Dela:

Krönika av Karin Berg: Samarbeta kring undervisning

Skolportens krönikör Karin Berg

Skolportens krönikör Karin Berg. Foto: Emelie Asplund

”Det är för mycket tid som går åt till möten i skolan i dag” är en vanlig åsikt i våra skolors personalrum. Men det är inte mötena som är för många, utan snarare att det är mötenas innehåll och organisation som alltför sällan möter upp mot verksamhetens behov. När den nya läroplanen skulle införas år 2011 bestämde sig en av mina mer erfarna svensklärarkollegor att gå en utbildning i hur den nya läroplanen var tänkt att fungera. Hon samlade sedan oss övriga kollegor i svenska, och tillsammans läste vi, tolkade och grovplanerade svenskans tre gymnasiekurser utifrån progression och innehåll. Utgångspunkten var att varje lärare ansvarade för detaljplaneringen medan vi tillsammans skapade ramarna, några gemensamma examinationer och sambedömningstillfällen. På så sätt fick de olika kurserna en naturlig progression och samtliga av skolans elever kunde lätt identifiera att kursen i svenska var densamma – oavsett vilken lärare de hade eller vilket program de gick.

Vi fick kämpa för att få gemensam tid att samarbeta, men efter hand såg andra ämneslärare vinsterna vi gjorde, och sakta men säkert insåg även våra rektorer vikten av att vika mötestid till ämneslagsarbetet. Det är genom samarbetet i ämneslaget som jag har fortbildats, formats och utvecklats till den svensklärare jag är i dag. Samtidigt har samarbetet också gjort att jag fått mer tid för att fokusera på själva undervisningen. Det finns ett före och ett efter år 2011. Innan fick jag själv boka teaterbesök, fundera över lämpliga romaner eller tidningsartiklar. Jag var ensam i min planering och betygsättning. Gick jag vilse i ett moment var det upp till mig att åter hitta tillbaka. Numera bokas teaterbesök för hela årskursen, infallsvinklar gällande litteraturen kommer automatiskt och relevant ny kunskap delas inom gruppen. Undervisningen utvecklas och vi hjälps åt. Ramarna för min undervisning är satta, likaså våra gemensamma examinationer, vilket gör att jag har 16 kollegor i ryggen när jag sätter mina betyg. Klagande föräldrar kommer sällan eller aldrig någon vart.

Men trots denna framgångssaga är det fortfarande långt ifrån självklart att skolors mötestid ska läggas på verksamhetens mest centrala syssla – undervisning. Det är lätt att ämnestiden tappas bort i olika delar av det så kallade kvalitetsarbetet. Detta eftersom huvudmän, Skolverket och Skolinspektionen hela tiden hittar på nya krav på olika former av uppföljningar, planer och andra pappersprodukter. Det är så mycket som ska göras bara för att säkerställa att huvudmannen ska kunna visa att den gör det den ska – och det är därför alla dessa möten utan fokus på verksamhetens verkliga behov har kommit till.

När nya kollegor kommer till oss är de ofta imponerade över det ämnesfokus som trots allt råder på vår skola. ”Ni vet inte hur bra ni har det,” brukar de säga. Men vi vet i alla fall tillräckligt för att varje år enträget kräva ordentligt med tid i ämneslaget, för ingen av oss skulle orka med att arbeta själva igen.

Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.


Omslag Skolporten nr 5 2022

Skolporten nr 5 2022.

Skolportens magasin – ute 25 oktober 2022!

Tema: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Intervju: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Reportage: Genom att väcka tanken på högskolan tidigt ges även barn från icke-studievana hem en större möjlighet att studera vidare.

Ledarskap: Rektorer är bland de chefer inom offentlig sektor som får kämpa hårdast för att få gehör för ökade resurser.

Förskola: Didaktik och frågor som rör undervisningen är underordnade i förskolan, visar forskning.

Avhandlat: Lärarpanelens favorit blev Malin Jakobssons avhandling om elevers sömn. 

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!

*Endast för nya prenumeranter

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2022-11-08 13:09 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek! Ta del av spännande föreläsningar som ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta på plats i Stockholm eller via vår webbkonferens. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 25 mars.

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka till boka-tidigt-pris t.o.m. 28 februari!

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Unga önskar mer kunskap om sömn

Skolan och elevhälsan behöver arbeta med sömnen som en främjande faktor för att eleverna ska lyckas i skolan. Det säger Malin Jakobsson, som forskat om högstadieelevers sömnvanor och som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Skolan bidrar till diagnoser

Kärnan i lärarens ledarskap är rutiner, regler, relationer – och ämneskunskaper. Det säger forskaren Martin Karlberg, som själv har jobbat som lärare i åtta år. ”Mitt största misstag var att jag nöjde mig med att vissa elever inte störde andra. Jag ställde lägre krav på deras lärande.”

Ny bok: Stor okunskap om hedersrelaterat våld

Många barn och unga som drabbas av hedersrelaterat våld får inte den hjälp de behöver. Här kan skolan bidra i större utsträckning, menar Susanna Udvardi och Sandra Pilemalm som har skrivit en bok om ämnet.

Lika värde nr 4, 2022

De flesta som arbetar i förskola eller skola möter barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, med eller utan diagnos. I nummer 4 av SPSM:s tidning Lika värde kan du läsa om hur en gymnasieskola och två kommuner gjort satsningar för att förbättra lärmiljön och undervisningen, bland annat för elever med NPF.

Med “Min skola” vill Gunilla och Charlott förklara så alla förstår

Lärarna Gunilla Jönsson och Charlott Everberg  arbetar tillsammans med innovationspiloten Min skola. Pilotens mål är att ta fram ett digitalt material som ska underlätta för elever och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska att få information om hur saker som till exempel skolplikt, utvecklingssamtal och ledighet fungerar i skolan.

SPSM med i skolforskningsprojekt som ska främja läsutvecklingen för elever som är döva

Skolforskningsinstitutet har beviljat Stockholms universitet närmare fyra miljoner kronor för ett nytt skolforskningsprojekt som ska främja läsningen för elever som är döva och har undervisning på svenskt teckenspråk. SPSM är med i projektet och håller även på att utveckla det svenska läromedlet som ska testas och utvärderas i samband med projektet.

Forskningsutblick: Gymnasieelevers erfarenheter av särskilt stöd: berättelser om utanförskap och tillhörighet

Denna intervjustudie fokuserar på elevers egna erfarenheter av särskilt stöd. Genom att de själva får komma till tals nyanseras förståelsen av särskilt stöd, ur elevernas perspektiv. Forskningen ger en erfarenhetsbaserad bild av hur skolgång och stöd kan upplevas.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Månadens forskare: Josefine Karlsson

Hennes världsunika digitala läskompis har säkert de flesta hört talats om. Månadens forskare Josefine Karlsson vill på ett tvärvetenskapligt och innovativt sätt skapa ett engagemang kring läsning som främjar läsförståelsen hos barn och elever.

Unga människor umgås mer sällan fysiskt med vänner

Unga människor umgås inte fysiskt med vänner lika mycket som de brukade, och de ses oftare över skärmen än personligen. Det skriver Nationellt forskningscentrum för välfärd, VIVE.

Utvecklar stöd till komvuxelever som studerar på distans

”Jag behöver det här. Jag är så van att slita med skolan på grund av min läs- och skrivproblematik. Sedan jag började utbildningen så har jag utvecklats och vågar prova nya saker”, säger en av de elever som varje morgon dyker upp på Studielänken.

Med rätt läxa blir skolarbetet mer rättvist

Att utforma en läxa är ett designarbete som kräver att läraren funderar på läxan inför, under och efter att den är gjord. Jöran Petersson, docent i matematikens didaktik vid Malmö universitet, är en av forskarna bakom en ny rapport om hur läxor fungerar.

”Överdrivna slutsatser om gymnasieelevers demokratikunskaper”

Rapporten från Stiftelsen Rättsfonden om gymnasieelevers kunskaper om demokrati har både metodologiska och teoretiska brister. Eftersom rapporten saknar stöd för flera av de rekommendationer som lämnas är risken att föreslagna förändringar inte gör någon skillnad eller i värsta fall leder i fel riktning, skriver Johan Sandahl med flera.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser