra ett bra jobb och elever ska lyckas med sina studier. En bra rektor kan helt enkelt göra hela skillnaden för att jag ska orka göra det där lilla extra. Jag vet ju det, ändå visar jag sällan min uppskattning.

Kanske är det just insikten om att en rektor faktiskt kan göra stor skillnad som gör att jag börjat snegla mot det otänkbara. Det finns något med rektorsuppdraget som lockar mig, även om det är svårt att erkänna. Det finns något i uppdragets komplexitet som, om det lyckas, verkligen kan vara hela skillnaden. Så kanske hade min rektor i tidernas begynnelse rätt. Jag borde kanske bli rektor någon dag. Hur omöjligt uppdraget än tycks vara.

Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.

Foto: Anna von Brömssen


Skolporten nr 3 2019

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 3/2019, ute 16/5.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

 

 

Vi har en ny uppdaterad app! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

 

Sidan publicerades 2019-05-31 11:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fritidshemmet i fokus, 10-11 oktober i Stockholm

I takt med att fritidshemmets lärandeuppdrag har förtydligats har planering och uppföljning av undervisningen på fritidshemmet hamnat i fokus. Det förändrade uppdraget ställer krav på en förändrad praktik. Välkommen till en fördjupande konferens där vi fokuserar på fritidshemmets samtida uppdrag. På konferensen får du ta del av aktuell forskning och goda exempel från praktiken.

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läsning i skolan samma som på 60-talet

När det gäller läsning i skolan är mycket sig likt sedan starten av den moderna grundskolan. Oavsett om eleverna läser digitalt eller i tryckt format, så ställs krav på hur läsningen ska gå till.

Läsning i skolan – allt har inte förändrats på 50 år

Har det någonsin funnits en läsandets guldålder, då alla barn fördjupat sig i så kallad ”god” litteratur? Möjligen, men åtminstone inte i den svenska grundskolan i slutet på 60-talet. Det visar forskning från Högskolan i Borås som finansierats av Vetenskapsrådet.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

Ledarskapsutveckling sker i vardagen

Ledarskapsutveckling är så mycket mer än ledarskapskurser. Ledarskapsutveckling kan med fördel också ske i det dagliga arbetet, exempelvis genom förändringar i arbetsuppgifter, roller eller organisatoriska förändringar, visar forskning från Jönköping university.

Recension: Beprövad erfarenhet i förskolan

I dag har alla förskolor ett systematiskt kvalitetsarbete – men hur är det med beprövad erfarenhet?

UR Samtiden – Förskolesummit 2019 : Digitalisering i förskolan

I höst blir digitala verktyg i förskolan obligatoriska. Men vad innebär det? Susanne Kjällander, filsosofie doktor i didaktik, har forskat på området och ger här exempel på hur förskolan kan kan jobba med digitalisering och digitala verktyg. (webb-tv)

UR Samtiden – Förskolesummit 2019 : Barns utforskande och lek i Antropocen

Hur kan förskolan närma sig hållbarhetsfrågor genom barns lekvärldar? Universitetslektor Bodil Halvars och förskolläraren Vanessa B Katende tar bland annat upp hur barnen tar med sig sina frågor och utforskar dem genom leken och om hur leken öppnar nya möjligheter. (webb-tv)

Så får även de yngsta barnen inflytande i förskolan

Alla barn ska ha inflytande över verksamheten i förskolan. Det säger läroplanen. För att inte exkludera 1-3-åringarna behöver pedagogerna släppa på den vuxna förståelsen och känna in barnens sinnliga och kroppsliga uttryck, visar en studie från Karlstads universitet.

UR Samtiden – Förskolesummit 2019 : Förskolans nyckelroll i samhället

Den nya läroplanen som träder i kraft 1 juli 2019, ställer nya krav på verksamheten inom förskolan. Skolborgarrådet Lotta Edholm (L) berättar om hur hon ser på förskolans roll i samhället. (webb-tv)

UR Samtiden – Förskolesummit 2019 : Undervisning i förskolan

Sonja Sheridan, professor emerita, och Pia Williams, professor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, ger en överblick av begreppet undervisning relaterat till förskolans kvalitet och villkor för barns lärande. (webb-tv)

UR Samtiden – Förskolesummit 2019 : Förskolans historia

Hur har förskoleverksamheten sett ut i Sverige det senaste århundradet och vad kan vi lära oss genom att blicka tillbaka? Hör professor Anne-Li Lindgren berätta.  (webb-tv)

Undervisning och sambedömning i förskola : Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar

Rapporten belyser förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar i frågor om undervisning och sambedömning inom ramen för FoU-programmet Undervisning i förskolan. (pdf)

Flerstämmig didaktisk modellering i förskolan

Rapporten baseras på forskningsdelen i ett forsknings- och utvecklingsprogram som syftar till att, i samverkan mellan förskollärare, chefer och forskare, beskriva och vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning och sambedömning i förskola. (pdf)

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

Ledarskapsutveckling sker i vardagen

Ledarskapsutveckling är så mycket mer än ledarskapskurser. Ledarskapsutveckling kan med fördel också ske i det dagliga arbetet, exempelvis genom förändringar i arbetsuppgifter, roller eller organisatoriska förändringar, visar forskning från Jönköping university.

How automation could change teaching, learning

Technology could change the role of teachers for the better, according to Thomas Arnett, senior research fellow in education for the Christensen Institute.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).