2020-09-23 13:47  260 Dela:

Kollegialt lärande gör digitaliseringen smartare

Digitaliseringen lyckas bättre om den sker inom ramen för det kollegiala lärandet. Det är ett av budskapen i boken Att integrera digitalisering och kollegialt lärande (Studentlitteratur 2020) av skolledaren Edward Jensinger och läraren, skolutvecklaren och forskaren Marie Sjöholm.

– Det är väldigt vanligt att man låter lärare arbeta med många olika processer som sällan möts. Om man ska tillföra något nytt är det ofta bättre att integrera det i pågående långsiktiga processer, säger Edward Jensinger.

Annars är det lätt hänt att investeringarna kostar mer än de smakar. I boken framhåller författarna till exempel att stora digitaliseringsprojekt förvånansvärt sällan kombineras med ämnesdidaktiska utvecklingsprocesser, där lärarna lär sig hur den nya tekniken kan förbättra undervisningen.

– När vi investerar i en ny kemisal skulle vi aldrig låta den stå tom. Men när vi investerar i digitalisering lämnar vi ofta lärarna med en massa datorer och ett ”lycka till”, trots att vi vet att det är risk för att det leder till sämre elevresultat än tidigare, säger Edward Jensinger.

För att investeringarna verkligen ska förbättra verksamheten menar han att skolledarna måste ta kontroll över digitaliseringen, inkludera lärarna i beslutsprocessen och föra deras talan gentemot förvaltningen.

Dessutom menar han att de behöver se till att det kollegiala lärandet fokuserar på elevernas lärande och sedan systematiskt implementeras på skolan. I dag tror han att många ibland nöjer sig med att bara organisera för det.

– Det är därför som kollegialt lärande kan upplevas som bortkastad tid av många lärare, trots att forskningen visar att det är en framgångsfaktor. Det får inte bli som ett kafferep utan någon uppenbar effekt på verksamheten.

Själv hoppas Edward Jensinger att boken ska få fler skolor att prioritera ett fåtal långsiktiga processer i stället för att oreflekterat hoppa på de senaste teknikflugorna – och samtidigt få dem att förstå att tekniken kan förenkla både undervisningen, administrationen och kommunikationen.

– Vi behöver varken teknikromantiker eller bromsklossar, utan jag hoppas att vi kan samlas någonstans i mitten för att driva långsiktig skolutveckling. På så sätt tror jag att vi kan nå integreringsvinster genom att kombinera digitalisering och kollegialt lärande.

Av Staffan Eng

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 4 2020

Skolporten nr 4 2020

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2020-09-23 13:47 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-25 12:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

I behov av särskilt stöd

Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Majoriteten av barn i behov av särskilt stöd i förskolan får inte det stöd de behöver, konstaterar Madeleine Sjöman i Skolportens temaartikel om specialpedagogik i förskolan.

Debatt: ”Erbjud mer praktisk träning på lärarutbildningen”

Lärarstudenter behöver återkommande och mer aktivt träna på att leda undervisning. Det skriver ett flertal forskare och lärarutbildare på Skolporten Debatt.

En skola på vetenskaplig grund?

Hur ska det egentligen gå till när skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Läs ett utdrag ur temat i nya numret av Skolportens magasin.

Kritisk granskning på internet är mer än källkritik

Tack vare internet har det aldrig varit lättare att ta del av forskningsrön och annan information om hälsa. Men vad är trovärdigt? Och hur ska man tolka motstridiga argument? En ny avhandling undersöker hur gymnasieelevers förmåga till kritisk granskning kan utvecklas i naturvetenskaplig undervisning.

Samtal ger lärare möjlighet till ämnesdidaktisk utveckling

Samtal om undervisning i naturvetenskap kan leda till professionell utveckling. Men det kräver att samtalen karaktäriseras av både ett komplext innehåll och en hög grad av interaktion. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet som undersökt vad som händer när lärare respektive lärarstudenter ges möjlighet att delta i strukturerade samtal om sin egen undervisning i naturvetenskap.

Så ska pojkarna få bättre betyg

Glappet mellan pojkars och flickors skolresultat är stort i skolan och har varit det länge: pojkar som grupp har sämre skolresultat än flickor. Hur ska skolan arbeta för att bryta och motverka stereotypa könsmönster som påverkar betygen, något som skolan har i uppdrag att göra?

I behov av särskilt stöd

Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Majoriteten av barn i behov av särskilt stöd i förskolan får inte det stöd de behöver, konstaterar Madeleine Sjöman i Skolportens temaartikel om specialpedagogik i förskolan.

Samverkan har skapat framgångsrik modell för VFU på förskolor och skolor

En viktig del av lärarutbildningen är den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU. På Högskolan i Halmstad bedrivs VFU och verksamhetsintegrerade dagar (VI-dagar) på övningsförskolor och övningsskolor. Slutrapporterna från försöksverksamheten visar att modellen har blivit så framgångsrik att den har permanentats i förtid.

Utforska rymden på egen hand : Mer rymd åt folket!

Rymdambassadör och läraren Jenny Jansson berättar om hur hon väcker elevernas intresse för rymden. Hon använder satelliter och rymdforskning på flera håll i undervisningen. Inspelat den 5 juni 2020 på Megamind-utställningen, Tekniska museet. (webb-tv)

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Att undervisa i naturvetenskap i förskolan med hjälp av sagor och handdocka kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för olika naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malms licentiatuppsats.

Så inkluderas alla elever i ämnet idrott och hälsa

Vad är det som bidrar till positiva skolprestationer i ämnet idrott och hälsa hos elever med funktionsnedsättning? Det har Karin Bertills forskat om. Nu har hennes avhandling valts ut som favorit av Skolportens lärarpanel.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

In schools, are we measuring what matters?

The psychologist, researcher, and MacArthur Fellow Angela Duckworth believes that to make better decisions in our school systems, we need to rethink the way we measure student capabilities.

Välkommen till Studiepaketet samverkan kring placerade barn och ungas skolgång

Studiepaketet har tagits fram för att skola och socialtjänst ska kunna samarbeta och samordna sig bättre när det gäller skolgången för placerade barn och unga. Studiepaketet är ett resultat av samarbete mellan Skolverket, Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Stöd i arbetet med garantin

Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten genomför insatser för att implementera Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser och för att höja kompetensen.

In video classes teachers parse clues to student wellbeing

The shift from in-person to remote learning is giving some teachers unprecedented video access into their students’ homes.