Karin Berg: Vem vill bli rektor?

Karin Berg

Skolportens krönikör Karin Berg.

”Du borde bli rektor”. Vi hade haft APT, och jag hade förmodligen framhärdat lite för länge om vikten av att se skolan som en helhet, velat prata om organisation och ledarskap och min vana trogen varit ganska påstridig, då min rektor fällde kommentaren. Detta var precis i början av min lärargärning, på min första tjänst och rektor var det sista jag skulle bli. Därför var jag övertygad om att kommentaren var menad som en pik eller som ett menande skämt. Så när jag vände mig om för att bemöta hans ord var jag redo att skämta tillbaka, men fick liksom svälja min reaktion. Han var gravallvarlig.

Men vem vill egentligen bli rektor? Vem vill utsätta sig för det? I litteraturen finns, vad jag kan komma på, bara en enda positiv bild av en rektor och det är professor Dumbledore i Harry Potter. Annars är rektorns roll i litteraturen antingen den hopplöst stränge som alla elever är rädda för eller den menlöst tafatte som tappat kontrollen över allt och som ingen bryr sig om.

Bland mina lärarkollegor finns det inget yrke vi skyr värre. Rektorsjobbet ter sig som ett kamikazeuppdrag som omöjligt kan lyckas. Ett pussel där bitarna inte passar ihop men som ändå måste läggas. En ekvation där alla variabler saknas. Det är liksom lite för mycket av allt.

Att vara rektor måste helt enkelt vara bland de svåraste och mest otacksamma yrken man kan ha. En rektor ska ju ansvara för lokaler och arbetsmiljö. För lärare, elevhälsa, skolbibliotek, lokalvård och administration. För eleverna och deras trygghet och studiero. Budget och måluppfyllelse. Fortbildning och skolinspektion. En rektor måste både ha kontroll och lita på sina medarbetare. Våga säga ja oftare än nej. Stå emot föräldrakrav och manövrera politiker och förvaltningars nya påfund, samtidigt som rektorn måste vinna lärarkåren för att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål för att bli framgångsrik.

Jag har haft både framgångsrika och mindre framgångsrika rektorer under min tid som lärare. Tyvärr har rektorer en tendens att byta uppdrag ofta, så även om inte jag bytt skola de senaste tio åren har jag ändå bytt rektor fem gånger. Jag har alltså avverkat några stycken och skulle därför vilja påstå att vi mer än ofta underskattar en bra rektors betydelse för att lärare ska kunna göra ett bra jobb och elever ska lyckas med sina studier. En bra rektor kan helt enkelt göra hela skillnaden för att jag ska orka göra det där lilla extra. Jag vet ju det, ändå visar jag sällan min uppskattning.

Kanske är det just insikten om att en rektor faktiskt kan göra stor skillnad som gör att jag börjat snegla mot det otänkbara. Det finns något med rektorsuppdraget som lockar mig, även om det är svårt att erkänna. Det finns något i uppdragets komplexitet som, om det lyckas, verkligen kan vara hela skillnaden. Så kanske hade min rektor i tidernas begynnelse rätt. Jag borde kanske bli rektor någon dag. Hur omöjligt uppdraget än tycks vara.

Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.

Foto: Anna von Brömssen


Skolporten nr 3 2019

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 3/2019, ute 16/5.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

 

 

Vi har en ny uppdaterad app! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

 

Sidan publicerades 2019-05-31 11:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fritidshemmet i fokus, 10-11 oktober i Stockholm

I takt med att fritidshemmets lärandeuppdrag har förtydligats har planering och uppföljning av undervisningen på fritidshemmet hamnat i fokus. Det förändrade uppdraget ställer krav på en förändrad praktik. Välkommen till en fördjupande konferens där vi fokuserar på fritidshemmets samtida uppdrag. På konferensen får du ta del av aktuell forskning och goda exempel från praktiken.

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Individanpassad vuxenutbildning – en ny systematisk översikt presenteras på Skolgården i Almedalen

Skolforskningsinstitutet lanserar en ny systematisk översikt, Individanpassad vuxenutbildning – med fokus på digitala verktyg. I översikten sammanställs forskning om arbetssätt och metoder som är utformade för att möjliggöra individanpassning inom vuxenutbildning.

Svårigheter i skolan – fokus när forskare och praktiker möttes

Under konferensen ”Att möta svårigheter i skolan” samlades 250 forskare och praktiker på Högskolan Väst för att ta del av forskning, goda exempel från skolans värld och för att diskutera lösningar och framtiden tillsammans.

Forskere: Grammatik i skolen gør ikke børnene bedre til at skrive

Grammatik-øvelser giver ro i klassen, men de hjælper ikke på det skriftlige sprog, fortæller forsker bag ny rapport.

Förskolepersonal i Lerum får lära sig stärka sin hälsa och hantera krav

Lerums kommuns satsning inom projektet HälsoGReppet handlar om att ge medarbetare på förskolor utbildning genom programmet Hjärnhälsa. Syftet är att hjälpa medarbetarna att stärka sin hälsa och hantera krav i arbetet och på fritiden.

Personliga erfarenheter centrala i konstnärlig undervisning

Isak Benyamine har disputerat på en avhandling om undervisning på konstnärliga utbildningar på gymnasiet och högskolan. Avhandlingen har fokus på film- och teaterutbildningar. Han introducerar begreppet konstnärlig undervisningspraktik.

Förberedd för högskolestudier? – En studie av hur ”vetenskapligt grundat arbetssätt” tar skriftspråklig form i svenska gymnasiearbeten inom samhällsvetenskapsprogrammet

I artikeln undersöks gymnasiearbetet inom samhällsvetenskapsprogrammet med fokus på vilka representationer av ”vetenskapligt grundat arbetssätt”  som emfaseras i elevernas skrivande. Detta fokus motiveras av att det idag ställs krav på gymnasieelever inom högskoleförberedande program att bli just förberedda för högre studier och att de ska ges möjlighet att närma sig ”vetenskapsliknande processer som förekommer inom högskolan”. (pdf)

Projekt om Pusjkin sprider kunskap om modersmålsundervisning i ryska

Lärare och elever på grundskolor i Malmö har upptäckt vem den ryske författaren och nationalskalden Alexander Pusjkin är. Genom projektet ”Vad vet ni om Puskjin?” har elever med ryska som modersmål delat med sig av sitt arbete om författaren till sina klasskamrater.

Nya vägar in i leken

I förskolans utvecklingsprojekt “En väg in i leken” har leken varit det viktigaste verktyget i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Lekgrupper med lotsar och dragarbarn involverade “nybörjarlekarna” under strukturerade och återkommande träffar.

SO-didaktik i centrum på Globala gymnasiet

Forskning och undervisning går hand i hand på ”SO-didaktik i centrum” på Globala gymnasiet. Hit kommer lärare från hela Stockholm för att delta i ämnesdidaktiska seminarier som leds av lektorer med forskarutbildning.

Skolan i bild: Hur är skolan egentligen?

Sveriges alla skolor, lärare och elever, får möjlighet att skapa sina egna bilder av skolan. Foto, collage, skulptur, filmsnutt, seriestripp? Bilderna publiceras i en antologi – ett tidsdokument över skolan idag. Var med!

Svenska/Svenska som andraspråk ÅK 7-9: Parlamentet – Övningar i konsten att tala

Johanna Granqvist om sitt lektionstips: Jag har gjort en del olika talövningar med mina elever i åk 7 och dessa tyckte de var roligast och bäst. I Parlamentet glömde de både tid och rum och allt vad talängslan heter.

Stockholms universitet på plats 191 i QS-rankningen

Stockholms universitet hamnar på plats 191 i QS World University Ranking 2020. Nationellt hamnar Stockholms universitet på femte plats efter Lunds universitet (92), KTH (98), Uppsala universitet (116) och Chalmers tekniska högskola (140).

Järvaveckan 2019: Hot, våld och trakasserier i skolan

Ett av Järvaveckans seminarier handlade om att hot, våld och trakasserier i skolan blir allt vanligare. Ylva Odenbring, docent vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, var en av talarna.

Lärarutbildningar missar att förbereda för arbete i komvux

Lärarutbildningarna bryter mot krav i högskoleförordningen. Det menar Andreas Fejes som granskat kursplaner och litteraturlistor för olika lärarprogram vid svenska universitet.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?

Children should learn mainly through play until age of eight, says Lego

Toy company funds research suggesting educational development can be hindered by early formal schooling. So are UK schools getting it wrong?

Stödmaterial för introduktion av obehöriga lärare och förskollärare

Med det här materialet från Skolverket kan rektorer bidra till att obehöriga lärare och förskollärare får en introduktion till läraruppdraget. Materialet ingår i självskattningsverktyget Koll på kompetens.