Dela:

Kollegialt lärande gör digitaliseringen smartare

Digitaliseringen lyckas bättre om den sker inom ramen för det kollegiala lärandet. Det är ett av budskapen i boken Att integrera digitalisering och kollegialt lärande (Studentlitteratur 2020) av skolledaren Edward Jensinger och läraren, skolutvecklaren och forskaren Marie Sjöholm.

– Det är väldigt vanligt att man låter lärare arbeta med många olika processer som sällan möts. Om man ska tillföra något nytt är det ofta bättre att integrera det i pågående långsiktiga processer, säger Edward Jensinger.

Annars är det lätt hänt att investeringarna kostar mer än de smakar. I boken framhåller författarna till exempel att stora digitaliseringsprojekt förvånansvärt sällan kombineras med ämnesdidaktiska utvecklingsprocesser, där lärarna lär sig hur den nya tekniken kan förbättra undervisningen.

– När vi investerar i en ny kemisal skulle vi aldrig låta den stå tom. Men när vi investerar i digitalisering lämnar vi ofta lärarna med en massa datorer och ett ”lycka till”, trots att vi vet att det är risk för att det leder till sämre elevresultat än tidigare, säger Edward Jensinger.

För att investeringarna verkligen ska förbättra verksamheten menar han att skolledarna måste ta kontroll över digitaliseringen, inkludera lärarna i beslutsprocessen och föra deras talan gentemot förvaltningen.

Dessutom menar han att de behöver se till att det kollegiala lärandet fokuserar på elevernas lärande och sedan systematiskt implementeras på skolan. I dag tror han att många ibland nöjer sig med att bara organisera för det.

– Det är därför som kollegialt lärande kan upplevas som bortkastad tid av många lärare, trots att forskningen visar att det är en framgångsfaktor. Det får inte bli som ett kafferep utan någon uppenbar effekt på verksamheten.

Själv hoppas Edward Jensinger att boken ska få fler skolor att prioritera ett fåtal långsiktiga processer i stället för att oreflekterat hoppa på de senaste teknikflugorna – och samtidigt få dem att förstå att tekniken kan förenkla både undervisningen, administrationen och kommunikationen.

– Vi behöver varken teknikromantiker eller bromsklossar, utan jag hoppas att vi kan samlas någonstans i mitten för att driva långsiktig skolutveckling. På så sätt tror jag att vi kan nå integreringsvinster genom att kombinera digitalisering och kollegialt lärande.

Av Staffan Eng

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 4 2020

Skolporten nr 4 2020

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2020-09-23 13:47 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-25 12:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

I behov av särskilt stöd

Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Majoriteten av barn i behov av särskilt stöd i förskolan får inte det stöd de behöver, konstaterar Madeleine Sjöman i Skolportens temaartikel om specialpedagogik i förskolan.

Debatt: ”Erbjud mer praktisk träning på lärarutbildningen”

Lärarstudenter behöver återkommande och mer aktivt träna på att leda undervisning. Det skriver ett flertal forskare och lärarutbildare på Skolporten Debatt.

Här lyckas flest elever på introduktionsprogram

Steget från ett introduktionsprogram till ett nationellt program är för stort. Utbildningarna behöver förändras, flätas samman och bli mer flexibla för att fler elever ska lyckas. Den slutsatsen drar forskarna Lisbeth Lundahl och Åsa Sundelin.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Skolan behöver ledarskap med människan i fokus

Rektorer i skolan leder en av samhällets viktigaste institutioner. För att lyckas med sitt ledarskap behöver de se förbi det snäva resultatinriktade ledarskapet och se människan. Men finns det ens tid och intresse av att bygga relationer mellan rektorer och lärare i den hektiska vardag som de lever i? En ny avhandling visar på vinsten i att lägga tid på detta för att bedriva en bra skola.

”Riv upp E-kulturens syn på kunskap och bedömning – inte läroplanen”

Istället för att riva upp kursplanerna behöver vi utmana E-kulturens hämmande koppling mellan undervisning och bedömning, skriver Inger Eriksson, professor i pedagogik och docent i didaktik vid Stockholms universitet.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Fjärr- och distansundervisning för en mer likvärdig skola

Digital teknik ger stora möjligheter både i samhället och i skolan förutsatt att det finns en strategisk tanke om vad man vill åstadkomma. Frågan är inte om den ska användas i undervisningen utan snarare när, till vad och hur för att på bästa sätt stödja elevernas kunskapsutveckling. Dessa frågor har varit i fokus för Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr- och distansundervisning. I dag presenteras resultaten vid en digital konferens.

10 mest lästa avhandlingarna år 2021

Här är de tio mest lästa avhandlingarna på Skolportens webb förra året.

Didaktiska perspektiv på programmering i skolan

Digitaliseringen innebär djupgående och långsiktiga förändringar av arbetsmarknaden, samhället och tillvaron. Alla barn och unga behöver lära sig att förstå och hantera detta med hjälp av undervisningen i skolan. Här har undervisning i programmering och datalogiskt tänkande en central roll.

”Till adjunkternas försvar”

Det borde anses självklart att vi behöver adjunkter både på hel- och deltid i landets lärarutbildningar. Adjunkterna utgör ofta den för lärarstudenterna så viktiga länken mellan teori och praktik, och de har som regel en gedigen lärarerfarenhet. Adjunkterna behöver dock betydligt bättre arbetsvillkor än vad de har idag, skriver Nils Larsson.

Matematik med alla sinnen

Läraren Charlotte Appeltofft har märkt att eleverna får en bättre taluppfattning när hon lär ut med den nya undervisningsmodellen TRR – Tänka, Resonera och Räkna.

Matte på ditt starkaste språk

Vad behöver vi göra för att kunna införa ett arbetssätt där elever kan bli bedömda på sitt starkaste språk? Det är frågan som ligger till grund för initiativet Matte på ditt starkaste språk. Just nu utforskar Helsingborgs stads skolor den här frågan tillsammans med lärare, studiehandledare och elever i åk 6-9 på Högastensskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser