Krigslekar – ett komplext fenomen
Ebba Theorell. Foto Linnea Bengtsson
Små barn utforskar avancerade rörelser i krigslekar och respekterar varandras utrymme, visar en doktorsavhandling av forskaren Ebba Theorell. Nu har avhandlingen valts till Lärarpanelens favorit.
Ebba Theorell har i sin forskning filmat krigslekande barn i tre till nioårsåldern för att lära sig mer om vilket innehåll barnen ger krigsleken. Lekarna som avses är fysiska actionlekar, superhjältelekar.
– Hos vuxna finns ofta en hård ton om att man ska stävja dessa lekar så tidigt som möjligt och många skolor och förskolor inför totalförbud för krigslekar. Men finns det en risk att allt detta fördömande, på ett bakvänt sätt, i stället alienerar pojkar från våra utbildande institutioner och sociala gemenskaper?
Resultaten av forskningen förvånade henne själv.
– Genomgående var det tydligt att det var väldigt viktigt för barnen att respektera varandras fysiska utrymme. Det var också överraskande att se att små barn är så skickliga i sina rörelsemönster. Att så mycket var precis tvärtom jämfört med det jag förväntat mig och trodde mig veta.
Tidigare forskning har i stor utsträckning tittat på krigslekar i relation till aggressivitet men denna avhandling lyfter fram estetiska dimensioner som kommer till uttryck i krigslek.
– Jag föreslår att krigsleken kan ses som en arena som blir attraktiv för små barn, eftersom den möjliggör ett intensivt och dynamiskt undersökande av rörelse. Analys av data visade att rörelser ständigt finkalibreras i leken, både individuellt och kollektivt men också i relation till platsen.
Ebba Theorell efterlyser en ny ansats till området.
– Det behövs många olika nyanserade vuxenperspektiv på krigslekar. Det är exempelvis viktigt att lära sig se skillnad på låtsasaggression och riktig aggression; leker barnen med våldsamma uttryck eller är det ett bråk med en intention att skada, skapa konflikt?
– När jag började filma visade det sig att barnen var respektfulla inför varandras kroppar, exempelvis i att inte snudda varandra vid låtsasfäktning. Detta, tillsammans med att de var så skickliga i sina rörelser, ledde till att jag bestämde mig för att sätta rörelsen i förgrunden och att göra en analys med hjälp av dansteori, säger hon.
– Jag beskriver detta rörelseutforskande med hjälp av Erin Mannings begrepp: ”kroppsvärldande”, vilket kan ha en djup betydelse för barnens identitetsskapande och delaktighet i den värld vi lever i. I studien formuleras sex rörelsekategorier, vilka binds samman av kategorin ”kinestetisk musikalitet” som beskriver en poetisk, kroppslig känslighet.
Ebba Theorell hoppas att pedagoger och forskare kan hitta uppslag i avhandlingen som de vill fortsätta att utveckla.
– Fenomenet krigslek är komplext och rör så många ämnen, så avhandlingen riktar sig förutom till pedagoger och pedagogiska områden även till forskningsfält som sociologi, genusvetenskap, filosofi och psykologi. Jag hoppas att min forskning kan bidra med ytterligare ett perspektiv som kan finnas jämte andra, och att många kollegor kan hitta nya spår i avhandlingen som de vill fördjupa vidare.
LÄRARPANELENS MOTIVERING:
”Ebba Theorells avhandling ger en tankevända i kunskapen om pojkars krigslek. Genom att använda dansteori gör hon om det sätt som krigslek kan uppfattas, tolkas och kontextualiseras. Avhandlingen öppnar dörren till de estetiska ämnenas didaktik på ett roligt och oväntat sätt och visar att forskning kan förändra tankemönster.”
LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR
Forskare: Ebba Theorell
Avhandling: Kraft, form, transformationer: Om kinestetisk musikalitet och kroppsvärldande i pojkars krigslek
Bakgrund: Adjunkt i de estetiska ämnenas didaktik, med inriktning dans och film vid Stockholms universitet, institutionen för ämnesdidaktik. Har arbetat med forskning och undervisning på Stockholms universitet sedan år 2000, parallellt med arbete med barn och pedagoger i estetiska utvecklingsprojekt i skola och förskola
Disputerade: 10 december 2021 vid Stockholms universitet
Skolportens magasin nr 2/2022.
Skolportens magasin – nytt nr ute 31 mars 2022!
TEMA: Elevernas läslust sjunker. Samtidigt får det kreativa arbetet i svenska stå tillbaka när fokus ligger på mätbarhet och bedömning.
INTERVJU: Barnpsykologen Lars Klintwall: Se barnet bakom diagnosen.
LEDARSKAP: Finansieringen är skolledarens stora utmaning.
INBLICK: Faktorerna som får lärare att stanna.
AVHANDLAT: Lärarpanelens favorit, senaste avhandlingarna
Tips! Du får 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!
*Gäller endast nya prenumeranter
Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!
Sidan publicerades 2022-04-01 15:38 av Moa Duvarci Engman
