Dela:

Komplext att vara skolchef

Illustration: Maria Hergueta

Illustration: Maria Hergueta

När skolchefer famlar i sin komplexa yrkesroll kan de hämta stöd i en ny bok. Författarna skärskådar relationerna mellan de många aktörer som har i uppdrag att styra och leda skolan.

– Skolchefer befinner sig i en position mellan nationell och lokal styrning, mellan professionell och politisk styrning, säger Lene Foss, professor i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University.

Hon leder Skolchefsinstitutet och är tillsammans med sin kollega Joakim Krantz redaktör för boken Skolchefers arbete – att leda ansvarsfullt i en föränderlig tid. Utgångspunkten för boken är dels att skolchefsrollen sedan 1 januari 2019 åter är reglerad, dels att skolchefen är en central aktör i utbildningssystemet. Skollagen slår fast att skolhuvudmännen ska ha en eller flera skolchefer som bistår dem i arbetet.

– Vi vill beskriva vad regleringen innebär för och hur skolchefernas uppdrag förändras med de nya lagkraven, säger Lene Foss.

Som underlag för boken har redaktörerna gjort en enkät till drygt 500 skolchefer. Av dessa svarade 183. Exakt hur många skolchefer det finns i landet finns det ingen statistik som visar. Svaren i enkäten visar bland annat att skolcheferna känner sig handlingskraftiga och att de anser att de har ett handlingsutrymme när de utövar yrket. Komplexiteten i uppdraget gör enligt Lene Foss att skolchefer ofta är väldigt bra på att jobba i nätverk.

– Det hjälper dem att vara uppdaterade i viktiga frågor och ger en gemenskap som stärker dem i arbetet.

Skolchefer har ofta en bakgrund som rektor och Lene Foss räknar med att det kommer bli fler kvinnliga skolchefer i framtiden eftersom de kvinnliga rektorerna blir allt fler.

– Vi fann att kvinnliga skolchefer samarbetar mer och har större nätverk. Förklaringen kan vara att de är nya i rollen och har behov av att alliera sig med andra.

Lene Foss anser att det vore bra att få till stånd en nationell utbildning som särskilt riktar sig till skolchefer.

– Det är stor skillnad på att vara skolchef i en liten eller stor kommun. I en stor har man ofta en verksamhetschef över sig och då blir styrkedjan lite längre.

En av de skolchefer som delar med sig av sina erfarenheter i boken är Jan-Erik Backman, med drygt 13 år i jobbet i Älvsbyn i Norrbotten.

– I en liten kommun blir man inblandad i många olika processer och måste kunna många olika områden, säger han.

I sitt arbete utgår Jan-Erik Backman mycket från det han i boken kallar sin inre kompass.

– Det gäller att lita på sig själv och sin omgivning. Använd den kompetens som finns runt omkring dig i ditt utvecklingsarbete!

Han värnar också en god dialog med förtroendevalda, inte minst för att få dem att förstå gränssnittet mellan politik och förvaltning.

– Politikerna ska ansvara för de stora svepande frågorna. Vi tjänstemän ska vara experter, säger Jan-Erik Backman.

Torbjörn Tenfält

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 1/2022 – ute 11 februari!

Omslag Skolporten nr 1/2022.

Skolporten nr 1/2022.

Tema: MATEMATIK

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2022-03-01 10:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Internationella kunskapsmätningar mest intressant för skolchefer

Resultatet i internationella kunskapsmätningar som exempelvis Pisa speglar vad som sker i skolan. Det anser både skolchefer, rektorer och lärare. Få pekar på betydelsen av familj, samhälle och kultur, visar Daniel Arnesson.

Verktyg för arbetet med alla elevers lärande, utveckling och hälsa

På vilket sätt stödjer ert lokala utvecklingsarbete alla elevers lärande, utveckling och hälsa? Och hur syns det i er verksamhet? Här får du som arbetar som rektor eller skolchef ett verktyg för att utveckla arbetet med att leda och organisera skolutveckling som främjar alla elevers lärande, utveckling och hälsa, och där elevhälsoarbetet har en central roll.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Nya studenter dåligt förberedda för akademisk engelska

Nya studenter på högskolan har svårare med den engelska kurslitteraturen än som tidigare varit känt. Över hälften tycker att engelskan är jobbig och vissa får rentav ångest av den, visar ny forskning. ”Gymnasieskolorna måste bli bättre på att förbereda eleverna på vad som väntar”, säger Linda Eriksson vid Örebro universitet.

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

Månadens forskare: Ricardo Goncalves

Månadens forskare Ricardo Goncalves forskning behandlar en minoritetsgrupp i våra verksamheter – män i förskolan. Just nu ligger fokus på fysisk beröring i mötet mellan manliga förskollärare och barn i förskolan. En av slutsatserna av forskningen är att beröring bör integreras som en varaktig pedagogisk handling.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Invandrade lärares erfarenheter efter Snabbspåret för lärare och förskolelärare och kompletterande lärarutbildningar

Syftet med studien är att belysa immigrerade lärares övergång från Snabbspåret och kompletterande utbildning till fasta anställningar i svensk skola. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med lärare med migrationsbakgrund och med rektorer. (pdf)

Identiteten spelar en viktig roll för att lämna kriminaliteten

Förebilder och ett nytt sammanhang har stor betydelse för dem som vill ta sig ur gängkriminalitet. Det visar en studie från Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet som undersökt gängkriminellas syn på sig själva och vad ett nytt jag spelar för roll för att kunna hoppa av.

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Hur arbetar jag med SKUA för nyanlända elever?

Mycket av det som har producerats om ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (förkortat SKUA) handlar om elever som har kommit en bit på väg i sin språkutveckling på svenska. Många av de metoder, modeller och arbetssätt som beskrivs går även att applicera i arbetet med elever som är nybörjare i svenska språket – men man behöver göra vissa anpassningar.

Praktiska verktyg som lotsar eleverna i språket

I språkutvecklande undervisning är det viktigt att det inte bara är de ämnesspecifika begreppen som förklaras och reds ut, utan även mer vardagliga ord. Inte minst sådana med flera betydelser. Det är en av lärdomarna SO- och NO-lärarna på Söderkullaskolan tar med sig från bokcirkeln där de tillsammans fördjupade sig i språkutvecklande arbetssätt.

Unga män känner sig mest hotade av ökade rättigheter för kvinnor

Det är inte den äldre generationen utan unga män som har svårast att acceptera ökade rättigheter för kvinnor. Det visar en stor studie från Göteborgs universitet av jämställdhet och sexism i Europa. Under de senaste decennierna har västerländska demokratier blivit alltmer jämställda.  

Råd för utveckling av ett alternativt kommunikationssätt

Språk och kommunikation är avgörande för lärande och social utveckling. Hur kan du som lärare se till att elever som har ett alternativt kommunikationssätt ges möjligheter att utveckla sitt språk?

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser