Dela:

Krönika: Att blotta eller inte blotta sig

Martin Rogberg. Foto: Linnea Bengtsson

I mina uppdrag att stödja skolutveckling, bland annat inom regeringsuppdraget Samverkan för bästa skola, har jag besökt kommunala och fristående huvudmän från Norrbotten till Skåne. Nästan överallt möter jag en tendens att beskriva arbetet i diffusa snarare än i distinkta termer. Detta mönster återfinns i samtal mellan lärare, mellan personalen och skolledningen, mellan skolledningen och förvaltningen och så vidare. Denna otydlighet frustrerar mig lite. För hur ska vi inom skolan kunna få någon relevant personlig hjälp eller stöd för att utveckla verksamheten om vi drar oss för klarspråk?

Flera förklaringar till otydligheten har lanserats. Själv tror jag att Pär Larsson och Jan Löwstedt är något viktigt på spåren i boken Strategier och förändringsmyter (Studentlitteratur, 2020), där de lyfter fram en underliggande konflikt mellan skolverksamhetens behov och lärarnas professionella autonomi. Författarna drar slutsatsen att ändamålsenlig utveckling förutsätter öppna samtal och att lärare får insyn i varandras undervisning. De menar också att detta innebär att lärare delvis släpper makten över det egna arbetet.

Det grundläggande dilemmat är att det som är bra för verksamheten både kan vara bra och dåligt för individen. Om vi till exempel blottar egna tillkortakommanden, riskerar det även att få negativa konsekvenser. Många befarar att det kan leda till att statusen bland kollegor minskar, att karriärutvecklingen försämras eller att någon börjar lägga sig i ens arbete.

Det finns väldigt mycket som talar för att ju tydligare vi är mot varandra, desto bättre blir det för verksamheten. Samtidigt blir det inte alltid bättre för individen. Och för att vi ska vara beredda att blotta oss krävs att vi upplever en grundläggande trygghet inför varandra. Skolans chefer och ledare har en nyckelroll när det gäller att skapa förutsättningar för en sådan trygghet.

Mot denna bakgrund vill jag ge tre råd till chefer och ledare. För det första, ge personalgrupper tillräckligt med utrymme för att samtala om utvecklingsfrågor över tid. För det andra, bekräfta och uppmuntra de som blottar sig och särskilt de som blottar svagheter. För det tredje, undvik klåfingrighet. Jag tror att många av oss är ”doers” som helst vill lösa problem här och nu. Men för att skapa trygghet i organisationen gäller det också att kunna lägga band på sig och att inte försöka styra upp så fort något skaver.

Att blotta eller inte blotta sig? Individens svar på den frågan handlar mycket om det samtalsklimat som finns i verksamheten. Och samtalsklimatet hänger i sin tur ihop med hur ledarskapet utövas. Att som chef eller ledare blotta sina egna tillkortakommanden brukar vara ett bra inledande steg.

Martin Rogberg har en bakgrund som organisations- och ledarskapsforskare och leder just nu det nationella FoU-centret för regeringsuppdraget Samverkan för bästa skola vid Stockholms universitet.


Denna artikel är publicerad i Skolportens magasin nr 5 2022!

Tema: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Intervju: Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg! Det menar forskaren Anna Karlefjärd.

Inblick. Ett aktivt arbete med att förebygga och hantera mobbning ger starkare elever överlag.

Reportage: Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer engagerar lärarna som går en workshop på Malmö idrottsgrundskola.

Ledarskap: Krishantering är en kärnfråga för skolledare och kräver regelbunden övning. Det menar forskaren Aida Alvinius.

Avhandlat: De senaste doktorsavhandlingarna inom utbildningsvetenskap, samt lärarpanelens favoritavhandling.


Inte redan prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Vi har en ny uppdaterad app: Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play

Prenumeranter har fri tillgång till hela arkivet!

Sidan publicerades 2022-10-04 14:29 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens fortbildning för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Delta i Stockholm den 2–3 februari 2023 eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 9 februari–2 mars.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens konferens för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Möt och nätverka med kollegor från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. Boka din plats redan idag! JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 2 januari.

Källkritik

Skolportens konferens i källkritik för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Aktuella föreläsare ger dig som är lärare, bibliotekarie eller rektor kunskap om ny forskning och praktiska verktyg att använda. Delta i Stockholm 13 okt eller på webbkonferensen 18 okt–4 nov.

Källkritik Webbkonferens

Välkommen på konferens om källkritik för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen! Gå på plats i Stockholm den 13 oktober eller se inspelade föreläsningar 18 oktober–4 november. Kunniga föreläsare ger dig som är lärare, bibliotekarie eller rektor kunskap om ny forskning och praktiska verktyg att använda på skolan.

”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Forskningsutblick: Framgångsrikt elevhälsoarbete är ett lagarbete för hela skolan

Elevhälsa är inte ett substantiv, det är ett görande. I en välfungerande skola elevhälsar alla hela tiden i skolans alla miljöer och med alla nivåer sammankopplade. Ska vi kunna nå en hälsofrämjande skola för alla barn och elever så behövs även en hälsosam arbetsplats för alla som arbetar inom skolan. Det hör ihop.

Testarena ska öka pedagogers digitala mognad

För att höja digital kompetens och öka förståelsen för vilka lärresurser som skapar värde i undervisningen, deltar just nu Örebro kommun i Swedish Edtest. ”Vi behöver bli bättre på att kritiskt granska de digitala verktygen som vi använder”, menar Olle Melén, digitaliseringsstrateg.

Forskningsutblick: Akademisk självuppfattning och upplevelser av inkludering

Hur en elev ser på sin egen inlärningsförmåga och känsla av att vara inkluderad har en enorm påverkan på elevens utveckling och psykiska mående. Trots den stora satsningen som gjorts på inkluderande skolor visar ny forskning att elever i behov av särskilt stöd fortfarande upplever sig mindre inkluderade än övriga elever.

”Då halkar du efter – det är den bistra sanningen”

Ju mer unga läser, desto bättre blir ordförrådet och desto svårare texter förstår de. En positiv spiral – eller en virvlande karusell som är svår att hoppa på i farten. För vad händer när våra barn inte läser?

Identiteten spelar en viktig roll för att lämna kriminaliteten

Förebilder och ett nytt sammanhang har stor betydelse för dem som vill ta sig ur gängkriminalitet. Det visar en studie från Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet som undersökt gängkriminellas syn på sig själva och vad ett nytt jag spelar för roll för att kunna hoppa av.

Viktigt nyansera bilden av ungas mående

Glöm temadagar – det finns ingen quick fix för att främja barns psykiska hälsa. Ta reda på hur eleverna mår och skapa strukturer för att främja deras psykiska välbefinnande löpande, säger forskaren Sofia Kvist Lindholm.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

De tar sången till nya höjder

I Kulans förskola sjungs det i alla möjliga sammanhang. På promenaden, vid matteinlärningen, vid teman och projekt. Pedagogerna har gått på kurs och lärt sig att sjunga på barnens villkor – i ljusa tonarter.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.