Dela:

Komplext att vara skolchef

Illustration: Maria Hergueta

Illustration: Maria Hergueta

När skolchefer famlar i sin komplexa yrkesroll kan de hämta stöd i en ny bok. Författarna skärskådar relationerna mellan de många aktörer som har i uppdrag att styra och leda skolan.

– Skolchefer befinner sig i en position mellan nationell och lokal styrning, mellan professionell och politisk styrning, säger Lene Foss, professor i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University.

Hon leder Skolchefsinstitutet och är tillsammans med sin kollega Joakim Krantz redaktör för boken Skolchefers arbete – att leda ansvarsfullt i en föränderlig tid. Utgångspunkten för boken är dels att skolchefsrollen sedan 1 januari 2019 åter är reglerad, dels att skolchefen är en central aktör i utbildningssystemet. Skollagen slår fast att skolhuvudmännen ska ha en eller flera skolchefer som bistår dem i arbetet.

– Vi vill beskriva vad regleringen innebär för och hur skolchefernas uppdrag förändras med de nya lagkraven, säger Lene Foss.

Som underlag för boken har redaktörerna gjort en enkät till drygt 500 skolchefer. Av dessa svarade 183. Exakt hur många skolchefer det finns i landet finns det ingen statistik som visar. Svaren i enkäten visar bland annat att skolcheferna känner sig handlingskraftiga och att de anser att de har ett handlingsutrymme när de utövar yrket. Komplexiteten i uppdraget gör enligt Lene Foss att skolchefer ofta är väldigt bra på att jobba i nätverk.

– Det hjälper dem att vara uppdaterade i viktiga frågor och ger en gemenskap som stärker dem i arbetet.

Skolchefer har ofta en bakgrund som rektor och Lene Foss räknar med att det kommer bli fler kvinnliga skolchefer i framtiden eftersom de kvinnliga rektorerna blir allt fler.

– Vi fann att kvinnliga skolchefer samarbetar mer och har större nätverk. Förklaringen kan vara att de är nya i rollen och har behov av att alliera sig med andra.

Lene Foss anser att det vore bra att få till stånd en nationell utbildning som särskilt riktar sig till skolchefer.

– Det är stor skillnad på att vara skolchef i en liten eller stor kommun. I en stor har man ofta en verksamhetschef över sig och då blir styrkedjan lite längre.

En av de skolchefer som delar med sig av sina erfarenheter i boken är Jan-Erik Backman, med drygt 13 år i jobbet i Älvsbyn i Norrbotten.

– I en liten kommun blir man inblandad i många olika processer och måste kunna många olika områden, säger han.

I sitt arbete utgår Jan-Erik Backman mycket från det han i boken kallar sin inre kompass.

– Det gäller att lita på sig själv och sin omgivning. Använd den kompetens som finns runt omkring dig i ditt utvecklingsarbete!

Han värnar också en god dialog med förtroendevalda, inte minst för att få dem att förstå gränssnittet mellan politik och förvaltning.

– Politikerna ska ansvara för de stora svepande frågorna. Vi tjänstemän ska vara experter, säger Jan-Erik Backman.

Torbjörn Tenfält

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 1/2022 – ute 11 februari!

Omslag Skolporten nr 1/2022.

Skolporten nr 1/2022.

Tema: MATEMATIK

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2022-03-01 10:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Internationella kunskapsmätningar mest intressant för skolchefer

Resultatet i internationella kunskapsmätningar som exempelvis Pisa speglar vad som sker i skolan. Det anser både skolchefer, rektorer och lärare. Få pekar på betydelsen av familj, samhälle och kultur, visar Daniel Arnesson.

Praktiska verktyg som lotsar eleverna i språket

I språkutvecklande undervisning är det viktigt att det inte bara är de ämnesspecifika begreppen som förklaras och reds ut, utan även mer vardagliga ord. Inte minst sådana med flera betydelser. Det är en av lärdomarna SO- och NO-lärarna på Söderkullaskolan tar med sig från bokcirkeln där de tillsammans fördjupade sig i språkutvecklande arbetssätt.

Unga män känner sig mest hotade av ökade rättigheter för kvinnor

Det är inte den äldre generationen utan unga män som har svårast att acceptera ökade rättigheter för kvinnor. Det visar en stor studie från Göteborgs universitet av jämställdhet och sexism i Europa. Under de senaste decennierna har västerländska demokratier blivit alltmer jämställda.  

Råd för utveckling av ett alternativt kommunikationssätt

Språk och kommunikation är avgörande för lärande och social utveckling. Hur kan du som lärare se till att elever som har ett alternativt kommunikationssätt ges möjligheter att utveckla sitt språk?

Stöd för de verksamma – om att förstå, värdera och använda forskning

”Vår förhoppning är att rapporterna kan tjäna som underlag för förskollärares och lärares kollegiala samtal om undervisningens kvalitet och genomförande. Vi vet också att många av våra rapporter används på förskollärar- respektive lärarutbildningen och det tycker vi är väldigt roligt och bra”, säger Camilo von Greiff, Skolforskningsinstitutet.  

Erfarenheter av att använda forskning för undervisning

Syftet med rapporten är att bidra till förskollärares och lärares gemensamma reflektion och diskussion om användning av forskning som stöd för att utveckla undervisningen. För skolledare och huvudmän kan rapporten fungera som underlag för att planera hur verksamheten kan organiseras för att främja användning av forskning. (pdf)

Säkerhet och krisberedskap vid ett förändrat omvärldsläge

Förskolan och skolan är en samhällsviktig verksamhet och det är viktigt att den, så långt det är möjligt, pågår som vanligt vid olika typer av kriser. Här finns information om hur du kan förbereda din verksamhet vid olika händelser av kris.

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Elevers egna strategier döljer deras lärande för lärarna

Elevers egna sätt att använda digital teknik och mobiltelefoner riskerar att göra det svårare för lärare att bedöma hur de klarar skolan och att identifiera deras behov av stöd. Det visar en artikel från Mittuniversitetet som publicerats i den internationella tidskriften ”Educational Review”.

Tidigare erfarenhet avgörande för rektorsutbildning

Rektorer med ett organisatoriskt förhållningssätt till arbetet och tidigare erfarenhet av ledarskap vidareutvecklas genom att delta i rektorsprogrammet. Däremot lyckas inte programmet engagera deltagare som saknar erfarenhet eller som har en annan syn på rektorsrollen. Det framgår av en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

Tidigare erfarenhet avgörande för rektorsutbildning

Rektorer med ett organisatoriskt förhållningssätt till arbetet och tidigare erfarenhet av ledarskap vidareutvecklas genom att delta i rektorsprogrammet. Däremot lyckas inte programmet engagera deltagare som saknar erfarenhet eller som har en annan syn på rektorsrollen. Det framgår av en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Tre råd för att öka elevernas delaktighet

Skollagen, barnkonventionen och olika studier pekar på betydelsen av barns delaktighet, både när det gäller måluppfyllelsen i skolan, rätten till inflytande och elevernas hälsa. Hur kan skolor arbeta med att upptäcka brister och främja elevers delaktighet i skolan?

Tre enkla sätt för lärare att kommunicera med elever från Ukraina

Många av oss står inför utmaningen att ta emot elever från Ukraina och funderar på hur vi ska göra för att kunna göra oss förstådda över huvud taget? Att kommunicera med en person där man inte alls förstår varandras språk är en rejäl utmaning. Det är nu digitala verktyg kommer in i bilden och verkligen kan göra skillnad.

Tidiga insatser för att förebygga problematisk skolfrånvaro

Vad säger forskningen om tidiga insatser för att förebygga problematisk skolfrånvaro och hur agerar man bäst i praktiken? Vilka insatser krävs och av vem? I samtalet deltar Tobias Forsell, rådgivare på SPSM som forskat kring problematisk skolfrånvaro och Mona Tafvelin, rådgivare med lång erfarenhet av arbetet med att skapa tillgängliga lärmiljöer. Samtalsledare är Erika Bergman, SPSM. (webb-radio)

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

What can educators do to incite lasting change? Build stronger relationships

Creating a feedback loop instead of a top-down information flow and building strong relationships among students, teachers, administrators and parents, along with businesses and other community groups, are some of the changes leaders can make to improve the education system, according to educators and researchers at a recent Education Week forum. Administrators and teachers also should avoid assumptions about parents and keep the focus on students’ best interests, the panelists said.

How to build better small-group reading instruction

Small group reading instruction can be improved by creating more heterogenous groups where students of different but similar skill levels work together, recommends special education professor Matthew Burns. Burns suggests that educators focus on grouping students by the skillsets they lack, rather than by general reading levels, to make it easier to address specific challenges.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer