Dela:

Kollegialt lärande gör digitaliseringen smartare

Digitaliseringen lyckas bättre om den sker inom ramen för det kollegiala lärandet. Det är ett av budskapen i boken Att integrera digitalisering och kollegialt lärande (Studentlitteratur 2020) av skolledaren Edward Jensinger och läraren, skolutvecklaren och forskaren Marie Sjöholm.

– Det är väldigt vanligt att man låter lärare arbeta med många olika processer som sällan möts. Om man ska tillföra något nytt är det ofta bättre att integrera det i pågående långsiktiga processer, säger Edward Jensinger.

Annars är det lätt hänt att investeringarna kostar mer än de smakar. I boken framhåller författarna till exempel att stora digitaliseringsprojekt förvånansvärt sällan kombineras med ämnesdidaktiska utvecklingsprocesser, där lärarna lär sig hur den nya tekniken kan förbättra undervisningen.

– När vi investerar i en ny kemisal skulle vi aldrig låta den stå tom. Men när vi investerar i digitalisering lämnar vi ofta lärarna med en massa datorer och ett ”lycka till”, trots att vi vet att det är risk för att det leder till sämre elevresultat än tidigare, säger Edward Jensinger.

För att investeringarna verkligen ska förbättra verksamheten menar han att skolledarna måste ta kontroll över digitaliseringen, inkludera lärarna i beslutsprocessen och föra deras talan gentemot förvaltningen.

Dessutom menar han att de behöver se till att det kollegiala lärandet fokuserar på elevernas lärande och sedan systematiskt implementeras på skolan. I dag tror han att många ibland nöjer sig med att bara organisera för det.

– Det är därför som kollegialt lärande kan upplevas som bortkastad tid av många lärare, trots att forskningen visar att det är en framgångsfaktor. Det får inte bli som ett kafferep utan någon uppenbar effekt på verksamheten.

Själv hoppas Edward Jensinger att boken ska få fler skolor att prioritera ett fåtal långsiktiga processer i stället för att oreflekterat hoppa på de senaste teknikflugorna – och samtidigt få dem att förstå att tekniken kan förenkla både undervisningen, administrationen och kommunikationen.

– Vi behöver varken teknikromantiker eller bromsklossar, utan jag hoppas att vi kan samlas någonstans i mitten för att driva långsiktig skolutveckling. På så sätt tror jag att vi kan nå integreringsvinster genom att kombinera digitalisering och kollegialt lärande.

Av Staffan Eng

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 4 2020

Skolporten nr 4 2020

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2020-09-23 13:47 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-25 12:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

I behov av särskilt stöd

Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Majoriteten av barn i behov av särskilt stöd i förskolan får inte det stöd de behöver, konstaterar Madeleine Sjöman i Skolportens temaartikel om specialpedagogik i förskolan.

Debatt: ”Erbjud mer praktisk träning på lärarutbildningen”

Lärarstudenter behöver återkommande och mer aktivt träna på att leda undervisning. Det skriver ett flertal forskare och lärarutbildare på Skolporten Debatt.

Lärarens röst har stor påverkan på elever

Rösten är ett mångfacetterat verktyg. Förutom orden vi säger ­förmedlar den också vem vi är och hur vi mår. När undervisningen sker digitalt skalas mycket av kroppsspråket bort, och rösten blir ännu viktigare. Så lär du dig att använda den effektivare.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Att systematisera det praktiska arbetet

För att erfarenhet ska kunna bli beprövad behövs ett systematiskt arbete. Detta i sin tur är beroende av rätt förutsättningar. Utgångspunkten bör alltid vara att arbetet ska leda till utveckling av ny kunskap och ett ökat lärande för barn och elever. Vad behövs för att kunna göra detta och vad ingår i arbetsprocessen?

Recept på framgångsrik samverkan mellan hem och skola

Lagom involverade föräldrar som accepterar skolans spelregler, som deltar på möten och tar kontakt med skolan om det behövs. Det är den ideala formen av föräldrasamverkan, enligt lärarna i en ny studie. Föräldrarna å sin sida vinner på att använda sig av sina sociala och kulturella resurser.

De tränar på att undervisa – på låtsaselever

Lärarstudenter är ovana vid att ta taktpinnen och leda undervisningen i ­klassrummet. I en simulering fick studenter vid Linköpings universitet träna på att känna igen och hantera vanliga svårigheter. Forskningsprojektet gav så goda erfarenheterna att det sedan årsskiftet utvidgats.

Så läser du en avhandling

Akademiska texter kan upplevas som svåra att ta till sig, inte minst doktorsavhandlingar. Här kommer några tips på hur du kan läsa en avhandling på ett effektivt sätt.

Barn blev bättre på matte efter kognitiv träning

Barn som tränade visuellt arbetsminne och problemlösning förbättrade sina mattekunskaper, visar en studie från Karolinska Institutet. Resultatet tyder på att kognitiv träning kan förbättra skolprestation och att när det kommer till matte, så spelar typen av kognitiv träning en signifikant roll.

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Eva-Lotta Hultén: Höj statusen på de praktiska färdigheterna

Frågan om hur praktiska respektive teoretiska kunskaper ska värderas av skola och samhälle är en evig fråga. Eva-Lotta Hultén tar sin utgångspunkt i den schweiziske pedagogen Johann Heinrich Pestalozzi för att lyfta fram det praktiska görandets betydelse.

Lärarlagsmöten handlar mest om praktiska frågor

Lärarlagsmöten tenderar att vara fragmentariska, handla om praktiska åtaganden och präglas av ett informellt språkbruk. Samtidigt saknas i stort ett professionellt språk som skulle möjliggöra samtal om komplexa frågor av betydelse för läraryrket och undervisning. Det framkommer i en ny avhandling som har analyserat samtal mellan lärare.

Forskare på Högskolan skrev mest nedladdade avhandlingen 2020

Kristina Walldén Hillström, forskare och lärare inom didaktik på Högskolan i Gävle, disputerade vid Uppsala Universitet i juni 2020. Hennes doktorsavhandling blev den mest nedladdade av alla förra året på Skolporten, ledande digital portal för forskning inom utbildningsvetenskap i Sverige.

Lärarpanelen: ”Ett viktigt och roligt uppdrag”

"Det är viktigt och roligt att vara uppdaterad om nya vetenskapliga rön som rör undervisning och lärande." Så svarar en av Skolportens lärarpanelister på frågan om varför hon ville vara med i panelen.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.