Dela:

Krigslekar – ett komplext fenomen

Ebba Theorell

Ebba Theorell. Foto Linnea Bengtsson

Små barn utforskar avancerade rörelser i krigslekar och respekterar varandras utrymme, visar en doktorsavhandling av forskaren Ebba Theorell. Nu har avhandlingen valts till Lärarpanelens favorit.

Ebba Theorell har i sin forskning filmat krigslekande barn i tre till nioårsåldern för att lära sig mer om vilket innehåll barnen ger krigsleken. Lekarna som avses är fysiska actionlekar, superhjältelekar.

– Hos vuxna finns ofta en hård ton om att man ska stävja dessa lekar så tidigt som möjligt och många skolor och förskolor inför totalförbud för krigslekar. Men finns det en risk att allt detta fördömande, på ett bakvänt sätt, i stället alienerar pojkar från våra utbildande institutioner och sociala gemenskaper?

Resultaten av forskningen förvånade henne själv.

– Genomgående var det tydligt att det var väldigt viktigt för barnen att respektera varandras fysiska utrymme. Det var också överraskande att se att små barn är så skickliga i sina rörelsemönster. Att så mycket var precis tvärtom jämfört med det jag förväntat mig och trodde mig veta.

Tidigare forskning har i stor utsträckning tittat på krigslekar i relation till aggressivitet men denna avhandling lyfter fram estetiska dimensioner som kommer till uttryck i krigslek.

– Jag föreslår att krigsleken kan ses som en arena som blir attraktiv för små barn, eftersom den möjliggör ett intensivt och dynamiskt undersökande av rörelse. Analys av data visade att rörelser ständigt finkalibreras i leken, både individuellt och kollektivt men också i relation till platsen.

Ebba Theorell efterlyser en ny ansats till området.

– Det behövs många olika nyanserade vuxenperspektiv på krigslekar. Det är exempelvis viktigt att lära sig se skillnad på låtsasaggression och riktig aggression; leker barnen med våldsamma uttryck eller är det ett bråk med en intention att skada, skapa konflikt?

– När jag började filma visade det sig att barnen var respektfulla inför varandras kroppar, exempelvis i att inte snudda varandra vid låtsasfäktning. Detta, tillsammans med att de var så skickliga i sina rörelser, ledde till att jag bestämde mig för att sätta rörelsen i förgrunden och att göra en analys med hjälp av dansteori, säger hon.

– Jag beskriver detta rörelseutforskande med hjälp av Erin Mannings begrepp: ”kroppsvärldande”, vilket kan ha en djup betydelse för barnens identitetsskapande och delaktighet i den värld vi lever i. I studien formuleras sex rörelsekategorier, vilka binds samman av kategorin ”kinestetisk musikalitet” som beskriver en poetisk, kroppslig känslighet.

Ebba Theorell hoppas att pedagoger och forskare kan hitta uppslag i avhandlingen som de vill fortsätta att utveckla.

– Fenomenet krigslek är komplext och rör så många ämnen, så avhandlingen riktar sig förutom till pedagoger och pedagogiska områden även till forskningsfält som sociologi, genusvetenskap, filosofi och psykologi. Jag hoppas att min forskning kan bidra med ytterligare ett perspektiv som kan finnas jämte andra, och att många kollegor kan hitta nya spår i avhandlingen som de vill fördjupa vidare.

Susanne Rydell


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Ebba Theorells avhandling ger en tankevända i kunskapen om pojkars krigslek. Genom att använda dansteori gör hon om det sätt som krigslek kan uppfattas, tolkas och kontextualiseras. Avhandlingen öppnar dörren till de estetiska ämnenas didaktik på ett roligt och oväntat sätt och visar att forskning kan förändra tankemönster.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR


Forskare: Ebba Theorell

Avhandling: Kraft, form, transformationer: Om kinestetisk musikalitet och kroppsvärldande i pojkars krigslek

Bakgrund: Adjunkt i de estetiska ämnenas didaktik, med inriktning dans och film vid Stockholms universitet, institutionen för ämnesdidaktik. Har arbetat med forskning och undervisning på Stockholms universitet sedan år 2000, parallellt med arbete med barn och pedagoger i estetiska utvecklingsprojekt i skola och förskola

Disputerade: 10 december 2021 vid Stockholms universitet


Skolportens magasin nr 2/2022.

Skolportens magasin nr 2/2022.

Skolportens magasin – nytt nr ute 31 mars 2022!

TEMA: Elevernas läslust sjunker. Samtidigt får det kreativa arbetet i svenska stå tillbaka när fokus ligger på mätbarhet och bedömning.

INTERVJU: Barnpsykologen Lars Klintwall: Se barnet bakom diagnosen.

LEDARSKAP: Finansieringen är skolledarens stora utmaning.

INBLICK: Faktorerna som får lärare att stanna.

AVHANDLAT: Lärarpanelens favorit, senaste avhandlingarna

Tips! Du får 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!

*Gäller endast nya prenumeranter

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!

Sidan publicerades 2022-04-01 15:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitaliseringen krymper lärares expertroll

Med digitaliseringens intåg i skolan har utrymmet för lärarens roll som expert minskat. Det menar forskaren Johan Sandén. Nu har hans avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Positivt med föräldrastödsprogram

En relativt enkel insats med föräldrastöd på förskolan gav förändring hos både barn och föräldrar. Det visar en avhandling av Anton Dahlberg. Nu har avhandlingen valts till favorit av Lärarpanelen.

Avhandling om religionsundervisning utsedd till Skolportens favorit

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det konstaterar Fredrik Jahnke som forskat om religionsämnet i skolan. Nu har avhandlingen valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Skolportens favorit: Så skapas skolnärvaro

Problematisk skolfrånvaro byggs upp under en längre tid och inte sällan är mobbning en bakomliggande faktor. Men det går att hitta en väg tillbaka till skolan, visar Tobias Forsells avhandling, som nu valts till Skolportens favorit.

Elevhälsa

Välkommen till vår årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela elevhälsoteamet! Delta på plats i Göteborg 1–2 december eller på distans 8 december–5 januari. JUST NU! Boka-nu-pris 3 795 kr ex. moms gäller t.o.m 30 juni!

Svenska för låg- och mellanstadiet

Vill du ta del av aktuell forskning och få praktiska verktyg som utvecklar dig i din yrkesroll? Konferensen innehåller sju föreläsningar om bland annat formativ kartläggning av elevers läsfärdighet, assisterande teknik vid läs- och skrivundervisning, källkritik och cirkelmodellen. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 30 september 2022.

En skola på vetenskaplig grund?

Hur ska det egentligen gå till när skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Läs ett utdrag ur temat i nya numret av Skolportens magasin.

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Med näsa för att läsa

Skolportens magasin har intervjuat dyslexiforskaren Ulrika Wolff om varför tidiga insatser vid läs- och skrivsvårigheter är avgörande.

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.