Dela:

Krönika: Rektor som flaskhals?

Martin Rogberg. Foto: Linnea Bengtsson

OM VI MÅLAR forskningen med breda penseldrag kan rektors arbetsvecka beskrivas enligt följande: Måndag och tisdag uppdykande händelser och en och annan brandkårsutryckning. Onsdag och torsdag formella möten och administration. Och först på fredagen utvecklingsarbete. Rektorer betraktas ofta som skolutvecklingens möjliggörare – men i praktiken fungerar de ofta som flaskhalsar.

”Varför är inte rektor med på det här mötet? Varför har inte rektor bättre koll på frågan? Och varför gör inte rektor mer åt situationen?” Själv har jag varit inblandad i flera skolutvecklingsprojekt runt om i landet. Det har handlat om allt ifrån kollegialt lärande och elevhälsoarbete till ledningsgruppens arbete och att hantera en krympande budget med mera. Det finns en gemensam nämnare – att man i regel förväntar sig att det är rektor som ska lösa upp utvecklingsarbetets knutar.

VÄLDIGT MÅNGA FÖRVÄNTAR sig överhuvudtaget väldigt mycket av rektor i väldigt varierande frågor. För att bokstavligen kunna hantera allt det som förväntas skulle rektor faktiskt behöva vara något av en superhjälte. Lagstiftningen lägger stor tonvikt vid rektors ansvar och befogenheter. Men det vi förväntar oss av rektor när det gäller skolutveckling går långt bortom formalia, enligt min erfarenhet.

Ett första problem med att så många så gärna vänder sig till rektor är att det bidrar till en fragmenterad arbetsvecka. Jag har många gånger hört rektorer frustrerat fråga sig hur sjutton de ska hinna med att ta ansvar för det här också. Och om alla utvecklingsfrågor först behöver passera rektor, får varje enskild utvecklingsfråga sannolikt inte den uppmärksamhet den förtjänar.

Ett andra problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv. Svårigheten handlar då inte bara om att få tiden att räcka till, utan också om att ensamarbete inte är någon framgångsväg. Ensam är sällan stark när det kommer till skolutveckling.

Ett tredje problem när ljuset är på rektor är att andra med utvecklingsansvar inte ges – eller inte ger sig själva – tillräckligt med mandat och utrymme. Eftersom det finns gott om ”mellanledare” i skolan saknas det egentligen inte personer som kan komplettera rektor. Men arbetslagsledare, förstelärare med flera kan få svårt att lyckas om de hamnar i rektors skugga.

Ta hjälp av i stort sett alla andra. Så lyder mitt enkla råd till landets rektorer. Det är naturligtvis lättare sagt än gjort att delegera arbetsuppgifter, men frågan är om det finns något alternativ för en rektor som inte vill vara en flaskhals för utvecklingsarbetet.

Martin Rogberg har en bakgrund som organisations- och ledarskapsforskare och leder just nu det nationella FoU-centret för Samverkan för bästa skola vid Stockholms universitet.


Skolporten 1/2021.

Denna artikel är publicerad i Skolportens magasin – ute 11 februari 2021!

Beställ lösnummer i vår webbshop!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar.

Tema: Klimatkrisen. Enbart fakta verkar inte räcka till. Hur ska lärare och skola få eleverna att engagera sig mer varaktigt i klimatfrågor?

Inte redan prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Vi har en app: Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play

Prenumeranter har fri tillgång till hela arkivet!

Sidan publicerades 2021-02-23 23:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Rektors pedagogiska ledarskap styrs av kontexten

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

När rektor lägger fram nya funderingar på arbetssätt är tiga silver och tala är guld. Det skriver Skolportens gästkrönikör Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

”Samtalet om läsningen är centralt”

Olle Nordberg är forskaren som vill uppvärdera läsupplevelsen och samtalen om skönlitteratur i undervisningen – särskilt i grundskolans lägre åldrar. ”Det är viktigt att inte hoppa över det gemensamma samtalet om läsningen – det är där det händer”, säger han.

Så läser du en avhandling

Akademiska texter kan upplevas som svåra att ta till sig, inte minst doktorsavhandlingar. Här kommer några tips på hur du kan läsa en avhandling på ett effektivt sätt.

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

Skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

”Strategisk planering är kontraproduktiv”

Stabilt ledarskap och engagerade medarbetare. Det är nyckelfaktorer för att skapa kvalitet. Men strategisk planering, som många rektorer ägnar tid åt, är direkt skadligt i offentlig sektor, säger kvalitetsforskaren Henrik Eriksson.

Matteböcker talar till högstadieelever som att de är småbarn

Matteböckerna har fastnat i en och samma mall. Det sätt att behandla matematiken som är lämpligt för små barn fortsätter att forma undervisningen under hela grundskolan, visar ny forskning.

Lärarpanelen: ”Ett viktigt och roligt uppdrag”

"Det är viktigt och roligt att vara uppdaterad om nya vetenskapliga rön som rör undervisning och lärande." Så svarar en av Skolportens lärarpanelister på frågan om varför hon ville vara med i panelen.

Garantin för tidigt stöd

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin för tidigt stöd är inskriven i skollagen och finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Rektorer, lärare och personal med specialpedagogisk kompetens behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här kan du läsa mer om garantin och få stöd i arbetet med att uppfylla den.

Nytt projekt vill ge svar om förskolebarns behov

Förskoleåldern är en viktig period för människans sociala, känslomässiga och kognitiva utveckling. Trots det vet vi fortfarande inte hur barnens miljö ska utformas för att på bästa sätt tillgodose deras behov. I ett nytt projekt, med stöd från Skandias stiftelse ”Idéer för livet”, ska forskare vid Uppsala universitets Barn- och babylab studera barns utveckling och kunskaper i förskolemiljö.

Ledare: Om några år vet vi mer…

Forskning om hur coronapandemin har påverkat utbildningskvalitén, elevresultaten och elevhälsan är i full gång. På Skolporten kommer vi att bevaka de resultaten lika systematiskt som vi gör med all forskning om förskola och skola.

Mie löser lokalbristen med mobil fritidsvagn

Silviaskolans fritidshem delar lokaler med skolan. För att inte störa i klassrummet har Mie Levin lagt fritidshemmets material i en mobil vagn i korridoren. – Det är trångbott och då får man göra det bästa av situationen.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser