Dela:

Krönika av Karin Berg: Frågan om en kulturkanon är felställd

Skolportens krönikör Karin Berg

Skolportens krönikör Karin Berg. Foto: Emelie Asplund

”Jaha, så då ska vi alltså glömma bort Emilie Flygare-Carlén igen.” Kommentaren kom från en av mina elever när jag berättade om den nyvalda regeringens planer på att skapa en kulturkanon. Vi hade precis avslutat ett avsnitt om litteraturhistoriens glömda kvinnliga författare, vilket brukar ge upphov till bra diskussioner om litteraturen, dess makt och eftermäle.

I diskussionen om en kulturkanon landar vi ofta i frågan om vi ska ha en kanon eller inte. Jag vill påstå att den frågeställningen gör att vi missar att vi redan har en indirekt litteraturkanon. Det har vi alltid haft. Det finns ett antal författare som du bör känna till för att anses vara någorlunda bildad.

Argumenten för att vi borde ha en officiell kulturkanon, tänker jag, handlar om viljan att med hjälp av denna kanon jämna ut ojämlikheten mellan de som har och de som inte har med sig kunskap om våra stora författarskap. Å andra sidan är en officiell kulturkanon ett stelbent instrument om syftet är att göra befolkningen mer bildad. Det går dessutom att argumentera för att staten inte bör lägga sig i vilken litteratur vi läser.

Vad vi väljer att läsa och inte, speglar den tid som vi lever i. Det är få i min generation som under sin skolgång fått lära sig att Anne Charlotte Leffler var en populärare dramatiker i 1880-talets Sverige än August Strindberg, eller att Emilie Flygare-Carlén under samma århundrade sålde romaner i upplagor som går att jämföra med Charles Dickens. Varför författarskapen ignorerats under 1900-talet har med etablissemang och samhällsutveckling att göra. Samma samhällsutveckling och etablissemang har genom sin förändring skapat förutsättningar för att dessa författarskap lyfts ur glömskan det senaste decenniet. De litterära epokerna ser olika ut beroende på vilken samtid de speglas i.

Varje generation borde därför få möta våra olika klassiska författarskap och diskutera dessa författarskap i ljuset av sin egen generations villkor. Men det är häri som du hittar problemets kärna. Det är decennier sedan litteraturhistoria var ett eget ämne i gymnasieskolan. Svensklärare behöver inte i samma utsträckning plugga litteraturvetenskap för att få sin legitimation. Ämnet svenska i både grundskolan och på gymnasiet är så komprimerat att den klassiska litteraturen lätt hamnar i skuggan av argumenterande uppsatser och retorik.

Är det en bildad befolkning som är målet med en gemensam kulturkanon borde våra politiker fokusera ganska lite på själva listan med böcker. Istället borde de göra stora ansträngningar att uppvärdera just bildningen. Gör bemannade skolbibliotek obligatoriska, återinför litteraturhistoria som ämne och uppgradera svensklärarutbildningen – så ska de nog få se att både den litterära bildningen och vår kulturkanon skapas och etableras helt organiskt. Då kan våra elever själva avgöra om Emilie Flygare-Carlén åter bör glömmas bort.

Av Karin Berg

Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.


Krönikan är tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 1/2023 – ute 10 februari 2023

Tema: Förskolans arbetsmiljö. Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar.

Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Reportage: På Gäddgårdsskolan i Arboga låter svenskläraren Fredrik Sandström skönlitteraturen ta stor plats i klassrummet.

Inblick: Ny forskning belyser det mellanmänskliga perspektivet i skolan.

Avhandlat: De senaste doktorsavhandlingarna inom utbildningsvetenskap, samt Lärarpanelens favoritavhandling.

Krönika: Karin Berg om att frågan om en kulturkanon är felställd.

Ledarskap: Kriminalitet måste motas med samverkan och en resursstark elevhälsa, säger Maria Leonardsson, rektor i Södertälje.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!

*Endast för nya prenumeranter

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2023-03-07 11:12 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kurs – Trygga talare i svenska!

Flexibel digital kurs med Klara Härgestam! Få effektiva verktyg och konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och gör dem trygga i sig själva vid muntliga presentationer. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Cirkelmodellen – Digital kurs med Pär Sahlin!

I kursen Cirkelmodellen kan du arbeta praktiskt med genrepedagogiskt skrivande utifrån modelltexter. I film och text presenteras information, mallar och konkreta uppgifter för din undervisning. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Skolbibliotek Webbkonferens

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier! Kunniga föreläsare ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta i Stockholm den 25–26 april 2023 eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 2–23 maj.

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek! Ta del av spännande föreläsningar som ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta på plats i Stockholm eller via vår webbkonferens. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 25 mars.

”I skolbiblioteket bygger vi lärmiljöer tillsammans med eleverna”

I skolbiblioteket på Rosengårdsskolan lyser nedsmutsning och klotter med sin frånvaro, ingen tycker att det är kul att förstöra något som kompisarna skapat. Genom värdegrundsarbete, elevinflytande och samverkan har eleverna kunnat forma sitt eget skolbibliotek.

Så läser du en avhandling

Akademiska texter kan upplevas som svåra att ta till sig, inte minst doktorsavhandlingar. Här kommer några tips på hur du kan läsa en avhandling på ett effektivt sätt.

Skolporten samlar pedagogisk forskning

I årets upplaga av Pedagogisk forskning presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Läs hela bilagan digitalt utan kostnad!

Ett skolbibliotek för läsning och lärande

Redan efter examen visste skolbibliotekarie Tehres Lindskog Boström att hon ville arbeta på ett skolbibliotek. På Thorildsplans gymnasium samarbetar hon med lärarna för att ge eleverna informationskompetens, tillgång till skolbibliotekets alla resurser och lust att läsa.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

Olika tillsammans

Både lärare och elever vann på att individanpassningar togs bort på Södermalmsskolan i Stockholm.

Så inkluderas alla elever i ämnet idrott och hälsa

Vad är det som bidrar till positiva skolprestationer i ämnet idrott och hälsa hos elever med funktionsnedsättning? Det har Karin Bertills forskat om. Nu har hennes avhandling valts ut som favorit av Skolportens lärarpanel.

Med näsa för att läsa

Skolportens magasin har intervjuat dyslexiforskaren Ulrika Wolff om varför tidiga insatser vid läs- och skrivsvårigheter är avgörande.

”Glädjebesked att bli favorit”

Skolporten har genom utmärkelsen Skolportens favorit lyft fram en lång rad forskare som disputerat inom utbildningsvetenskap. Vi har frågat några av dem vad utmärkelsen har betytt för dem och för Skolsverige.

Skolbibliotekarie som digital vägvisare

Som skolbibliotekarie är Heléne Törnfeldt både läsfrämjare och vägvisare för elevernas närvaro i de digitala miljöerna. Efter fyra års målmedvetet arbete har hon kammat hem utmärkelsen Ett skolbibliotek i världsklass till Sjöängsskolan i Älvsjö.

Skolbibliotekets roll vid skolans digitalisering

I veckan träffades en grupp med bred kompetens för att fördjupa sig i skolbibliotekets roll vid skolans digitalisering. Skolbibliotekarier och annan skolbibliotekspersonal, it-pedagoger och rektorer samt administrativa chefer samlades på Utvecklingsavdelningen på Rönnen.

Snacka om sex

Från och med nästa år byter sex- och samlevnad namn till sexualitet, samtycke och relationer. Författaren och sexualupplysaren Inti Chavez Perez lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer