Hoppa till sidinnehåll
Ledarskap

Komplext att vara skolchef

Publicerad:2022-03-01
Uppdaterad:2023-09-01
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Illustration: Maria Hergueta
Illustration: Maria Hergueta

När skolchefer famlar i sin komplexa yrkesroll kan de hämta stöd i en ny bok. Författarna skärskådar relationerna mellan de många aktörer som har i uppdrag att styra och leda skolan.

– Skolchefer befinner sig i en position mellan nationell och lokal styrning, mellan professionell och politisk styrning, säger Lene Foss, professor i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University.

Hon leder Skolchefsinstitutet och är tillsammans med sin kollega Joakim Krantz redaktör för boken Skolchefers arbete – att leda ansvarsfullt i en föränderlig tid. Utgångspunkten för boken är dels att skolchefsrollen sedan 1 januari 2019 åter är reglerad, dels att skolchefen är en central aktör i utbildningssystemet. Skollagen slår fast att skolhuvudmännen ska ha en eller flera skolchefer som bistår dem i arbetet.

– Vi vill beskriva vad regleringen innebär för och hur skolchefernas uppdrag förändras med de nya lagkraven, säger Lene Foss.

Som underlag för boken har redaktörerna gjort en enkät till drygt 500 skolchefer. Av dessa svarade 183. Exakt hur många skolchefer det finns i landet finns det ingen statistik som visar. Svaren i enkäten visar bland annat att skolcheferna känner sig handlingskraftiga och att de anser att de har ett handlingsutrymme när de utövar yrket. Komplexiteten i uppdraget gör enligt Lene Foss att skolchefer ofta är väldigt bra på att jobba i nätverk.

– Det hjälper dem att vara uppdaterade i viktiga frågor och ger en gemenskap som stärker dem i arbetet.

Skolchefer har ofta en bakgrund som rektor och Lene Foss räknar med att det kommer bli fler kvinnliga skolchefer i framtiden eftersom de kvinnliga rektorerna blir allt fler.

– Vi fann att kvinnliga skolchefer samarbetar mer och har större nätverk. Förklaringen kan vara att de är nya i rollen och har behov av att alliera sig med andra.

Lene Foss anser att det vore bra att få till stånd en nationell utbildning som särskilt riktar sig till skolchefer.

– Det är stor skillnad på att vara skolchef i en liten eller stor kommun. I en stor har man ofta en verksamhetschef över sig och då blir styrkedjan lite längre.

En av de skolchefer som delar med sig av sina erfarenheter i boken är Jan-Erik Backman, med drygt 13 år i jobbet i Älvsbyn i Norrbotten.

– I en liten kommun blir man inblandad i många olika processer och måste kunna många olika områden, säger han.

I sitt arbete utgår Jan-Erik Backman mycket från det han i boken kallar sin inre kompass.

– Det gäller att lita på sig själv och sin omgivning. Använd den kompetens som finns runt omkring dig i ditt utvecklingsarbete!

Han värnar också en god dialog med förtroendevalda, inte minst för att få dem att förstå gränssnittet mellan politik och förvaltning.

– Politikerna ska ansvara för de stora svepande frågorna. Vi tjänstemän ska vara experter, säger Jan-Erik Backman.

Torbjörn Tenfält

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 1/2022 – ute 11 februari!

Omslag Skolporten nr 1/2022.
Skolporten nr 1/2022.

Tema: MATEMATIK

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev