Dela:

Krigslekar – ett komplext fenomen

Ebba Theorell

Ebba Theorell. Foto Linnea Bengtsson

Små barn utforskar avancerade rörelser i krigslekar och respekterar varandras utrymme, visar en doktorsavhandling av forskaren Ebba Theorell. Nu har avhandlingen valts till Lärarpanelens favorit.

Ebba Theorell har i sin forskning filmat krigslekande barn i tre till nioårsåldern för att lära sig mer om vilket innehåll barnen ger krigsleken. Lekarna som avses är fysiska actionlekar, superhjältelekar.

– Hos vuxna finns ofta en hård ton om att man ska stävja dessa lekar så tidigt som möjligt och många skolor och förskolor inför totalförbud för krigslekar. Men finns det en risk att allt detta fördömande, på ett bakvänt sätt, i stället alienerar pojkar från våra utbildande institutioner och sociala gemenskaper?

Resultaten av forskningen förvånade henne själv.

– Genomgående var det tydligt att det var väldigt viktigt för barnen att respektera varandras fysiska utrymme. Det var också överraskande att se att små barn är så skickliga i sina rörelsemönster. Att så mycket var precis tvärtom jämfört med det jag förväntat mig och trodde mig veta.

Tidigare forskning har i stor utsträckning tittat på krigslekar i relation till aggressivitet men denna avhandling lyfter fram estetiska dimensioner som kommer till uttryck i krigslek.

– Jag föreslår att krigsleken kan ses som en arena som blir attraktiv för små barn, eftersom den möjliggör ett intensivt och dynamiskt undersökande av rörelse. Analys av data visade att rörelser ständigt finkalibreras i leken, både individuellt och kollektivt men också i relation till platsen.

Ebba Theorell efterlyser en ny ansats till området.

– Det behövs många olika nyanserade vuxenperspektiv på krigslekar. Det är exempelvis viktigt att lära sig se skillnad på låtsasaggression och riktig aggression; leker barnen med våldsamma uttryck eller är det ett bråk med en intention att skada, skapa konflikt?

– När jag började filma visade det sig att barnen var respektfulla inför varandras kroppar, exempelvis i att inte snudda varandra vid låtsasfäktning. Detta, tillsammans med att de var så skickliga i sina rörelser, ledde till att jag bestämde mig för att sätta rörelsen i förgrunden och att göra en analys med hjälp av dansteori, säger hon.

– Jag beskriver detta rörelseutforskande med hjälp av Erin Mannings begrepp: ”kroppsvärldande”, vilket kan ha en djup betydelse för barnens identitetsskapande och delaktighet i den värld vi lever i. I studien formuleras sex rörelsekategorier, vilka binds samman av kategorin ”kinestetisk musikalitet” som beskriver en poetisk, kroppslig känslighet.

Ebba Theorell hoppas att pedagoger och forskare kan hitta uppslag i avhandlingen som de vill fortsätta att utveckla.

– Fenomenet krigslek är komplext och rör så många ämnen, så avhandlingen riktar sig förutom till pedagoger och pedagogiska områden även till forskningsfält som sociologi, genusvetenskap, filosofi och psykologi. Jag hoppas att min forskning kan bidra med ytterligare ett perspektiv som kan finnas jämte andra, och att många kollegor kan hitta nya spår i avhandlingen som de vill fördjupa vidare.

Susanne Rydell


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Ebba Theorells avhandling ger en tankevända i kunskapen om pojkars krigslek. Genom att använda dansteori gör hon om det sätt som krigslek kan uppfattas, tolkas och kontextualiseras. Avhandlingen öppnar dörren till de estetiska ämnenas didaktik på ett roligt och oväntat sätt och visar att forskning kan förändra tankemönster.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR


Forskare: Ebba Theorell

Avhandling: Kraft, form, transformationer: Om kinestetisk musikalitet och kroppsvärldande i pojkars krigslek

Bakgrund: Adjunkt i de estetiska ämnenas didaktik, med inriktning dans och film vid Stockholms universitet, institutionen för ämnesdidaktik. Har arbetat med forskning och undervisning på Stockholms universitet sedan år 2000, parallellt med arbete med barn och pedagoger i estetiska utvecklingsprojekt i skola och förskola

Disputerade: 10 december 2021 vid Stockholms universitet


Skolportens magasin nr 2/2022.

Skolportens magasin nr 2/2022.

Skolportens magasin – nytt nr ute 31 mars 2022!

TEMA: Elevernas läslust sjunker. Samtidigt får det kreativa arbetet i svenska stå tillbaka när fokus ligger på mätbarhet och bedömning.

INTERVJU: Barnpsykologen Lars Klintwall: Se barnet bakom diagnosen.

LEDARSKAP: Finansieringen är skolledarens stora utmaning.

INBLICK: Faktorerna som får lärare att stanna.

AVHANDLAT: Lärarpanelens favorit, senaste avhandlingarna

Tips! Du får 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!

*Gäller endast nya prenumeranter

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!

Sidan publicerades 2022-04-01 15:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitaliseringen krymper lärares expertroll

Med digitaliseringens intåg i skolan har utrymmet för lärarens roll som expert minskat. Det menar forskaren Johan Sandén. Nu har hans avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Positivt med föräldrastödsprogram

En relativt enkel insats med föräldrastöd på förskolan gav förändring hos både barn och föräldrar. Det visar en avhandling av Anton Dahlberg. Nu har avhandlingen valts till favorit av Lärarpanelen.

Avhandling om religionsundervisning utsedd till Skolportens favorit

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det konstaterar Fredrik Jahnke som forskat om religionsämnet i skolan. Nu har avhandlingen valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Skolportens favorit: Så skapas skolnärvaro

Problematisk skolfrånvaro byggs upp under en längre tid och inte sällan är mobbning en bakomliggande faktor. Men det går att hitta en väg tillbaka till skolan, visar Tobias Forsells avhandling, som nu valts till Skolportens favorit.

Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Forskning: Så ser rektorer på att anställa nyanlända lärare

Rektorer värderar nyanlända lärares flerspråkighet och deras förmåga att agera brobyggare mellan elever, kollegor och föräldrar men är oroade över vissa aspekter, som ifall lärarnas undervisningskompetens är överförbar till en svensk kontext. Det visar en ny forskningsrapport.

Här kan NPF-elever få stöd

Forskning visar att folkhögskolan är bra på att möta elever med tidigare skolmisslyckanden. På Sundsgårdens folkhögskola strax utanför Helsingborg får elever med NPF nya möjligheter.

Forskningsutblick: Gymnasieelevers erfarenheter av särskilt stöd: berättelser om utanförskap och tillhörighet

Denna intervjustudie fokuserar på elevers egna erfarenheter av särskilt stöd. Genom att de själva får komma till tals nyanseras förståelsen av särskilt stöd, ur elevernas perspektiv. Forskningen ger en erfarenhetsbaserad bild av hur skolgång och stöd kan upplevas.

Så ökar vi förståelsen för bassystem och decimaltal

Lärarna och forskarna Anna Stridfält, Marie Björk, Paul Stensland och Åsa Nikula har gjort en learning study där de lyckats få elever i årskurs 4 att bättre förstå decimaltal. I ett avsnitt i Lärarstiftelsens nya podd Lärare & Forskning berättar två av författarna om studien.

Läs! Läs! Läs!

Svenska barn och ungdomar läser allt mindre. Svenskläraren Fredrik Sandström på Gäddgårdsskolan i Arboga brinner för att öka läsintresset hos eleverna.

Teamet som arbetar för att öka närvaron hos elever med problematisk frånvaro

Det fristående Förstärkta teamet, som stödjer och handleder både skolan, eleven och vårdnadshavare, är en viktig framgångsfaktor i Vellinge kommuns arbete mot problematisk frånvaro.

Bedömningar i skolan – så kan de bli bättre för eleverna

Bedömningar i klassrummet är viktiga för att sätta betyg, men också för att anpassa undervisningen. Men lärare och elever måste kunna påverka utformningen för att bedömningen ska bli ett fungerande redskap, enligt en avhandling.  

Ny forskning: Mobilförbud i skolan fungerar inte

Sedan den 1 augusti i år är det förbjudet att använda mobilen för annat än skolarbete i klassrummen. Men en avhandling vid Göteborgs universitet slår fast att lagen är problematisk, oavsett förbud så används mobilerna ändå. Både lärare och elever berättar att de hittar vägar för att kringgå reglerna, säger forskaren Anita Grigic Magnusson i ett pressutskick.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

Forskaren vid Mittuniversitet i Sundsvall: Detta fick eleverna tillbaka till skolan

Vad är det som gör att en elev som älskat att gå i skolan slutar att göra det? För första gången har en svensk studie tagit reda på hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever omfattande och lång skolfrånvaro.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Forskaren: Då ska du använda digitala verktyg i förskolan

Forskaren Susanne Kjällander ser många fördelar med digitaliseringen i förskolan. ”Men det ska inte användas som barnvakt eller avledning. Låt barnen producera i stället för att konsumera”, säger hon.

Forskare: Skriva för hand förbättrar läsförmågan

Debatten om svenska barns handstil rasar. Och forskning visar att träning i handskrivande är avgörande – även för barns läsning. Men inte ens dator­skrivandet sker på rätt sätt.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser