Dela:

Kollegialt lärande gör digitaliseringen smartare

Digitaliseringen lyckas bättre om den sker inom ramen för det kollegiala lärandet. Det är ett av budskapen i boken Att integrera digitalisering och kollegialt lärande (Studentlitteratur 2020) av skolledaren Edward Jensinger och läraren, skolutvecklaren och forskaren Marie Sjöholm.

– Det är väldigt vanligt att man låter lärare arbeta med många olika processer som sällan möts. Om man ska tillföra något nytt är det ofta bättre att integrera det i pågående långsiktiga processer, säger Edward Jensinger.

Annars är det lätt hänt att investeringarna kostar mer än de smakar. I boken framhåller författarna till exempel att stora digitaliseringsprojekt förvånansvärt sällan kombineras med ämnesdidaktiska utvecklingsprocesser, där lärarna lär sig hur den nya tekniken kan förbättra undervisningen.

– När vi investerar i en ny kemisal skulle vi aldrig låta den stå tom. Men när vi investerar i digitalisering lämnar vi ofta lärarna med en massa datorer och ett ”lycka till”, trots att vi vet att det är risk för att det leder till sämre elevresultat än tidigare, säger Edward Jensinger.

För att investeringarna verkligen ska förbättra verksamheten menar han att skolledarna måste ta kontroll över digitaliseringen, inkludera lärarna i beslutsprocessen och föra deras talan gentemot förvaltningen.

Dessutom menar han att de behöver se till att det kollegiala lärandet fokuserar på elevernas lärande och sedan systematiskt implementeras på skolan. I dag tror han att många ibland nöjer sig med att bara organisera för det.

– Det är därför som kollegialt lärande kan upplevas som bortkastad tid av många lärare, trots att forskningen visar att det är en framgångsfaktor. Det får inte bli som ett kafferep utan någon uppenbar effekt på verksamheten.

Själv hoppas Edward Jensinger att boken ska få fler skolor att prioritera ett fåtal långsiktiga processer i stället för att oreflekterat hoppa på de senaste teknikflugorna – och samtidigt få dem att förstå att tekniken kan förenkla både undervisningen, administrationen och kommunikationen.

– Vi behöver varken teknikromantiker eller bromsklossar, utan jag hoppas att vi kan samlas någonstans i mitten för att driva långsiktig skolutveckling. På så sätt tror jag att vi kan nå integreringsvinster genom att kombinera digitalisering och kollegialt lärande.

Av Staffan Eng

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 4 2020

Skolporten nr 4 2020

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2020-09-23 13:47 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-25 12:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

I behov av särskilt stöd

Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Majoriteten av barn i behov av särskilt stöd i förskolan får inte det stöd de behöver, konstaterar Madeleine Sjöman i Skolportens temaartikel om specialpedagogik i förskolan.

Debatt: ”Erbjud mer praktisk träning på lärarutbildningen”

Lärarstudenter behöver återkommande och mer aktivt träna på att leda undervisning. Det skriver ett flertal forskare och lärarutbildare på Skolporten Debatt.

Eva-Lotta Hultén: Höj statusen på de praktiska färdigheterna

Frågan om hur praktiska respektive teoretiska kunskaper ska värderas av skola och samhälle är en evig fråga. Eva-Lotta Hultén tar sin utgångspunkt i den schweiziske pedagogen Johann Heinrich Pestalozzi för att lyfta fram det praktiska görandets betydelse.

Lärarlagsmöten handlar mest om praktiska frågor

Lärarlagsmöten tenderar att vara fragmentariska, handla om praktiska åtaganden och präglas av ett informellt språkbruk. Samtidigt saknas i stort ett professionellt språk som skulle möjliggöra samtal om komplexa frågor av betydelse för läraryrket och undervisning. Det framkommer i en ny avhandling som har analyserat samtal mellan lärare.

Forskare på Högskolan skrev mest nedladdade avhandlingen 2020

Kristina Walldén Hillström, forskare och lärare inom didaktik på Högskolan i Gävle, disputerade vid Uppsala Universitet i juni 2020. Hennes doktorsavhandling blev den mest nedladdade av alla förra året på Skolporten, ledande digital portal för forskning inom utbildningsvetenskap i Sverige.

Ledare: Om några år vet vi mer…

Forskning om hur coronapandemin har påverkat utbildningskvalitén, elevresultaten och elevhälsan är i full gång. På Skolporten kommer vi att bevaka de resultaten lika systematiskt som vi gör med all forskning om förskola och skola.

Skolportens favorit: Digital lek i en hybrid verklighet

Inramningen för barns lek har förändrats – den fysiska och den digitala leken har flätats samman och vi behöver förstå det som en verklighet. Det konstaterar Marina Wernholm i sin avhandling, som nu valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Anna Brodin och Daniel Berlin: Mer samverkan behövs för en kvalitativ VFU

Skolhuvudmän bör öka sitt åtagande i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och se till att höja attraktionskraften i VFU-handledaruppdraget. Det bör därtill tas fram tydliga ramverk på lokal och nationell nivå för VFU-samverkan, skriver Anna Brodin och Daniel Berlin, Göteborgs universitet.

Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Berättelsens kraft – Om etiska samtal i utbildning

Denna essä är en pedagogisk-filosofisk betraktelse över hur berättelser kan användas för att initiera etiska samtal i utbildning. Den tar spjärn emot idéer om att etisk kunskap bäst grundas hos barn och unga genom undervisning av etiska principer eller genom att träna etiskt beteende och framhåller istället styrkan i att tillsammans med barn och unga utforska berättelser som engagerar känslor och fantasi men som samtidigt kan leda in i ett djupare etiskt samtal utan på förhand givna svar. (pdf)

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

Hur blir man en bra ledare i klassrummet?

Trygghet, tydlighet och goda relationer är otroligt viktiga förutsättningar för lärares ledarskap, menar Jonas Nilsson, aktuell med boken Handbok i klassrumsledarskap som han skrivit med skolforskaren Martin Karlberg.

En skola på vetenskaplig grund?

Hur ska det egentligen gå till när skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Läs ett utdrag ur temat i nya numret av Skolportens magasin.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Matematik kombineret med basketball øger skolebørns lyst til at lære

Når matematik bliver integreret i idrætsundervisningen, stiger elevernes motivation, viser nyt dansk studie, som skal inspirere lærere til at kombinere faglighed med bevægelse.

Webbkurs för lärare – Svåra frågor i klassrummet

Hur antidemokratiska uttryck, förintelseförnekelse och ”alternativa fakta” kan bemötas.  

”Värdefullt att granska den egna praktiken”

– Utmanande men absolut värt jobbet. Att skriva en utvecklingsartikel gav mig en större förtrolighet med uppdraget som förskollärare. Det säger Erika Frangini, vars utvecklingsartikel blev en språngbräda till en ny karriär.

Ledare: Om några år vet vi mer…

Forskning om hur coronapandemin har påverkat utbildningskvalitén, elevresultaten och elevhälsan är i full gång. På Skolporten kommer vi att bevaka de resultaten lika systematiskt som vi gör med all forskning om förskola och skola.

Matematiklyftet förbättrade inte elevernas resultat

Matematiklyftet har inte nått de höjder regeringen hoppades på. I en ny rapport ser en grupp forskare vid Mälardalens högskola ingen skillnad på kunskaperna hos elever vars lärare har deltagit i fortbildningssatsningen och de som inte deltagit.