Dela:

Krönika: Rektor som flaskhals?

Martin Rogberg. Foto: Linnea Bengtsson

OM VI MÅLAR forskningen med breda penseldrag kan rektors arbetsvecka beskrivas enligt följande: Måndag och tisdag uppdykande händelser och en och annan brandkårsutryckning. Onsdag och torsdag formella möten och administration. Och först på fredagen utvecklingsarbete. Rektorer betraktas ofta som skolutvecklingens möjliggörare – men i praktiken fungerar de ofta som flaskhalsar.

”Varför är inte rektor med på det här mötet? Varför har inte rektor bättre koll på frågan? Och varför gör inte rektor mer åt situationen?” Själv har jag varit inblandad i flera skolutvecklingsprojekt runt om i landet. Det har handlat om allt ifrån kollegialt lärande och elevhälsoarbete till ledningsgruppens arbete och att hantera en krympande budget med mera. Det finns en gemensam nämnare – att man i regel förväntar sig att det är rektor som ska lösa upp utvecklingsarbetets knutar.

VÄLDIGT MÅNGA FÖRVÄNTAR sig överhuvudtaget väldigt mycket av rektor i väldigt varierande frågor. För att bokstavligen kunna hantera allt det som förväntas skulle rektor faktiskt behöva vara något av en superhjälte. Lagstiftningen lägger stor tonvikt vid rektors ansvar och befogenheter. Men det vi förväntar oss av rektor när det gäller skolutveckling går långt bortom formalia, enligt min erfarenhet.

Ett första problem med att så många så gärna vänder sig till rektor är att det bidrar till en fragmenterad arbetsvecka. Jag har många gånger hört rektorer frustrerat fråga sig hur sjutton de ska hinna med att ta ansvar för det här också. Och om alla utvecklingsfrågor först behöver passera rektor, får varje enskild utvecklingsfråga sannolikt inte den uppmärksamhet den förtjänar.

Ett andra problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv. Svårigheten handlar då inte bara om att få tiden att räcka till, utan också om att ensamarbete inte är någon framgångsväg. Ensam är sällan stark när det kommer till skolutveckling.

Ett tredje problem när ljuset är på rektor är att andra med utvecklingsansvar inte ges – eller inte ger sig själva – tillräckligt med mandat och utrymme. Eftersom det finns gott om ”mellanledare” i skolan saknas det egentligen inte personer som kan komplettera rektor. Men arbetslagsledare, förstelärare med flera kan få svårt att lyckas om de hamnar i rektors skugga.

Ta hjälp av i stort sett alla andra. Så lyder mitt enkla råd till landets rektorer. Det är naturligtvis lättare sagt än gjort att delegera arbetsuppgifter, men frågan är om det finns något alternativ för en rektor som inte vill vara en flaskhals för utvecklingsarbetet.

Martin Rogberg har en bakgrund som organisations- och ledarskapsforskare och leder just nu det nationella FoU-centret för Samverkan för bästa skola vid Stockholms universitet.


Skolporten 1/2021.

Denna artikel är publicerad i Skolportens magasin – ute 11 februari 2021!

Beställ lösnummer i vår webbshop!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar.

Tema: Klimatkrisen. Enbart fakta verkar inte räcka till. Hur ska lärare och skola få eleverna att engagera sig mer varaktigt i klimatfrågor?

Inte redan prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Vi har en app: Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play

Prenumeranter har fri tillgång till hela arkivet!

Sidan publicerades 2021-02-23 23:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Rektors pedagogiska ledarskap styrs av kontexten

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

När rektor lägger fram nya funderingar på arbetssätt är tiga silver och tala är guld. Det skriver Skolportens gästkrönikör Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

SPSM med i skolforskningsprojekt som ska främja läsutvecklingen för elever som är döva

Skolforskningsinstitutet har beviljat Stockholms universitet närmare fyra miljoner kronor för ett nytt skolforskningsprojekt som ska främja läsningen för elever som är döva och har undervisning på svenskt teckenspråk. SPSM är med i projektet och håller även på att utveckla det svenska läromedlet som ska testas och utvärderas i samband med projektet.

AI-chatt slår igenom med dunder och brak – så smart är den

Ett nytt chattverktyg har fått mycket uppmärksamhet. Det bygger på artificiell intelligens och skriver ”läskigt bra” och människolikt, enligt en del. Men hur smart är verktyget? Och blir det busenkelt att fuska med uppsatsen nu? Så här säger några forskare.  

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

Digitalt bildskapande lär barnen tänka källkritiskt

På förskolan Kortedala Park lär sig barnen att tänka källkritiskt under lekfulla former. Med stöd från förvaltningens digitaliseringsfond driver förskolan ett utvecklingsprojekt där barnen själva lär sig skapa och manipulera digitala bilder. Det ger en djupare förståelse för att allt vi ser inte är sant.

Forskningsutblick: Framgångsrikt elevhälsoarbete är ett lagarbete för hela skolan

Elevhälsa är inte ett substantiv, det är ett görande. I en välfungerande skola elevhälsar alla hela tiden i skolans alla miljöer och med alla nivåer sammankopplade. Ska vi kunna nå en hälsofrämjande skola för alla barn och elever så behövs även en hälsosam arbetsplats för alla som arbetar inom skolan. Det hör ihop.

”Då halkar du efter – det är den bistra sanningen”

Ju mer unga läser, desto bättre blir ordförrådet och desto svårare texter förstår de. En positiv spiral – eller en virvlande karusell som är svår att hoppa på i farten. För vad händer när våra barn inte läser?

Förskolor olika bra på språk och läsning – skillnaderna är stora

Förskolor är olika bra på att stimulera språkutveckling och uppmuntra barnen till skrivande och läsning. Generellt sett är kvaliteten låg, men det finns också förskolor med hög kvalitet, visar en studie.

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Praktiska verktyg som lotsar eleverna i språket

I språkutvecklande undervisning är det viktigt att det inte bara är de ämnesspecifika begreppen som förklaras och reds ut, utan även mer vardagliga ord. Inte minst sådana med flera betydelser. Det är en av lärdomarna SO- och NO-lärarna på Söderkullaskolan tar med sig från bokcirkeln där de tillsammans fördjupade sig i språkutvecklande arbetssätt.

Unga känner sig inte inkluderade i samhället

Valdeltagandet bland unga är högt, men det finns en oroväckande klyfta i samhället: Unga upplever att de inte har lika möjligheter att göra sin röst hörd och unga med sämre socioekonomiska förutsättningar deltar i lägre utsträckning i val.  

Ny forskning visar – undervisning i klassrummen är ineffektiv

Undervisningen i svenska högstadieklassrum är ineffektiv och lärarnas pedagogiska ledarskap har mer att önska. Det konstaterar sju forskare från Karlstads universitet i en nyutgiven bok och Michael Tengberg, redaktör för boken och professor i pedagogiskt arbete tror att forskningen kan komma att användas till undervisning.

Forskaren: Detta får lärarna att stanna

Arbetshälsa, motivation och stöd från kollegorna. Det är faktorer som kan få lärare att stanna i jobbet, enligt ny forskning från Karolinska institutet. ”Det här är en arbetsgrupp där man kräver mycket men som man inte värnar om”, säger doktoranden Jeffrey Casely-Hayford.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!