Dela:

Krönika av Karin Berg: Samarbeta kring undervisning

Skolportens krönikör Karin Berg

Skolportens krönikör Karin Berg. Foto: Emelie Asplund

”Det är för mycket tid som går åt till möten i skolan i dag” är en vanlig åsikt i våra skolors personalrum. Men det är inte mötena som är för många, utan snarare att det är mötenas innehåll och organisation som alltför sällan möter upp mot verksamhetens behov. När den nya läroplanen skulle införas år 2011 bestämde sig en av mina mer erfarna svensklärarkollegor att gå en utbildning i hur den nya läroplanen var tänkt att fungera. Hon samlade sedan oss övriga kollegor i svenska, och tillsammans läste vi, tolkade och grovplanerade svenskans tre gymnasiekurser utifrån progression och innehåll. Utgångspunkten var att varje lärare ansvarade för detaljplaneringen medan vi tillsammans skapade ramarna, några gemensamma examinationer och sambedömningstillfällen. På så sätt fick de olika kurserna en naturlig progression och samtliga av skolans elever kunde lätt identifiera att kursen i svenska var densamma – oavsett vilken lärare de hade eller vilket program de gick.

Vi fick kämpa för att få gemensam tid att samarbeta, men efter hand såg andra ämneslärare vinsterna vi gjorde, och sakta men säkert insåg även våra rektorer vikten av att vika mötestid till ämneslagsarbetet. Det är genom samarbetet i ämneslaget som jag har fortbildats, formats och utvecklats till den svensklärare jag är i dag. Samtidigt har samarbetet också gjort att jag fått mer tid för att fokusera på själva undervisningen. Det finns ett före och ett efter år 2011. Innan fick jag själv boka teaterbesök, fundera över lämpliga romaner eller tidningsartiklar. Jag var ensam i min planering och betygsättning. Gick jag vilse i ett moment var det upp till mig att åter hitta tillbaka. Numera bokas teaterbesök för hela årskursen, infallsvinklar gällande litteraturen kommer automatiskt och relevant ny kunskap delas inom gruppen. Undervisningen utvecklas och vi hjälps åt. Ramarna för min undervisning är satta, likaså våra gemensamma examinationer, vilket gör att jag har 16 kollegor i ryggen när jag sätter mina betyg. Klagande föräldrar kommer sällan eller aldrig någon vart.

Men trots denna framgångssaga är det fortfarande långt ifrån självklart att skolors mötestid ska läggas på verksamhetens mest centrala syssla – undervisning. Det är lätt att ämnestiden tappas bort i olika delar av det så kallade kvalitetsarbetet. Detta eftersom huvudmän, Skolverket och Skolinspektionen hela tiden hittar på nya krav på olika former av uppföljningar, planer och andra pappersprodukter. Det är så mycket som ska göras bara för att säkerställa att huvudmannen ska kunna visa att den gör det den ska – och det är därför alla dessa möten utan fokus på verksamhetens verkliga behov har kommit till.

När nya kollegor kommer till oss är de ofta imponerade över det ämnesfokus som trots allt råder på vår skola. ”Ni vet inte hur bra ni har det,” brukar de säga. Men vi vet i alla fall tillräckligt för att varje år enträget kräva ordentligt med tid i ämneslaget, för ingen av oss skulle orka med att arbeta själva igen.

Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.


Omslag Skolporten nr 5 2022

Skolporten nr 5 2022.

Skolportens magasin – ute 25 oktober 2022!

Tema: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Intervju: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Reportage: Genom att väcka tanken på högskolan tidigt ges även barn från icke-studievana hem en större möjlighet att studera vidare.

Ledarskap: Rektorer är bland de chefer inom offentlig sektor som får kämpa hårdast för att få gehör för ökade resurser.

Förskola: Didaktik och frågor som rör undervisningen är underordnade i förskolan, visar forskning.

Avhandlat: Lärarpanelens favorit blev Malin Jakobssons avhandling om elevers sömn. 

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!

*Endast för nya prenumeranter

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2022-11-08 13:09 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek. Ta del av den senaste forskningen, få fördjupning, verktyg och utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 25–26 april eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 2–23 maj. JUST NU! Sista-minuten-erbjudande. Ange bokningskoden KAMPANJ15 vid bokning och få 15% rabatt.

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Unga önskar mer kunskap om sömn

Skolan och elevhälsan behöver arbeta med sömnen som en främjande faktor för att eleverna ska lyckas i skolan. Det säger Malin Jakobsson, som forskat om högstadieelevers sömnvanor och som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Framgångsrika anpassningar behöver följa med vid övergångar

Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.

Matematiska begreppen som ställer till det för eleverna

De flesta lärare, lärarstudenter och elever kan inte ge exempel på när man använder de matematiska begreppen median och typvärde. ”För att skapa en djupgående förståelse måste läraren ta sig tid att prata om begreppen med sina elever”, säger forskaren Karin Kihlblom Landtblom.

Forskaren om hur elever gör sitt språkval

De allra flesta femteklassare är fyllda av entusiasm inför valet av moderna språk. De drömmer om semester i Spanien, skidåkning i Österrike eller jobb som handbollsproffs i Frankrike. ”Jag tror att vi kan bli bättre på att få dem att behålla denna höga motivation genom hela högstadiet”, säger forskaren Ingela Finndahl.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Ryssland talar om barns bästa och dödar barn i Ukraina – så går det ihop

Politiskt tal om att ”värna barnen” gäller ofta bara vissa barn. Ryssland är ett tydligt exempel på det. Där talas om ”barns bästa” – samtidigt som barn bombas, dödas och tas från sina föräldrar i grannlandet Ukraina. Det kan verka som en paradox men är det inte, enligt forskaren Maria Brock.

”Klivet ut i klassrummet från studierna ska inte vara för stort”

Margita Rönngren och Malin Öberg vid Institutionen för språkstudier har båda lång erfarenhet av att arbeta inom skolan – tillsammans arbetar de för att vidareförmedla ny kunskap till grundskolelärare, samtidigt som de tar med sig insikter från skolan till universitetets undervisning och forskning.

Digital återkoppling stödjer elevers problemlösning i matematik

Ny forskning visar hur digital återkoppling kan hjälpa elever att själva komma vidare när de har fastnat i matematisk problemlösning. Datorstödet ger eleverna tips på strategier och verktyg när svårigheter uppstår och kan fungera som ett komplement till lärarens roll.

Oklart hur kravet på vetenskaplig grund ska tolkas vid undervisning om värden

Skollagens skrivning om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund är svårtolkad när det kommer till undervisningen om värden som demokrati och hållbarhet visar två forskare vid Göteborgs universitet som fått forskningsbidrag från IFAU.

Här kan NPF-elever få stöd

Forskning visar att folkhögskolan är bra på att möta elever med tidigare skolmisslyckanden. På Sundsgårdens folkhögskola strax utanför Helsingborg får elever med NPF nya möjligheter.

Hur kan skolan stötta pojkarna?

Fredrik Zimmerman, universitetslektor i pedagogik, gör upp med teorin om att pojkar lyckas sämre i skolan på grund av en antipluggkultur. "Om pojkar får det pedagogiska stöd de behöver så gör de sina uppgifter", säger han.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser