Karin Berg: Vem vill bli rektor?

Karin Berg

Skolportens krönikör Karin Berg.

”Du borde bli rektor”. Vi hade haft APT, och jag hade förmodligen framhärdat lite för länge om vikten av att se skolan som en helhet, velat prata om organisation och ledarskap och min vana trogen varit ganska påstridig, då min rektor fällde kommentaren. Detta var precis i början av min lärargärning, på min första tjänst och rektor var det sista jag skulle bli. Därför var jag övertygad om att kommentaren var menad som en pik eller som ett menande skämt. Så när jag vände mig om för att bemöta hans ord var jag redo att skämta tillbaka, men fick liksom svälja min reaktion. Han var gravallvarlig.

Men vem vill egentligen bli rektor? Vem vill utsätta sig för det? I litteraturen finns, vad jag kan komma på, bara en enda positiv bild av en rektor och det är professor Dumbledore i Harry Potter. Annars är rektorns roll i litteraturen antingen den hopplöst stränge som alla elever är rädda för eller den menlöst tafatte som tappat kontrollen över allt och som ingen bryr sig om.

Bland mina lärarkollegor finns det inget yrke vi skyr värre. Rektorsjobbet ter sig som ett kamikazeuppdrag som omöjligt kan lyckas. Ett pussel där bitarna inte passar ihop men som ändå måste läggas. En ekvation där alla variabler saknas. Det är liksom lite för mycket av allt.

Att vara rektor måste helt enkelt vara bland de svåraste och mest otacksamma yrken man kan ha. En rektor ska ju ansvara för lokaler och arbetsmiljö. För lärare, elevhälsa, skolbibliotek, lokalvård och administration. För eleverna och deras trygghet och studiero. Budget och måluppfyllelse. Fortbildning och skolinspektion. En rektor måste både ha kontroll och lita på sina medarbetare. Våga säga ja oftare än nej. Stå emot föräldrakrav och manövrera politiker och förvaltningars nya påfund, samtidigt som rektorn måste vinna lärarkåren för att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål för att bli framgångsrik.

Jag har haft både framgångsrika och mindre framgångsrika rektorer under min tid som lärare. Tyvärr har rektorer en tendens att byta uppdrag ofta, så även om inte jag bytt skola de senaste tio åren har jag ändå bytt rektor fem gånger. Jag har alltså avverkat några stycken och skulle därför vilja påstå att vi mer än ofta underskattar en bra rektors betydelse för att lärare ska kunna göra ett bra jobb och elever ska lyckas med sina studier. En bra rektor kan helt enkelt göra hela skillnaden för att jag ska orka göra det där lilla extra. Jag vet ju det, ändå visar jag sällan min uppskattning.

Kanske är det just insikten om att en rektor faktiskt kan göra stor skillnad som gör att jag börjat snegla mot det otänkbara. Det finns något med rektorsuppdraget som lockar mig, även om det är svårt att erkänna. Det finns något i uppdragets komplexitet som, om det lyckas, verkligen kan vara hela skillnaden. Så kanske hade min rektor i tidernas begynnelse rätt. Jag borde kanske bli rektor någon dag. Hur omöjligt uppdraget än tycks vara.

Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.

Foto: Anna von Brömssen


Skolporten nr 3 2019

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 3/2019, ute 16/5.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

 

 

Vi har en ny uppdaterad app! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

 

Sidan publicerades 2019-05-31 11:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Gammal möter ung – vilket lyft!

Barnskratt, rullatorer och livet däremellan. I värmländska Långserud förenas förskola och äldreboende under ett och samma tak – med ett åldersspann från fyra till 96 år. En tillfällig lösning fick förskolan Mörten att omedvetet haka på en växande trend med rötterna i Japan.

Edward Jensinger: Jag protesterar också! Men…

Vi i skolan protesterar nu mot effektiviseringskrav, kommunalt dribblande med budgetar och mot “systemet”. Och jag håller med om kärnan i argumenten – ja, jag protesterar också! – men det finns något i proteststormen som skaver, skriver Edward Jensinger, skolledare och skribent.

Regelverk försvårar nyanlända elevers skolgång

Ungdomar som flytt till Sverige har svårt att klara övergången till de nationella gymnasieprogrammen, för att de inte ges tillräckligt med tid att klara behörighetskraven. Det visar ny forskning vid Luleå tekniska universitet.

Intervju med Pia Brännkärr, slöjddoktorand vid svenskspråkiga Åbo Akademi i Vasa, Finland

Pia Brännkärr är doktorand vid Finlands svenskspråkiga universitet, Åbo Akademi i Vasa. Pia arbetar parallellt som universitetslärare i textilslöjd vid Åbo Akademi och är sedan juni 2019 nyantagen doktorand i doktorandprogrammet i pedagogiska vetenskaper: slöjdvetenskap.

”Kan skärmtid främja hälsosamma beteenden?”

