Dela:

Krönika: Rektor som flaskhals?

Martin Rogberg. Foto: Linnea Bengtsson

OM VI MÅLAR forskningen med breda penseldrag kan rektors arbetsvecka beskrivas enligt följande: Måndag och tisdag uppdykande händelser och en och annan brandkårsutryckning. Onsdag och torsdag formella möten och administration. Och först på fredagen utvecklingsarbete. Rektorer betraktas ofta som skolutvecklingens möjliggörare – men i praktiken fungerar de ofta som flaskhalsar.

”Varför är inte rektor med på det här mötet? Varför har inte rektor bättre koll på frågan? Och varför gör inte rektor mer åt situationen?” Själv har jag varit inblandad i flera skolutvecklingsprojekt runt om i landet. Det har handlat om allt ifrån kollegialt lärande och elevhälsoarbete till ledningsgruppens arbete och att hantera en krympande budget med mera. Det finns en gemensam nämnare – att man i regel förväntar sig att det är rektor som ska lösa upp utvecklingsarbetets knutar.

VÄLDIGT MÅNGA FÖRVÄNTAR sig överhuvudtaget väldigt mycket av rektor i väldigt varierande frågor. För att bokstavligen kunna hantera allt det som förväntas skulle rektor faktiskt behöva vara något av en superhjälte. Lagstiftningen lägger stor tonvikt vid rektors ansvar och befogenheter. Men det vi förväntar oss av rektor när det gäller skolutveckling går långt bortom formalia, enligt min erfarenhet.

Ett första problem med att så många så gärna vänder sig till rektor är att det bidrar till en fragmenterad arbetsvecka. Jag har många gånger hört rektorer frustrerat fråga sig hur sjutton de ska hinna med att ta ansvar för det här också. Och om alla utvecklingsfrågor först behöver passera rektor, får varje enskild utvecklingsfråga sannolikt inte den uppmärksamhet den förtjänar.

Ett andra problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv. Svårigheten handlar då inte bara om att få tiden att räcka till, utan också om att ensamarbete inte är någon framgångsväg. Ensam är sällan stark när det kommer till skolutveckling.

Ett tredje problem när ljuset är på rektor är att andra med utvecklingsansvar inte ges – eller inte ger sig själva – tillräckligt med mandat och utrymme. Eftersom det finns gott om ”mellanledare” i skolan saknas det egentligen inte personer som kan komplettera rektor. Men arbetslagsledare, förstelärare med flera kan få svårt att lyckas om de hamnar i rektors skugga.

Ta hjälp av i stort sett alla andra. Så lyder mitt enkla råd till landets rektorer. Det är naturligtvis lättare sagt än gjort att delegera arbetsuppgifter, men frågan är om det finns något alternativ för en rektor som inte vill vara en flaskhals för utvecklingsarbetet.

Martin Rogberg har en bakgrund som organisations- och ledarskapsforskare och leder just nu det nationella FoU-centret för Samverkan för bästa skola vid Stockholms universitet.


Skolporten 1/2021.

Denna artikel är publicerad i Skolportens magasin – ute 11 februari 2021!

Beställ lösnummer i vår webbshop!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar.

Tema: Klimatkrisen. Enbart fakta verkar inte räcka till. Hur ska lärare och skola få eleverna att engagera sig mer varaktigt i klimatfrågor?

Inte redan prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Vi har en app: Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play

Prenumeranter har fri tillgång till hela arkivet!

Sidan publicerades 2021-02-23 23:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Rektors pedagogiska ledarskap styrs av kontexten

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

När rektor lägger fram nya funderingar på arbetssätt är tiga silver och tala är guld. Det skriver Skolportens gästkrönikör Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Samsyn och respekt stärker relationen

Grunden för ett gott samarbete med vårdnadshavarna är att det finns en relationell tillit. Tilliten skapar man inte i en handvändning, den behöver få växa fram. Men den är guld värd, skriver Anna Hellberg Björklund, Leg psykolog och specialistpsykolog.

Hon vill ge traditionell undervisning mer plats – för att lyfta skolan

Skoldebattören och läraren Filippa Mannerheim förespråkar traditionella undervisningsmetoder för att rädda skolan från ”att gå rakt åt skogen”. ”I Sverige anses man vara kontroversiell genom att förespråka klassiska metoder. Vanligtvis är det förbehållet progressiva idéer, men inte inom svensk skola”, säger hon.

Bristande transparens i digitala läromedel försvårar undervisningen

Nya digitala läromedel i skolan utformade för att anpassa sig till varje elevs individuella kunskapsnivå skapar problem. Den inbyggda tekniken är inte tillräckligt transparent och riskerar att vägleda eleverna utan att lärarna känner sig delaktiga. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Blicken avslöjar mer än vi tror

Hur löser barn matematiska tal och vad behövs för att de inte ska missa viktiga pusselbitar när talen blir svårare? Ja, det är ett av flera forskningsprojket som just nu pågår vid Örebro universitet och artificiell intelligens, AI, och ögonspårning är nyckeln till en del av svaren.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Så kan skolan arbeta mot antisemitism

Skolpersonal saknar ofta tillräckliga förutsättningar och förkunskaper för att arbeta mot antisemitism, visar en ny rapport om rasism och antisemitism i Malmös skolor och förskolor.

Skolan är aldrig körd – det finns alltid vägar tillbaka

De första signalerna om att det finns ett motstånd hos eleven att gå till skolan visar sig oftast hemma. Därför är det viktigt att informera föräldrar om att uppmärksamma skolan på dessa signaler innan problematisk skolfrånvaro uppstår. Är frånvaron redan ett faktum – ge inte upp om eleven, det finns alltid vägar att komma tillbaka!

”Samtalet om läsningen är centralt”

Olle Nordberg är forskaren som vill uppvärdera läsupplevelsen och samtalen om skönlitteratur i undervisningen – särskilt i grundskolans lägre åldrar. ”Det är viktigt att inte hoppa över det gemensamma samtalet om läsningen – det är där det händer”, säger han.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik, och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Läsning är bättre än lyssning

Barn behöver läsa mer, men framför allt behövs träning i att avkoda ord och meningar. Det gäller för många nyanlända – men också för många som är födda här, säger Tomas Riad, språkforskare och ledamot av Svenska Akademien.

Matteböcker talar till högstadieelever som att de är småbarn

Matteböckerna har fastnat i en och samma mall. Det sätt att behandla matematiken som är lämpligt för små barn fortsätter att forma undervisningen under hela grundskolan, visar ny forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska/ekonomiska, sociala och etiska aspekter.

Flera program kan förebygga psykisk ohälsa hos barn

Det finns visst vetenskapligt stöd för att flera föräldraskapsprogram samt skolprogram kan förebygga psykisk ohälsa hos barn.