Dela:

Kollegialt lärande gör digitaliseringen smartare

Digitaliseringen lyckas bättre om den sker inom ramen för det kollegiala lärandet. Det är ett av budskapen i boken Att integrera digitalisering och kollegialt lärande (Studentlitteratur 2020) av skolledaren Edward Jensinger och läraren, skolutvecklaren och forskaren Marie Sjöholm.

– Det är väldigt vanligt att man låter lärare arbeta med många olika processer som sällan möts. Om man ska tillföra något nytt är det ofta bättre att integrera det i pågående långsiktiga processer, säger Edward Jensinger.

Annars är det lätt hänt att investeringarna kostar mer än de smakar. I boken framhåller författarna till exempel att stora digitaliseringsprojekt förvånansvärt sällan kombineras med ämnesdidaktiska utvecklingsprocesser, där lärarna lär sig hur den nya tekniken kan förbättra undervisningen.

– När vi investerar i en ny kemisal skulle vi aldrig låta den stå tom. Men när vi investerar i digitalisering lämnar vi ofta lärarna med en massa datorer och ett ”lycka till”, trots att vi vet att det är risk för att det leder till sämre elevresultat än tidigare, säger Edward Jensinger.

För att investeringarna verkligen ska förbättra verksamheten menar han att skolledarna måste ta kontroll över digitaliseringen, inkludera lärarna i beslutsprocessen och föra deras talan gentemot förvaltningen.

Dessutom menar han att de behöver se till att det kollegiala lärandet fokuserar på elevernas lärande och sedan systematiskt implementeras på skolan. I dag tror han att många ibland nöjer sig med att bara organisera för det.

– Det är därför som kollegialt lärande kan upplevas som bortkastad tid av många lärare, trots att forskningen visar att det är en framgångsfaktor. Det får inte bli som ett kafferep utan någon uppenbar effekt på verksamheten.

Själv hoppas Edward Jensinger att boken ska få fler skolor att prioritera ett fåtal långsiktiga processer i stället för att oreflekterat hoppa på de senaste teknikflugorna – och samtidigt få dem att förstå att tekniken kan förenkla både undervisningen, administrationen och kommunikationen.

– Vi behöver varken teknikromantiker eller bromsklossar, utan jag hoppas att vi kan samlas någonstans i mitten för att driva långsiktig skolutveckling. På så sätt tror jag att vi kan nå integreringsvinster genom att kombinera digitalisering och kollegialt lärande.

Av Staffan Eng

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 4 2020

Skolporten nr 4 2020

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2020-09-23 13:47 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-25 12:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

I behov av särskilt stöd

Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Majoriteten av barn i behov av särskilt stöd i förskolan får inte det stöd de behöver, konstaterar Madeleine Sjöman i Skolportens temaartikel om specialpedagogik i förskolan.

Debatt: ”Erbjud mer praktisk träning på lärarutbildningen”

Lärarstudenter behöver återkommande och mer aktivt träna på att leda undervisning. Det skriver ett flertal forskare och lärarutbildare på Skolporten Debatt.

Anna Brodin och Daniel Berlin: Mer samverkan behövs för en kvalitativ VFU

Skolhuvudmän bör öka sitt åtagande i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och se till att höja attraktionskraften i VFU-handledaruppdraget. Det bör därtill tas fram tydliga ramverk på lokal och nationell nivå för VFU-samverkan, skriver Anna Brodin och Daniel Berlin, Göteborgs universitet.

Berättelsens kraft – Om etiska samtal i utbildning

Denna essä är en pedagogisk-filosofisk betraktelse över hur berättelser kan användas för att initiera etiska samtal i utbildning. Den tar spjärn emot idéer om att etisk kunskap bäst grundas hos barn och unga genom undervisning av etiska principer eller genom att träna etiskt beteende och framhåller istället styrkan i att tillsammans med barn och unga utforska berättelser som engagerar känslor och fantasi men som samtidigt kan leda in i ett djupare etiskt samtal utan på förhand givna svar. (pdf)

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

En skola på vetenskaplig grund?

Hur ska det egentligen gå till när skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Läs ett utdrag ur temat i nya numret av Skolportens magasin.

Samtal ger lärare möjlighet till ämnesdidaktisk utveckling

Samtal om undervisning i naturvetenskap kan leda till professionell utveckling. Men det kräver att samtalen karaktäriseras av både ett komplext innehåll och en hög grad av interaktion. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet som undersökt vad som händer när lärare respektive lärarstudenter ges möjlighet att delta i strukturerade samtal om sin egen undervisning i naturvetenskap.

Kritisk granskning på internet är mer än källkritik

Tack vare internet har det aldrig varit lättare att ta del av forskningsrön och annan information om hälsa. Men vad är trovärdigt? Och hur ska man tolka motstridiga argument? En ny avhandling undersöker hur gymnasieelevers förmåga till kritisk granskning kan utvecklas i naturvetenskaplig undervisning.

Utforska rymden på egen hand : Mer rymd åt folket!

Rymdambassadör och läraren Jenny Jansson berättar om hur hon väcker elevernas intresse för rymden. Hon använder satelliter och rymdforskning på flera håll i undervisningen. Inspelat den 5 juni 2020 på Megamind-utställningen, Tekniska museet. (webb-tv)

Så ska pojkarna få bättre betyg

Glappet mellan pojkars och flickors skolresultat är stort i skolan och har varit det länge: pojkar som grupp har sämre skolresultat än flickor. Hur ska skolan arbeta för att bryta och motverka stereotypa könsmönster som påverkar betygen, något som skolan har i uppdrag att göra?

I behov av särskilt stöd

Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Majoriteten av barn i behov av särskilt stöd i förskolan får inte det stöd de behöver, konstaterar Madeleine Sjöman i Skolportens temaartikel om specialpedagogik i förskolan.

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Att undervisa i naturvetenskap i förskolan med hjälp av sagor och handdocka kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för olika naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malms licentiatuppsats.

Samverkan har skapat framgångsrik modell för VFU på förskolor och skolor

En viktig del av lärarutbildningen är den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU. På Högskolan i Halmstad bedrivs VFU och verksamhetsintegrerade dagar (VI-dagar) på övningsförskolor och övningsskolor. Slutrapporterna från försöksverksamheten visar att modellen har blivit så framgångsrik att den har permanentats i förtid.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Forskning för en bättre skolmiljö med hjälp av IoT

Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur internet of things, IoT, kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en högstadieskola i Arvika kommun.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.