Skärmarnas negativa effekter diskuteras ofta i debatten. Det som inte får lika stor uppmärksamhet är frågan om hur vi kan använda skärmarnas beteendepåverkande belöningssystem för att uppnå önskvärda beteenden i exempelvis vården och skolan. Det skriver forskaren Marina Arkkukangas.

Forskarens tips: Så använder du mobilen i skolan

Mobiltelefoner i klassrummet väcker känslor. Regeringen har pratat om förbud. Fel, tycker forskaren och läraren Anita Gricic Magnusson. I stället tipsar hon om hur du kan använda telefonerna i undervisningen.

Rosengårdsskolan ger undervisning i modersmål under skoldagen

Modersmålsundervisningen på Rosengårdsskolan i Malmö har blivit en mer naturlig del av elevernas skoldag. Skolan ger från och med höstterminen elever undervisning under skoltid.

“Fördjupat lärande med flera språk”

Att använda flera språkliga resurser i NO-undervisningen skapar ökade möjligheter för lärande. Genom att eleverna även får använda sig av sitt förstaspråk i klassrummet kan de enklare relatera till tidigare erfarenheter och kunskaper.

Ett gemensamt bildstöd är ett steg mot “Varje elevs bästa skola”

Statistiskt finns det minst två elever med språkstörning i varje klass. På Värner Rydénskolan vill skollogopederna att elever med språkstörning ska känna igen sig i stödstrukturer och strategier, oavsett pedagog eller årskurs. Därför togs ett gemensamt arbetssätt och bildstöd fram.

En perfekt lektion

Margareta Laumann, matematikutvecklare och förstelärare i matematik på Frölundaskolan, bloggar om vad som gör en matematiklektion ”perfekt”. Kanske är det ibland lärarens förmåga att se och plocka ihop de ”lösa trådarna” i elevernas förståelse som skapar en riktigt bra lektion. Här får vi följa med på en lektion om primtal, med elever i sjunde klass (eleverna är bekanta med begreppet delbarhet).

Barn med hörselnedsättning tar plats i staden

Är det möjligt för en dövblind 5-åring att utforska och ta plats i staden? Självklart. Om hen får rätt stöd. Bronsåldergatans specialförskola i Tynnered gav sig ut på äventyr i staden och skärgården.

Samverkan mellan skola och bibliotek stärker barns läsning

Lärare, skol- och barnbibliotekarier kan dra nytta av varandras kompetenser. Alla yrkeskategorierna arbetar med att stärka barns läsning. Fast de har olika ingång i arbetet.

Pedagogiskt ledarskap med konflikter i fokus

Det är inte enkelt för skolan idag att avgöra vad som är en konflikt eller en pågående mobbningssituation. En lärare ska leda ett kollektiv av olika individer och samtidigt ta hänsyn till den forskning som finns om konflikter och mobbning samt också den allt starkare juridifiering som skett i skolan. Skolan ska vila på vetenskaplig grund och samtidigt förhålla sig till skollagen.

Intervju med Pia Brännkärr, slöjddoktorand vid svenskspråkiga Åbo Akademi i Vasa, Finland

Pia Brännkärr är doktorand vid Finlands svenskspråkiga universitet, Åbo Akademi i Vasa. Pia arbetar parallellt som universitetslärare i textilslöjd vid Åbo Akademi och är sedan juni 2019 nyantagen doktorand i doktorandprogrammet i pedagogiska vetenskaper: slöjdvetenskap.

Does persistence always pay off for students?

Education researchers are considering how to predict when a given assignment will generate the optimal amount of persistence in a student. At issue, researchers say, is that there are different types of persistence, including ”productive persistence” and ”wheel-spinning.”

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Här är 9 punkter för ett gott ledarskap

Chef-redaktionen har kokat ner 20 år av vetgirighet, skriverier och kunskaper i 9 steg till gott ledarskap.

”Risken är att barn med PANS får fel diagnos”

Från nöjd och harmonisk till aggressiv och ångestfylld. Personlighetsförändringen kommer snabbt och oförklarligt hos barn som drabbas av PANS. Ett neuropsykiatriskt tillstånd som kan påminna om autism och adhd, men där forskarna anar ett samband mellan en vanlig infektion och kroppens immunsystem.

Tidig insats i väntan på autismutredning prisas

Ett förskolebarn som ska utredas för autism behöver insatser direkt i väntan på utredning. Därför har det neuropsykiatriska småbarnsteamet på habiliteringscentrum i Region Jönköpings län skapat ett stödmaterial för föräldrar och förskolepedagoger. En satsning som nu belönas med priset Life Watch Award 2019.

Tema psykisk hälsa – hur hjälper vi unga med funktionsnedsättning i skolan som inte mår bra?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

Utveckling av adhdsymtom hos barn ett komplext område

Adhd är en komplex funktionsnedsättning som ofta debuterar i barndomen. För att bättre förstå hur adhd och adhd-symtom utvecklas har Matilda Frick i sin avhandling vid Uppsala universitet studerat hur självregleringen utvecklas hos barn i åldrarna 10 månader till 12 år. (S.15)