Dela:

Krönika: Rektor som flaskhals?

Martin Rogberg. Foto: Linnea Bengtsson

OM VI MÅLAR forskningen med breda penseldrag kan rektors arbetsvecka beskrivas enligt följande: Måndag och tisdag uppdykande händelser och en och annan brandkårsutryckning. Onsdag och torsdag formella möten och administration. Och först på fredagen utvecklingsarbete. Rektorer betraktas ofta som skolutvecklingens möjliggörare – men i praktiken fungerar de ofta som flaskhalsar.

”Varför är inte rektor med på det här mötet? Varför har inte rektor bättre koll på frågan? Och varför gör inte rektor mer åt situationen?” Själv har jag varit inblandad i flera skolutvecklingsprojekt runt om i landet. Det har handlat om allt ifrån kollegialt lärande och elevhälsoarbete till ledningsgruppens arbete och att hantera en krympande budget med mera. Det finns en gemensam nämnare – att man i regel förväntar sig att det är rektor som ska lösa upp utvecklingsarbetets knutar.

VÄLDIGT MÅNGA FÖRVÄNTAR sig överhuvudtaget väldigt mycket av rektor i väldigt varierande frågor. För att bokstavligen kunna hantera allt det som förväntas skulle rektor faktiskt behöva vara något av en superhjälte. Lagstiftningen lägger stor tonvikt vid rektors ansvar och befogenheter. Men det vi förväntar oss av rektor när det gäller skolutveckling går långt bortom formalia, enligt min erfarenhet.

Ett första problem med att så många så gärna vänder sig till rektor är att det bidrar till en fragmenterad arbetsvecka. Jag har många gånger hört rektorer frustrerat fråga sig hur sjutton de ska hinna med att ta ansvar för det här också. Och om alla utvecklingsfrågor först behöver passera rektor, får varje enskild utvecklingsfråga sannolikt inte den uppmärksamhet den förtjänar.

Ett andra problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv. Svårigheten handlar då inte bara om att få tiden att räcka till, utan också om att ensamarbete inte är någon framgångsväg. Ensam är sällan stark när det kommer till skolutveckling.

Ett tredje problem när ljuset är på rektor är att andra med utvecklingsansvar inte ges – eller inte ger sig själva – tillräckligt med mandat och utrymme. Eftersom det finns gott om ”mellanledare” i skolan saknas det egentligen inte personer som kan komplettera rektor. Men arbetslagsledare, förstelärare med flera kan få svårt att lyckas om de hamnar i rektors skugga.

Ta hjälp av i stort sett alla andra. Så lyder mitt enkla råd till landets rektorer. Det är naturligtvis lättare sagt än gjort att delegera arbetsuppgifter, men frågan är om det finns något alternativ för en rektor som inte vill vara en flaskhals för utvecklingsarbetet.

Martin Rogberg har en bakgrund som organisations- och ledarskapsforskare och leder just nu det nationella FoU-centret för Samverkan för bästa skola vid Stockholms universitet.


Skolporten 1/2021.

Denna artikel är publicerad i Skolportens magasin – ute 11 februari 2021!

Beställ lösnummer i vår webbshop!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar.

Tema: Klimatkrisen. Enbart fakta verkar inte räcka till. Hur ska lärare och skola få eleverna att engagera sig mer varaktigt i klimatfrågor?

Inte redan prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Vi har en app: Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play

Prenumeranter har fri tillgång till hela arkivet!

Sidan publicerades 2021-02-23 23:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Rektors pedagogiska ledarskap styrs av kontexten

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

När rektor lägger fram nya funderingar på arbetssätt är tiga silver och tala är guld. Det skriver Skolportens gästkrönikör Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Mie löser lokalbristen med mobil fritidsvagn

Silviaskolans fritidshem delar lokaler med skolan. För att inte störa i klassrummet har Mie Levin lagt fritidshemmets material i en mobil vagn i korridoren. – Det är trångbott och då får man göra det bästa av situationen.

Lärarpanelen: ”Ett viktigt och roligt uppdrag”

"Det är viktigt och roligt att vara uppdaterad om nya vetenskapliga rön som rör undervisning och lärande." Så svarar en av Skolportens lärarpanelister på frågan om varför hon ville vara med i panelen.

Garantin för tidigt stöd

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin för tidigt stöd är inskriven i skollagen och finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Rektorer, lärare och personal med specialpedagogisk kompetens behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här kan du läsa mer om garantin och få stöd i arbetet med att uppfylla den.

Ledare: Om några år vet vi mer…

Forskning om hur coronapandemin har påverkat utbildningskvalitén, elevresultaten och elevhälsan är i full gång. På Skolporten kommer vi att bevaka de resultaten lika systematiskt som vi gör med all forskning om förskola och skola.

Avhandling om lek utanför skolan i digitala gemenskaper utsedd till Skolportens favorit

Digitaliseringen har förändrat barns lek. Många barns lärande i leken sker i en hybrid verklighet, där det fysiska och det digitala är så sammanflätat att det inte längre är fruktbart att separera dem. Det konstaterar Marina Wernholm som forskat om lek utanför skolan i digitala gemenskaper. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Skolportens favorit: Digital lek i en hybrid verklighet

Inramningen för barns lek har förändrats – den fysiska och den digitala leken har flätats samman och vi behöver förstå det som en verklighet. Det konstaterar Marina Wernholm i sin avhandling, som nu valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

”Stor betydelse för eleverna hur vi talar om miljön”

Det bästa är att visa goda exempel, både på nära håll och globalt. Det rådet ger Per Espen Stoknes till lärare som möter elever som är oroliga för miljön och för framtiden generellt. En nyckel är att förstå våra egna försvarsmekanismer.

Hur funkar folkhögskolornas pedagogik på distans?

Folkhögskolornas särskilda pedagogik bygger på samtal och gemensamt lärande i grupp. Vad händer då när man inte får träffas fysiskt längre? Anna Furevik är lärare och samordnare på Paideia folkhögskola i Stockholm. Hon tycker att den stora utmaningen är att behålla kontakten och det enskilda samtalet med eleverna.  

Ring lärarcoachen : Hjälp, jag tappar elever i matten!

Gymnasielärare Eva är bekymrad. Nivåerna i hennes matteklasser är så olika. De elever som har svårt för matte når hon inte och de bästa eleverna hinner hon inte ge stimulans. Eva lägger därför nivån i sin undervisning mitt emellan, i hopp om att nå så många som möjligt. Är det rätt väg att gå, undrar hon. Frågan ställer hon till lärarcoach Annica Gärdin. (webb-rv)

”Slöjd är ett ämne”

Monika Nilsson är slöjdlärare och nätverksledare i ett nystartat slöjdnätverk i Malmö. Tanken är att skapa en samsyn på bedömning och betygsättning i ämnet. På Rosengårdsskolan arbetar eleverna tematisk i slöjd i hård och mjuk slöjd, som Monika Nilsson, uttrycker det.

Fungerar verkligen vissa undervisningsmetoder bättre än andra?

Det är dags att vi lämnar debatten om den bästa undervisningsmetoden bakom oss, menar Svante Holmberg, förstelärare vid Hersby gymnasium Lidingö. Genom analogin mellan lärar- och terapeutyrket argumenterar han för att det är lärarens hantering av metoden som är avgörande, inte metoden i sig.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.