Dela:

Komplext att vara skolchef

Illustration: Maria Hergueta

Illustration: Maria Hergueta

När skolchefer famlar i sin komplexa yrkesroll kan de hämta stöd i en ny bok. Författarna skärskådar relationerna mellan de många aktörer som har i uppdrag att styra och leda skolan.

– Skolchefer befinner sig i en position mellan nationell och lokal styrning, mellan professionell och politisk styrning, säger Lene Foss, professor i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University.

Hon leder Skolchefsinstitutet och är tillsammans med sin kollega Joakim Krantz redaktör för boken Skolchefers arbete – att leda ansvarsfullt i en föränderlig tid. Utgångspunkten för boken är dels att skolchefsrollen sedan 1 januari 2019 åter är reglerad, dels att skolchefen är en central aktör i utbildningssystemet. Skollagen slår fast att skolhuvudmännen ska ha en eller flera skolchefer som bistår dem i arbetet.

– Vi vill beskriva vad regleringen innebär för och hur skolchefernas uppdrag förändras med de nya lagkraven, säger Lene Foss.

Som underlag för boken har redaktörerna gjort en enkät till drygt 500 skolchefer. Av dessa svarade 183. Exakt hur många skolchefer det finns i landet finns det ingen statistik som visar. Svaren i enkäten visar bland annat att skolcheferna känner sig handlingskraftiga och att de anser att de har ett handlingsutrymme när de utövar yrket. Komplexiteten i uppdraget gör enligt Lene Foss att skolchefer ofta är väldigt bra på att jobba i nätverk.

– Det hjälper dem att vara uppdaterade i viktiga frågor och ger en gemenskap som stärker dem i arbetet.

Skolchefer har ofta en bakgrund som rektor och Lene Foss räknar med att det kommer bli fler kvinnliga skolchefer i framtiden eftersom de kvinnliga rektorerna blir allt fler.

– Vi fann att kvinnliga skolchefer samarbetar mer och har större nätverk. Förklaringen kan vara att de är nya i rollen och har behov av att alliera sig med andra.

Lene Foss anser att det vore bra att få till stånd en nationell utbildning som särskilt riktar sig till skolchefer.

– Det är stor skillnad på att vara skolchef i en liten eller stor kommun. I en stor har man ofta en verksamhetschef över sig och då blir styrkedjan lite längre.

En av de skolchefer som delar med sig av sina erfarenheter i boken är Jan-Erik Backman, med drygt 13 år i jobbet i Älvsbyn i Norrbotten.

– I en liten kommun blir man inblandad i många olika processer och måste kunna många olika områden, säger han.

I sitt arbete utgår Jan-Erik Backman mycket från det han i boken kallar sin inre kompass.

– Det gäller att lita på sig själv och sin omgivning. Använd den kompetens som finns runt omkring dig i ditt utvecklingsarbete!

Han värnar också en god dialog med förtroendevalda, inte minst för att få dem att förstå gränssnittet mellan politik och förvaltning.

– Politikerna ska ansvara för de stora svepande frågorna. Vi tjänstemän ska vara experter, säger Jan-Erik Backman.

Torbjörn Tenfält

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 1/2022 – ute 11 februari!

Omslag Skolporten nr 1/2022.

Skolporten nr 1/2022.

Tema: MATEMATIK

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2022-03-01 10:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Internationella kunskapsmätningar mest intressant för skolchefer

Resultatet i internationella kunskapsmätningar som exempelvis Pisa speglar vad som sker i skolan. Det anser både skolchefer, rektorer och lärare. Få pekar på betydelsen av familj, samhälle och kultur, visar Daniel Arnesson.

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Elevers egna strategier döljer deras lärande för lärarna

Elevers egna sätt att använda digital teknik och mobiltelefoner riskerar att göra det svårare för lärare att bedöma hur de klarar skolan och att identifiera deras behov av stöd. Det visar en artikel från Mittuniversitetet som publicerats i den internationella tidskriften ”Educational Review”.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Tidigare erfarenhet avgörande för rektorsutbildning

Rektorer med ett organisatoriskt förhållningssätt till arbetet och tidigare erfarenhet av ledarskap vidareutvecklas genom att delta i rektorsprogrammet. Däremot lyckas inte programmet engagera deltagare som saknar erfarenhet eller som har en annan syn på rektorsrollen. Det framgår av en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

Tidigare erfarenhet avgörande för rektorsutbildning

Rektorer med ett organisatoriskt förhållningssätt till arbetet och tidigare erfarenhet av ledarskap vidareutvecklas genom att delta i rektorsprogrammet. Däremot lyckas inte programmet engagera deltagare som saknar erfarenhet eller som har en annan syn på rektorsrollen. Det framgår av en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

Tre råd för att öka elevernas delaktighet

Skollagen, barnkonventionen och olika studier pekar på betydelsen av barns delaktighet, både när det gäller måluppfyllelsen i skolan, rätten till inflytande och elevernas hälsa. Hur kan skolor arbeta med att upptäcka brister och främja elevers delaktighet i skolan?

Tre enkla sätt för lärare att kommunicera med elever från Ukraina

Många av oss står inför utmaningen att ta emot elever från Ukraina och funderar på hur vi ska göra för att kunna göra oss förstådda över huvud taget? Att kommunicera med en person där man inte alls förstår varandras språk är en rejäl utmaning. Det är nu digitala verktyg kommer in i bilden och verkligen kan göra skillnad.

Tidiga insatser för att förebygga problematisk skolfrånvaro

Vad säger forskningen om tidiga insatser för att förebygga problematisk skolfrånvaro och hur agerar man bäst i praktiken? Vilka insatser krävs och av vem? I samtalet deltar Tobias Forsell, rådgivare på SPSM som forskat kring problematisk skolfrånvaro och Mona Tafvelin, rådgivare med lång erfarenhet av arbetet med att skapa tillgängliga lärmiljöer. Samtalsledare är Erika Bergman, SPSM. (webb-radio)

Erfarenheter av att använda forskning för undervisning – tillvägagångssätt, möjligheter och utmaningar

Denna rapport bygger på en enkät- och intervjuundersökning om verksammas syn på forskning och deras erfarenheter av forskningsanvändning. Syftet är att bidra till förskollärares och lärares gemensamma reflektion och diskussion om användning av forskning som stöd för att utveckla undervisningen (pdf).

Guide till källkritik för lärare

Varje dag möts vi av information från olika källor och det kan vara svårt att veta om det går att lita på det vi läser och lyssnar till. Källkritik hjälper att avgöra vad som är trovärdigt. Källkritik är också ett redskap för att utveckla källtillit, det vill säga förmågan att identifiera tillförlitliga källor. Med goda kunskaper i ämnet underlättas arbetet med både källkritik och källtillit.

Skolchefers uppdrag en balansgång

Många rektorer har tagit steget och blivit skolchefer. Men vad krävs av en skolchef? Lene Foss, professor i pedagogik vid Jönköping University, har kartlagt vilka spänningsfält skolchefer befinner sig i och de konflikter som finns i att styra och leda skolan.

Delaktighet är tema för Lika värde-tidningen

Att både känna och uppleva delaktighet är en förutsättning för lärande och utveckling. I nummer 1 av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde kan du läsa om skolor där eleverna kan påverka sin lärmiljö och som arbetar för att alla ska vara accepterade och erkända av varandra. (pdf)

Matematik med alla sinnen

Läraren Charlotte Appeltofft har märkt att eleverna får en bättre taluppfattning när hon lär ut med den nya undervisningsmodellen TRR – Tänka, Resonera och Räkna.

aSTEM: Modeller och modellering för en autentisk STEM-undervisning

Modeller och modellering är centrala i alla STEM-ämnena och kan därför utgöra underlag för att öka autenticiteten i undervisningen. Syftet med forskningsprojektet är att definiera och undersöka en autentisk integrering av naturvetenskaps- och teknikundervisning som två STEM-ämnen genom modeller och modellering i Sverige.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.